med anledning av förs. 1994/95:RR4 Riksdagens revisorers förslag angående insatser mot den ekonomiska brottsligheten
Inledning
Riksdagens revisorer har till riksdagen avlämnat ett förslag
till åtgärder angående insatser mot den ekonomiska
brottsligheten. Förslaget är ett resultat av en rapport som
revisorerna redan tidigare avlämnat (Rapport 1993/94:6 Den
ekonomiska brottsligheten och rättssamhället).
Revisorerna framhåller att några färdiga förslag från
revisorernas sida inte presenteras i rapporten -- i stället
diskuteras tänkbara åtgärder om vad som skulle kunna göras
inom olika områden för att begränsa och beivra den
ekonomiska brottsligheten på effektivare sätt än i dag.
Revisorerna anser att arbetet på regeringsnivå under lång
tid varit otillräckligt och att kritiken som framförs i rapporten
därför gäller flera regeringar. I revisorernas rapport, bilaga
1, s. 7, sammanfattar revisorerna den situation som
socialdemokraterna lämnade efter sig och som mötte den år
1991 tillträdande regeringen:
Mot slutet av 1980-talet avmattades arbetet mot den
ekonomiska brottsligheten. Polisens lyckades inte fylla
vakanserna inom ekorotlarna i tillräcklig utsträckning.
Ärendebalanserna växte och många brottsanmälningar blev
inte föremål för utredning. Det blev allt tydligare att
myndigheterna inte hade resurser och kompetens att klara av
situationen.
Revisorerna framhåller dock att myndigheternas
svårigheter att bemästra de ekonomiska brotten
uppmärksammats under senare tid och att den föregående
regeringens initiativ förbättrar myndigheternas situation men
att de initiativ som tagits inte varit tillräckliga. Arbetet bör
därför, enligt revisorerna, drivas vidare, kompletteras och
systematiseras.
De synpunkter som framförs i revisorernas rapport är
värda att beakta och stämmer väl överens med den kritik som
den borgerliga regeringen framförde under sin mandatperiod
och som gällde tidigare socialdemokratiska regeringars
bristande insatser mot den ekonomiska brottsligheten.
Kortfattat kan sägas att vi i stort delar den uppfattning som
kommer till uttryck i revisorernas rapport både vad gäller
behovet av insatser mot den ekonomiska brottsligheten och
den kritik som framförs.
I vissa avseenden bör dock den bild som ges i rapporten
nyanseras och kompletteras.
Vår inställning
Den ekonomiska brottsligheten är utan tvivel ett allvarligt
problem och den måste bekämpas inte minst för att
upprätthålla respekten för strafflagstiftningen och för att
värna moralen i näringslivet och i samhället i övrigt. Den
ekonomiska brottsligheten utgör också ett allvarligt hot mot
marknadsekonomins funktionssätt. Ekonomisk brottslighet
hotar själva fundamentet för marknadsekonomin,
samhällsmoralen och den sociala välfärden.
Självfallet är det av stor betydelse att kampen mot den
ekonomiska brottsligheten förs på ett sådant sätt att
insatserna i största möjliga utsträckning riktas mot
brottslingarna och de brottsliga gärningarna som sådana.
Samtidigt får lagändringar och andra åtgärder inte utformas
så att de lägger hinder i vägen för den lagliga
näringsverksamheten. Enligt vår bestämda uppfattning
måste det alltid råda balans mellan intresset att bekämpa
brottslighet, å ena sidan, och konsekvenserna för
samhällsekonomin och medborgarna, å den andra sidan.
All brottslighet måste bekämpas inom de gränser som
rättsstaten sätter. Vi får aldrig tillåta att kampen mot
brottsligheten leder till en urholkning av de värden som
statsmakterna har ett särskilt ansvar att skydda.
I revisorernas rapport bilaga 1, s 228, andra stycket,
framhåller revisorerna följande:
Samtidigt bör framhållas att i de fall ekonomisk
kriminalitet upptäckts så vet man normalt också vem eller
vilka som har begått brotten. Ändå kan bevissvårigheterna
vara överväldigande, och brottets exakta utsträckning vara
svår att fastställa. Denna situation -- som oftast klargörs med
all önskvärd tydlighet i massmediernas reportage -- torde
vara särskilt påfrestande för rättsmedvetandet hos
allmänheten.
Den ekonomiska brottsligheten är till sin natur svårutredd,
vilket ofta innebär bevissvårigheter för åklagare inför
domstol. Detta är ett stort problem för de myndigheter som
har att utreda och bekämpa ekonomisk brottslighet. Enligt
vår mening kan det dock aldrig godtas att beviskraven sänks
enbart för att lättare få till stånd en fällande dom.
Bevislättnader sker alltid till priset av minskad rättstrygghet.
Enligt de grundläggande rättsstatliga principer som
kännetecknar vårt rättssystem -- och som man kan få intryck
av att revisorerna här inte tillräckligt beaktat -- anses det
viktigare att oskyldiga inte fälls än att en skyldig går fri.
Den föregående regeringens insatser mot den ekonomiska
brottsligheten
Med tanke på de åtgärder som revisorerna efterlyser i sin
rapport finns det anledning att erinra om några av de åtgärder
och förslag mot den ekonomiska brottsligheten som den
föregående regeringen under sin mandatperiod redovisade i
de båda rapporterna Svart på vitt om ekonomisk brottslighet
och Företagande & konkurrens på likvärdiga villkor.
Polisbrist
Bristen på poliser är avhjälpt. Vid halvårsskiftet 1994
fanns ca 17 100 färdigutbildade poliser mot de knappt
16 000 som fanns när den föregående regeringen tillträdde år
1991. Av erfarenhet vet vi att polisbrist drabbar utredningar
angående ekonomisk brottslighet och att det därför är av
avgörande betydelse för brottsbekämpningen att vi får
behålla antalet poliser på minst nuvarande nivå.
Myndighetssamverkan
Under den föregående regeringens mandatperiod har
Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen och Riksskatteverket gjort
en omfattande översyn av administrativa rutiner,
samverkansformer och kontrollåtgärder m.m. som berör
insatser mot den ekonomiska brottsligheten. Arbetets
inriktning har varit att effektivisera handläggningen, att öka
kompetensen och samarbetet myndigheter emellan och att
undanröja administrativa hinder. Myndigheternas arbete har
också innefattat att i ökad utsträckning samarbeta med och
ta tillvara de kunskaper och erfarenheter som finns hos
konkursförvaltaren och de revisorer som konkursförvaltare
anlitar.
RÅSOP
På regeringens initiativ beviljade riksdagen Riksåklagaren
extra resurser för tillskapandet av en särskild
utredningsgrupp RÅSOP (Riksåklagarens specialoperation).
RÅSOP inrättades i november 1992 med uppgift att ta sig
an undersökningar i ärenden som rör kvalificerad ekonomisk
brottslighet riktad mot banker och andra finansinstitut.
Teknisk utrustning, ADB
För budgetåret 1993/94 öronmärkte regeringen 60
miljoner kronor för att förstärka och utveckla den
kvalificerade kriminalpolisverksamheten särskilt vad gäller
teknisk utrustning och ADB-stöd. En väsentlig del av dessa
medel har anvisats för den kvalificerade ekonomiska
brottsbekämpningen.
Eko-åklagare
I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen
(prop. 1993/94:100, JuU23) beslutade riksdagen att förstärka
åklagarväsendets budget med 6,3 miljoner kronor, vilket
motsvarar 30 nya eko-åklagare.
Ekobrottskommando
Regeringen beslutade våren 1994 att en central enhet (ett
ekobrottskommando) för bekämpning av ekonomisk
brottslighet skall inrättas senast den 1 juli 1995. Regeringen
uppdrog åt Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen och
Riksskatteverket att, under ledning av Riksåklagaren,
utarbeta ett förslag till väsentligt fördjupat samarbete på
rikstäckande nivå mellan Statsåklagarmyndigheten för
speciella mål, Rikskriminalpolisen och berörda delar av
skatteförvaltningen och exekutionsväsendet. Den 1
september 1994 presenterade Riksåklagaren gruppens
förslag om inrättande av ett ekobrottskommando för
regeringen.
Den dominerande uppgiften för enheten skall enligt
förslaget vara den operativa verksamheten. Enheten skall
handlägga de allra mest omfattande, tidskrävande och
juridiskt komplicerade ärendena som rör ekonomisk
brottslighet. Vidare bör ärenden som rör helt nya
brottsföreteelser kunna handläggas av enheten. I förslaget
framhålls att detta kan vara ett sätt att snabbt försöka få fram
domstolsavgöranden eller att kunna lägga fast lämpliga
arbetsmetoder som sedan kan överföras till regionala och
lokala myndigheter. Enheten föreslås också fungera som en
''föregångsmyndighet'', dvs. utgöra en allmän
kunskapsresurs, bl.a. i internationella frågor, för andra
åklagarmyndigheter och för polismyndigheter som
handlägger ärenden angående ekonomisk brottslighet.
Vidare bör enheten allmänt verka för utveckling när det
gäller bekämpningen av ekonomisk brottslighet.
Den föregående regeringens insatser och förslag till
åtgärder kommer att innebära betydande förbättringar för
myndigheter att utreda och bekämpa ekonomisk brottslighet.
Enligt vår mening är det därför mycket angeläget att
vidareutveckla arbetet från den plattform som nu byggts upp.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om insatser mot den ekonomiska
brottsligheten.
Stockholm den 26 oktober 1994
Gun Hellsvik (m)
Göthe Knutson (m)
Lars Björkman (m)
Jeppe Johnsson (m)
Göran R Hedberg (m)
Christel Anderberg (m)
Liselotte Wågö (m)