Frågan om jakt på hanfågel av ejder under vårsträcket har diskuterats vid flera tillfällen, senast i skärgårdsutredningen Levande skärgård SOU 1994:93. Där föreslås, att sådan jakt skall vara tillåten för fast boende i skärgården under ett par veckor i april.
Förslaget har väckt protester från såväl Statens naturvårdsverk, Sveriges Ornitologiska förening som många naturintresserade.
Vår uppfattning är, att sådan jakt inte skall tillåtas. Skälen är följande:
I Bernkonventionen, som Sverige ratificerade 1983 sägs, att vilda växter och djur skall skyddas, liksom biotoperna. I EG:s fågeldirektiv slås fast, att alla fågelarter liksom ägg och bon är skyddade mot jakt, infångande och handel. För vissa arter får nationella undantag ges, men ingen jakt får förekomma under häckningsperioden och för flyttande fågel under flyttsträck till häckplatserna, om inte speciella problem finns, som inte kan lösas på annat sätt. Några sådana problem finns inte för ejder. De här bestämmelserna är viktiga. På sträck kan antalet individer av en art verka stort, men det kan vara stora delar av den samlade populationen man ser. I det perspektivet blir individrikedomen liten och förbudet mot jakt mycket angeläget. Den svenska synen på fågelskydd har gjort, att svenska ornitologer i internationella sammanhang kunnat arbeta mycket aktivt för att stärka fågelskyddet i länder, där t.ex. jakt bedrivs under vårsträcket till Skandinavien. Det arbetet skulle kraftigt försvåras och synen på Sverige som föregångsland få sig en allvarlig knäck, om vi här tillät jakt på vårsträckande fågel. Att jakten traditionellt var tillåten före 1955, som anförs i utredningen, kan inte anses som ett skäl. På samma sätt skulle länder i Sydeuropa i så fall kunna hävda, att kramsfågeljakten har traditioner. Som tur är ökar ibland kunskapen och det som förr var naturligt ses idag med skepsis och förvåning.
Sveriges anseende i internationella sammanhang, där fågelskydd diskuteras, måste vara mycket viktigare än ca 600 personers nöjesjakt på vårsträckande ejder. (Siffran från utredningen.)
Jakten på ejder under våren har ingen ekonomisk betydelse för de fast boende. Den skulle, om den infördes, vara en ren nöjesjakt. För många, som söker sig ut i skärgården i april för att där finna skönhet och stillhet, skulle en sådan jakt vara både störande och stötande.
Biologisk mångfald är ett begrepp, som förekommer ofta. Med det avses inte bara mängden arter och att förutsättningarna för dessa att finnas kvar skall förbättras. Det avser även mängden individer inom arten. En stor mängd individer är en förutsättning för, att den genetiska variationen blir så stor, att en förändring inom arten blir möjlig, om miljön ändras. Vid FN:s konferens om miljö i Rio de Janeiro 1992 undertecknade 153 länder och EU konventionen om biologisk mångfald. Sverige var ett av länderna.
Att den biologiska mångfalden beträffande fågel inte alls är vad den har varit får vi en tydlig insikt om genom att besöka så nära grannländer som någon av de baltiska länderna. Här är inte bara artrikedomen mycket större, det som är mest slående är individrikedomen. Vi måste inse, att de populationer av fåglar vi har idag i Sverige är en spillra av vad som skulle kunna finnas, om möjligheterna fanns kvar. Det moderna skogs- och jordbruket, utdikning och kemikaliehantering är några skäl till detta. När en art börjar återhämta sig får inte det tas till intäkt för jakt. En individökning inom en art måste ses som ett positivt tecken på att en återhämtning är möjlig.
Ejderns möjligheter att få ut flygga ungar varierar mycket från år till år. Under goda år kan ungefär hälften av ungarna överleva medan dödligheten under dåliga år kan vara nästan total. Beräkningar på 70-talet i Stockholms skärgård visade att antal flygga ungar per par var under 1. Östersjön, det ekosystem där ejdern lever, är hotat av flera skäl. M 74 hos laxyngel pekar på något miljögift. Tidigare har såväl säl som havsörn drabbats. Utsläpp av kväve och fosfor får havet att blomma med giftiga blå- gröna alger under sommaren. Att i en sådan biotop som uppenbarligen är utsatt och under påverkan öka jakttrycket på en fågelart som ejder måste vara fel. Ejdern har en viktig roll i Östersjöns ekosystem, ett ekosystem som hotas av många faktorer. Vi vet inte vad som händer i framtiden, eftersom miljöpåfrestningarna tyvärr ser ut att öka. Den lilla ökning av ejderpopulationen som kan skönjas måste få fortgå!
Med hänvisning till anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förbudet mot jakt på ejder under vårsträcket skall bestå.
Stockholm den 17 januari 1995 Gudrun Lindvall (mp) Elisa Abascal Reyes (mp) Kia Andreasson (mp) Peter Eriksson (mp) Gunnar Goude (mp) Annika Nordgren (mp) Roy Ottosson (mp)