Det resurshushållande samhället bygger bl.a. på idén med
det slutna kretsloppet, dvs. att avfall tas till vara, upparbetas
och återanvänds vid produktionen av nya varor. Detta bygger
i sin tur på fungerande marknader för återvunnet material
och att medborgarna får rimliga chanser att medverka i den
källsortering som fordras för att det hela skall fungera.
På grund av sina goda egenskaper har aluminium ett
mycket stort användningsområde, inte minst vad gäller
förpackningsindustrin. Användningen av aluminium ökar
kraftigt.
Återvinning av aluminium finns idag för returburkar.
Enligt uppgift i Ny Teknik (Nr 42 1993) så står Finspong
Aluminium rustat för att ta emot även resten av Sveriges
aluminiumförpackningar av skiftande slag.
Aluminium förkommer rikligt i olika förpackningar idag.
Exempel: aluminiumformar för kyckling och färdigmat,
skyddspapper i smörbyttor, innerförpackningar i
kaffeförpackningar, chokladpapper etc. Mycket av detta
aluminium slängs idag i de vanliga soporna. Konsekvensen
av detta blir att sopförbränningsanläggningarna sprider ut
giftiga aluminiumföroreningar i luften eller att
aluminiumjoner urlakas från soptipparna och sedan sprids
vidare via jorden till grundvatten och våra vattendrag.
Det gäller att finna enkla och praktiska lösningar för
konsumenterna för att de skall få rimliga möjligheter att
hjälpa till med att ta tillvara allt det aluminium som
cirkulerar i vårt samhälle idag. Genom att exempelvis sätta
upp behållare, såsom vid återvinning av batterier, kan
aluminiummaterial återvinnas och därmed användas till nya
varor. Lika väl som man idag har särskilda behållare för glas
och papper borde man kunna ha motsvarande för hopsamling
av aluminium. Och industrin skulle på så vis få värdefullt
tillskott av dyrbar och användbar råvara.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om återvinning av aluminium.
Stockholm den 25 januari 1995
Karl-Göran Biörsmark (fp)