Bottenviken är inget annat havsområde likt, den är
förbunden med Östersjön men kan ändå betraktas som ett
eget vattenområde, som med sin känsliga bräckvattenmiljö
är unik. Den skiljer sig mer från Bottenhavet än vad
Bottenhavet skiljer sig från den egentliga Östersjön med sin
speciella artsammansättning och de fysikalisk-kemiska
förhållandena. Området med sin mycket vackra skärgård är
en tillflyktsort inte bara för den fasta befolkningen utan dess
vackra sandstränder inbjuder turister från när och fjärran.
Detta vattenområde, med detta stora antal öar av olika slag,
bidrar till en stor artrikedom.
Runt Bottenviken finns många stora massa- och
metallindustrier, städer, transportleder samt ett flertal älvar
av olika storlekar som transporterar vatten från olika delar
av Nordkalotten. Därför har under årens lopp larmrapporter
kommit som talar om förgiftad fisk i Bottenviken.
Inget svenskt havsområde är så dåligt undersökt som
Bottenviken och därför är kunskapen om dess ekologi dålig.
Kan det bero på att området ligger långt från de traditionella
havsforskningscentrumen? Norrbylaboratoriet ligger på ett
avstånd av 25--30 mil från centrala Bottenviken. De i nuläget
största föroreningskällorna är de stora massa- och
metallindustrierna, på både svenska och finska sidan, vilka
under en lång tid använt stora mängder vatten. I en del av
sediment är halten av tungmetaller så stor att det är frågan
om några bottenlevande organismer kan överleva där. På
Östersjöns och Bottenhavets hårdbottnar intar blåmusslan en
dominerande roll medan den saknas i Bottenviken.
Varför visar fiskarna fenskador, varför tappar laxen
färgen? Laxen, som vi på många sätt arbetar så mycket med,
bl.a. sjukdomen m74, måste vandra i dessa vatten.
Kunskapsläget har förbättrats de senaste åren, men många
frågor återstår, som man måste få svar på.
Eftersom vattnet i våra stora älvar innehåller naturligt höga
halter av järn, sker det en reaktion när älvvattnet når det
saltare havsvattnet i Bottenviken, varvid fosfor och järn fälls
ut. Det innebär att Bottenviken får en naturligt låg fosforhalt.
Äldre undersökningar i Piteås skärgård visar tydliga
skillnader i könsmognad mellan abborrar som fångats inom
massaindustrins närområden och abborrar som är fångade
inom referensområdet. Vid senaste undersökningen som
utfärdades 1987 kunde dock inga skillnader påvisas. Även
gäddan i detta område visar samma positiva utveckling. Om
det är det samlade arbetet med miljöförbättringar som ger
resultat, eller andra slumpartade orsaker, är oklart.
De enskilda, stora utsläppskällorna för metaller är Torneå
(Outokumpu), Luleå (SSAB) och Skellefteå
(Rönnskärsverken). Men även skogsindustrin har
uppmärksammats, eftersom det har visat sig att koppar och
zink tvättas ur veden. Dessutom tillkommer den finska
industrins utsläpp och påverkar miljön. Nitrathalterna har
ökat kraftigt de senaste decennierna, vilket kan bero på
vägtrafiken och areella näringarna. Till detta kommer sedan
kvicksilver, klorerade organiska ämnen och annat som
tillförts av människan under decenniers verksamhet och är
spritt kring hela Bottenviken.
Ett antal undersökningar är gjorda på lokal nivå bl.a. i
Haparanda och av länsstyrelserna i de båda länen
tillsammans med berörda lokala myndigheter, men det
saknas nationellt engagemang för detta vattenområde. Det
kan tilläggas att under vintertid, när istäcket förhindrar
vågpåverkan, kan mycket kraftiga skiktningar mellan älv-
och havsvatten uppstå utanför de större älvarnas mynningar.
En miljöinventering av Bottenviken måste komma till
stånd för att få en klarhet av vad som sker och få en
helhetsbild över hela situationen, som i förlängningen leder
till en renare vattenmiljö. Detta arbete måste givetvis ske i
samarbete med Finland för att bästa möjliga resultat skall
uppnås, och som framöver leder till gemensamma lösningar.
För oss alla känns det naturligt att vi skall ha tillgång till
rent vatten så att vi själva mår bra, och likaså de fiskar, växter
och djur som lever där mår bra. Vi måste minnas att det bara
finns ett vatten som går runt i ett evigt kretslopp.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av miljöinventering av
Bottenviken.
Stockholm den 23 januari 1995
Ulf Kero (s)
Lennart Klockare (s)
Eva Sellin Persson (s)
Lars U Granberg (s)
Monica Öhman (s)
Kristina Zakrisson (s)
Birgitta Gidblom (s)