Motion till riksdagen
1994/95:Jo644
av Eva Eriksson (fp)

Ny renhållningslagstiftning


Den nuvarande renhållningslagstiftningen tillkom när
samhället hade som mål att allt som förbrukats så snabbt som
möjligt skulle grävas ned i en soptipp eller eldas upp.
Lagstiftningen gav kommunerna skyldighet att se till att
sanitära olägenheter ej uppkom i avfallshanteringen.
Idag har samhället ett annat mål: inte så mycket, utan så
lite som möjligt av de råvaror som vi använder skall bli avfall
och hamna på en soptipp eller i en förbränningsanläggning.
Detta mål har riksdagen ställt sig bakom i
kretsloppspropositionen.
Den skyldighet och det övergripande ansvar som gavs
kommunerna i renhållningslagstiftningen har idag omtolkats
till en rättighet. Hanteringen av avfall sker därför till en
övervägande del i kommunala monopol. Hushåll och företag
är ofta hänvisade till ett enda alternativ, när det gäller
hantering och behandling av de restprodukter som
uppkommer vid produktion och konsumtion, trots att andra
och mer miljöriktiga alternativ finns att tillgå.
Från många håll riktas kritik mot ''avfallsbranschen'' för
en alltför långsam utveckling mot ett mer kretsloppsanpassat
samhälle. Bristen på nytänkande är helt naturlig. Monopolen
stryper möjligheterna för hushåll och företag att aktivt
utveckla och delta i kretsloppsarbetet.
Kretsloppsarbetet behöver kreativitet och dynamik.
Renhållningslagstiftningen är ett hinder för
kretsloppsarbetet och bör därför ersättas av en ny lag. Den
nuvarande lagstiftningen utgår från att ingen frivilligt vill
befatta sig med renhållningsproblematiken utan lagen måste
ålägga/tvinga någon att vara ansvarig. En ny lagstiftning bör
beakta, att det idag finns starka krafter som på eget initiativ
vill verka för att arbeta med kretsloppsfrågor. Lagstiftningen
bör utformas så, att den inte får någon hindrande verkan på
sådana initiativ. Lämpligen bör lagen utformas som ett
ramregelverk inom vilket privata och eventuellt även
offentliga aktörer är skyldiga att agera. Regelverket bör då
framförallt inriktas på miljömässiga åligganden.
Kontrollfunktionen bör eventuellt utökas inom lagstiftningen
så att alla icke seriösa företag i ett tidigt skede stoppas från
att hantera restprodukter i strid mot ställda miljökrav.
Jag föreslår att en utredning tillkallas med representanter
för kompetenta miljömyndigheter, konkurrensverket och
aktörer på marknaden för att lämna ett förslag till en ny
lagstiftning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en ny renhållningslagstiftning.

Stockholm den 25 januari 1995

Eva Eriksson (fp)