I Sverige förbjöds bensaxen på 1960-talet, eftersom fångstmetoden orsakar svåra lidanden för de fångade djuren. I många länder är bensax fortfarande en vanlig fångstmetod. EU beslutade 1991 om importförbud av pälsar och skinn från länder där saxfångst är tillåten, ett importförbud som alltså nu även gäller Sverige. Länder som följer Internationella Standardiserings-kommissionens (ISO) standard för fångstredskap undantas dock från beslutet. Ikraftträdandet av EUs importförbud har tillsvidare skjutits upp till 1 januari 1996, eftersom ISO arbetar med att fastställa nya standarder för fångstanordningar, och beräknas vara klara då.
Flera länder, bl a USA och Kanada bedriver fångst av vilda djur med fångst-anordningar som bensaxen. I ISO- förhandlingarna har de pläderat för att plågsamma fångstredskap ska tillåtas enligt ISOs standard ''humane killing devices''. Risken är nu stor att ISOs standarder för fångst av vilda djur inte blir så humana som det antagna begreppet antyder.
Själva importförbudet riskerar att rivas upp genom att den nya världs-handelsorganisationen WTO har utformat sina frihandelsregler så att inga hänsyn tas till djurskyddsaspekter. WTO kan därmed komma att begära att EUs importförbud rivs upp, såsom varande ett olaga handelshinder.
Den svenska regeringen bör nu prioritera arbetet inom ISO och verka för att inga fångstredskap godkänns, som inte uppfyller kraven på omedelbar död för djuret som fångas däri. Sverige bör även agera för att EU tar strid med WTO om WTO begär importförbudet upphävt. Det kan då bli ett intressant prejudikat för att se vilka möjligheter det finns att ta hänsyn till djurskydd och miljöskydd inom ramen för WTOs regelverk. Sverige bör också verka för att WTOs regler i framtiden ger större möjligheter att ta nationella eller regionala miljö- och djurskyddshänsyn.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges roll i Internationella standardiseringskommissionens arbete för standarder för fångst av vilda djur,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges roll i EU:s relation till den nya världshandelsorganisationen WTO angående djurskydd,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att verka för ändrade WTO-regler gällande miljö- och djurskydd.
Stockholm den 23 januari 1995 Eva Goe s (mp) Thomas Julin (mp) Gudrun Lindvall (mp) Ragnhild Pohanka (mp)