med anledning av prop. 1994/95:144 Riktlinjer för registreringen av påföljder m.m.
1. Sammanfattning
I propositionen föreslår regeringen riktlinjer för
uppbyggnaden av en ny struktur avseende de brottsregister
m.m. som i dag förs hos Rikspolisstyrelsen. Förslaget
innebär bl.a. att person- och belastningsregister (PBR) skall
ersättas av ett belastningsregister och att det skall inrättas ett
misstankeregister.
Vi instämmer i stort med de förslag till riktlinjer som
regeringen presenterar. I två avseenden har vi dock
avvikande uppfattning.
Den ena gäller regeringens förslag angående
misstankeregister. Enligt regeringen skall utgångspunkten
vara att det i misstankeregister registreras samma uppgifter
som enligt den s.k. personbladsrutinen.1 I registret skall
föras in uppgifter bl.a. om den som har fyllt 15 år och som
är skäligen misstänkt för brott. Här anser vi att även den som
är under 15 år bör registreras.
För det andra tar regeringen över huvud taget inte upp
frågan om hur förslagen förhåller sig till det
Europasamarbete som nu håller på att utvecklas inom ramen
för tredje pelaren, liksom till samarbetet inom Schengen. Det
hade naturligtvis varit värdefullt om även denna aspekt hade
belysts i detta sammanhang.
2. Vår inställning 2.1
Misstankeregister bör omfatta även dem som är under
15 år
Det har länge varit ett moderat krav att även den som är
under 15 år och skäligen misstänkt för brott skall registreras.
Vi har behandlat denna fråga i Moderata samlingspartiets
partimotion Trygghet mot brott, 1994/95Ju801 av Carl Bildt
m.fl. (m), och i kommittémotionen Nya effektiva åtgärder
mot ungdomsbrottsligheten, 1994/95Ju802 av Gun Hellsvik
m.fl. (m).
Den allvarligaste konsekvensen med att inte registrera
även dem under 15 år är att det inte med säkerhet går att
uttala sig om hur stor del av brottsligheten som de
minderåriga står för. Men polisen har gjort uppskattningen
att det rör sig om cirka tre procent av de brott som klaras
upp.
Enligt vår uppfattning är det av stor betydelse för polisens
kartläggning och bekämpning av brottsligheten i samhället
att även brott som begås av minderåriga lagöverträdare
registreras. Därmed skulle möjligheterna till snabba
ingripanden förbättras betydligt.
Det är förvånande att regeringen, som uppger att
misstankeregistret skall användas främst för samordning av
olika brottsutredningar beträffande samma person, inte har
tillmätt detta faktum betydelse. I dag kan nämligen en 15-
åring som grips av polisen verka ha ett alldeles ''rent''
förflutet medan han (majoriteten är pojkar) i själva verket
kan ha gjort sig skyldig till ett flertal brott.
Förutom att en registrering ger polisen och andra
rättsvårdande myndigheter en klarare bild av den gripne, ger
den också möjlighet att framställa en mer rättvisande
statistik över brott som begås av minderåriga. Att så kan ske
är naturligtvis av stor betydelse då åtgärder mot
ungdomsbrottslighet planeras.
2.2 Behov av komplettering
I propositionen saknas överväganden om hur regeringens
förslag till riktlinjerna för en ny struktur av brottsregister
förhåller sig till de dataregister och informationssystem som
nu håller på att byggas upp inom Europol, dvs. den tredje
pelaren inom EU, och Schengen.
Brottsbekämpningssamarbetet inom både Europol och
Schengen kommer i huvudsak att bygga på datoriserade
system för utbyte av information om personuppgifter m.m.
För detta ändamål har Schengen Information System (SIS)
tillskapats. Europols dataregister, vilket tas i bruk samtidigt
som Europolkonventionen träder i kraft, kommer i sin tur att
bestå av informationssystem, analysregistren och
indexsystem.
När register- och registreringsfrågor diskuteras måste
enligt vår uppfattning alltid avvägningar göras utifrån
effektivitets- och integritetshänsyn. Sveriges medlemskap i
EU reser också frågan om hur våra nationella register kan
komma att förhålla sig till övriga medlemsländers
registermöjligheter. I regeringens förslag till uppbyggnad av
ny struktur för brottsregister tas beklagligt nog inte dessa
frågor upp.
Enligt vår uppfattning är det angeläget att regeringen
redovisar sin syn på registerfrågorna även utifrån ett EU-
perspektiv. Regeringen bör därför komplettera propositionen
i denna del.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
lagstiftning om registrering av personer under 15 år som
gjort sig skyldiga till brott, i enlighet med vad som anförts i
motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att regeringen belyser
sina förslag från ett EU-perspektiv.
Stockholm den 24 april 1995
Gun Hellsvik (m)
Göthe Knutson (m)
Anders G Högmark (m)
Lars Björkman (m)
Jeppe Johnsson (m)
Göran R Hedberg
Christel Anderberg (m)
Liselotte Wågö (m)
Birgit Henriksson (m)
1 Personbladsrutinen ålägger lokal polismyndighet och
i vissa fall tull- och åklagarmyndighet att upprätta ett
personblad -- personblad 1 -- så snart någon som fyllt 15 år
är skäligen misstänkt för vissa brott, bl.a. brott mot
brottsbalken, narkotika- eller vapenlagstiftningen och
trafikbrottslagen. Brott mot andra författningar omfattas av
personbladsrutinen endast då svårare straff än böter är
föreskrivet. Polismyndigheten skall sända personbladet till
rikspolisstyrelsen. Sedan åklagaren har fattat beslut i
åtalsfrågan upprättas ytterligare ett personblad, personblad
2. Även detta sänds till Rikspolisstyrelsen.