Människans aktiviteter inom industri, jordbruk, transport,
urbanisering m.m. påverkar miljön. Utsläpp av svavel och
kväve orsakar försurning, nedfall från luften och utsläpp i
vattendrag förorenar miljön.
Vid försurning mobiliseras tungmetaller som sedan
inträder i näringskedjan för djur och människa. Vid
miljöpåverkan förskjuts känsliga jämvikter i naturen. Att
observera förändringar förutsätter jämförelse av dagens data
med tidigare referenser. För att kunna förstå och åtgärda
problem som dyker upp idag måste vi ha kunskaper om hur
förhållandena sett ut tidigare och hur utvecklingen varit.
Vilda djur är hänvisade till födan som är påverkad av de
naturliga (geokemiska) förutsättningarna samt av summan
av mänskliga aktiviteters effekter från nära och fjärran. Vilda
djur är därför lämpliga som bioindikatorer.
Växters tillgång till mineraler påverkas av den rådande
miljön. Betande djur får i sig mineraler från marken via
växter. Koncentration av metaller i älgens organ återspeglar
älgens miljö. Samtidig analys av flera metaller skildrar
miljöförändringarna mångsidigt och nyanserat.
Av de landlevande vilda djuren har det visat sig att älgen
är ett lämpligt indikatordjur. En rikstäckande undersökning
med 4 300 älgar utfördes 1982, som skapat ett tidsrelaterat
referensmaterial för svensk miljö. Älgen är en lämplig
indikator. Denna vilda idisslare finns överallt i vårt avlägsna
land och kan visa miljöförändringarna i samtliga län (utom
på Gotland där älgen saknas). Den jagas organiserat vid
samma tidpunkt årligen och genom samarbete med
jägarorganisationerna är insamlingen av organ relativt
lättåtkomlig. Älgen är relativt lokaltrogen och åldern kan
bestämmas.
Vid den försurning som har drabbat hela Sverige
mobiliseras flera tungmetaller bl.a. giftigt kadmium och bly.
Referensmaterialet från 1982, visar att
kadmiumbelastningen var störst i söder och sydväst och
avtog mot öst och norr. Kartan över kadmiumbelastningen
följer i huvudsak försurningen. Ökad försurning avspeglas
alltså genom förändringar av älgars metallbelastning.
Västkusten är starkt försurad. Uppkomsten av
Älvsborgssjukan hos älg under andra hälften av 80-talet har
hittills orsakat minst 1 500 älgars död. En uppföljning i
Älvsborgs län av 1982 års undersökning genomfördes 1988
och 1992. Då visades stora förändringar av
metallkoncentrationer i älgorganen (bly, kadmium, koppar,
krom m.m.) redan efter 6 år. Fynden bekräftar att älgen är en
snabb och känslig monitor för miljöförändringar. Detta hade
aldrig kunnat påvisas utan referensmaterialet från 1982.
Vi behöver ett känsligt instrument för uppföljning av
förändringar som slår larm i tid innan sjukdomar drabbar
naturen. Därför föreslås återkommande, regelbundna och
riksomfattande undersökningar vart 5:e år för att i tid
upptäcka förändringar i allmänhet och som drabbar viltet i
synnerhet. Älgen är viktig från flera synpunkter, ekonomi,
försörjning, rekreation, turism m.m.
Medelsbehovet har uppskattats till ca 1 milj kr årligen.
Centerpartiet har i en partimotion föreslagit att 45 milj kr
ytterligare anslås till regional miljöövervakning för
budgetåret 1995/96. Miljöövervakningen har stor betydelse
för det långsiktiga miljöarbetet. Vi anser att
mijöövervakningen ständigt måste utvecklas och anpassas
till de behov vi ser i form av miljöförändringar. Vi föreslår
mot denna bakgrund att 1 milj kr årligen anvisas till
övervakning av förändringar hos älg.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om miljöövervakning av förändringar
hos älg,
2. att riksdagen beslutar att för övervakning av förändringar
hos älg anvisa 1 500 000 kr från anslaget Bidrag till
miljöarbete för budgetåret 1995/96.
Stockholm den 25 januari 1995
Lennart Brunander (c)
Lennart Daléus (c)
Kjell Ericsson (c)
Marie Wilén (c)
Birgitta Carlsson (c)
Kerstin Warnerbring (c)
Sivert Carlsson (c)
Roland Larsson (c)