Ändring i reglerna för jakträtt och bildande av jaktvårdsområden
Möjligheterna att avstycka mark från jordbruks- och
skogsfastigheter har förbättrats under senare år. Det är
positivt och underlättar såväl deltidsjordbruk som fritids-
och permanentboende i glesbygd.
Som en följd av de nya reglerna har samtidigt ett växande
problem uppstått, ännu så länge starkast i Dalarna och
Värmland. För de mindre fastigheter som avstyckas från
jord- och skogsfastigheter medföljer ofta jakträtt i
jaktvårdsområde. Det är framförallt storviltjakten, älgjakten,
som bedrivs som samordnad jakt i jaktvårdsområden.
Den avstyckade marken är ofta mellan ett och fem hektar.
Jakträtten i jaktvårdsområdet omfattar däremot oftast flera
tusen hektar. Under det senaste året har i växande omfattning
även myrar och impediment avstyckats, där det egentliga
värdet i praktiken endast utgörs av jakträtt på annans mark
i övriga jaktvårdsområdet. Priserna har genomgående varit
höga, 100.000 kr eller mera för några få hektar impediment,
vilket bekräftar att det främst är jakträtten på annans mark
som konstituerar priset.
En utredning bör mot denna bakgrund skyndsamt
genomföras med syfte att avgränsa ev. jakträtt till den egna
marken, då denna saknar jaktlig betydelse för
jaktvårdsområdet som helhet. Det kan t.ex. ske genom att en
regel införs om en minsta areal för att få del av
jaktvårdsområdets jakträtt.
Detta kan också ske genom att reglerna för bildande av
jaktvårdsområden ändras. I senare fallet ändras dock inte
jakträtten i befintliga jaktvårdsområden.
Det torde råda samstämmighet bland flertalet berörda om
att den osunda företeelse som ovan beskrivits skyndsamt bör
begränsas. Om inga åtgärder vidtas riskeras på sikt en
upplösning av jaktvårdsområdena och den samordnade
jakten och viltvården.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ändring i reglerna för jakträtt och
bildande av jaktvårdsområden.