Under senare år har ''larm''-rapporter om oförklarlig
älgdöd duggat tätt, liksom rapporter om döda rådjur.
Sannolikt har även mindre däggdjur drabbats, men dessa
röner inte samma uppmärksamhet. Olika teorier har lanserats
om orsakerna till dessa vilda djurs uppenbart för tidiga död.
Forskningen inom detta område är klart otillräcklig.
Beprövad praktisk erfarenhet och begynnande
forskningsresultat tyder på att surt foder till tamboskap ger
diarréer, nedsatt tillväxt och bristsjukdomar med i vissa fall
för tidig död som resultat. Försurningen av vår miljö är ett
av våra största miljöproblem. Vid provytemätningar i
Halland har kunnat konstateras att pH-värdet, som är neutralt
vid 7,0, i regnvatten uppgår till endast 4,0 -- 4,5. Det finns
alltså grundad anledning anta att det finns ett samband
mellan surt foder till följd av den fortgående försurningen
och den ökade frekvensen påträffade döda älgar och rådjur.
Det finns vidare grundad anledning förmoda att dessa
effekter fortplantar sig genom näringskedjan även till oss
människor. Vissa typer av det ökande antalet allergier kan
tänkas ha sitt ursprung i denna kedja.
Det lidande som föregår den för tidiga döden hos dessa
vilda djur måste betecknas som ett enormt djurplågeri, som
vida överstiger vad djurskyddslagen anger för tamdjur. Även
vårt eget välbefinnande hotas på sikt.
Vi måste alltså så snart som möjligt bryta utvecklingen mot
en alltmer ökande försurning av våra marker och vatten. En
sådan åtgärd är spridning av kalk i mark och vatten.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om prioritering av forskningsresurser,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om sänkning av
statsbidraget till kalkning.