Sverige är ett långt land som sträcker sig från södra
Östersjön till norr om Polcirkeln. Det är 1 600 km långt,
samma avstånd som från Sverige till södra Italien. Trots det
nordliga läget är klimatet, tack vare den varma
Golfströmmen, ganska milt och tempererat. Tillväxtperioden
är 200 dagar i söder och 100 dagar i norr.
Den största delen av landet har en ganska jämn topografi
och ligger lägre än 330 m över havets nivå. De nordvästra
delarna utgörs av skandinaviska fjällkedjan som ligger på
höjder på 1 000--2 000 m över havets nivå. Fjällen är inte
skogklädda. Trädgränsen varierar från 700 m till 400 m över
havets nivå från söder till norr.
Skogsmarkerna består till största delen av moräner som
skapades när inlandsisen började smälta för 10 000 år sedan.
Den allra största delen av de svenska skogarna tillhör det
nordliga barrskogsbältet.
Den höga belastningen av luftföroreningar har till följd att
skogsmarkens låga buffringsförmåga resulterat i en
omfattande markförsurning. Förrådet av näringsämnen i
mineraljorden har därför halverats under de senaste
decennierna. De kritiska belastningsgränserna överskrids
både vad gäller svavel- och kvävenedfall. Luftföroreningarna
utgör ett allvarligt hot mot skogsekosystemen och
skogsproduktionen.
Skogsstyrelsen har på uppdrag av regeringen låtit utreda
skogsskadornas omfattning och orsaker. Skogsstyrelsen
föreslår en fortsatt och utvidgad försöksverksamhet med
skogsmarkskalkning med en ökning av anslaget mot
innevarande år med 20 miljoner kronor. Regeringens förslag
är att försöksverksamheten skall fortsätta på oförändrad nivå
och att det krävs mer kunskap innan ytterligare insatser görs.
Det är viktigt med ökad kunskap för att vidta de rätta
åtgärderna och försöksverksamheten är en viktig del i
kunskapsuppbyggnaden. Den övervägande delen av
föroreningarna har dock sitt ursprung i andra länder och det
avgörande för att angripa källan till föroreningarna är ett
internationellt samarbete för att begränsa utsläppen. De
frågor regeringen speciellt bör inrikta sig på när det gäller de
gränsöverskridande utsläppen är svavel- och kväveoxider.
Under det senaste året har också uppmärksammats en ny
skada, s.k. blödande granar. Till en början betraktades det
som ett problem begränsat till Halland, men med tiden
upptäcks fenomenet på allt fler platser i landet. Skadan
uppträder på olika marker och i olika bestånd varför det har
varit svårt att upptäcka någon gemensam faktor som orsak.
Det är angeläget med speciella insatser för att snabbt få
klarhet i orsakerna till ''blödande granar''. Den begränsade
kunskap som i dag finns om problemet pekar inte i någon
entydig riktning utan det behövs troligen insatser med ett
brett tvärvetenskapligt angreppssätt.
Om problemet med ''blödande granar'' är ett svenskt
problem eller ett internationellt saknas det kunskap om. Det
finns iakttagelser om ''blödande granar'' i Vitryssland. En
internationell kartläggning är därför angelägen.
Sverige håller en hög profil i internationella skogsfrågor
och har åtagit sig att utforma sin skogspolitik med
utgångspunkt att världens skogar är ett gemensamt ansvar för
alla länder. Olika organisationer i Sverige är på olika sätt
engagerade i skogsfrågor internationellt men det finns ingen
bra samordning på hemmaplan om vad som görs och hur
man agerar. Skogsstyrelsen borde få i uppgift att organisera
ett systematiskt samarbete mellan regering, Skogsstyrelse
och skogsnäringens intressenter i internationella frågor.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en intensifiering av Sveriges
ansträngningar för att på överstatlig nivå begränsa utsläppen
av svavel- och kväveoxider,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att speciella forskningsinsatser
krävs för att få klarhet i orsakerna till ''blödande granar'',
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om initiativ till en internationell
kartläggning av problemet ''blödande granar'',
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Skogsstyrelsen bör få i
uppdrag att organisera ett samarbete mellan regering,
Skogsstyrelsen och skogsnäringens intressenter i
internationella skogsfrågor.
Stockholm den 25 januari 1995
Lars U Granberg (s)
Ulf Kero (s)
Bengt Kronblad (s)
Sven-Erik Österberg (s)