Vättern är klassad som riksintresse för vetenskaplig naturvård och friluftsliv. Den är dessutom mycket betydelsefull som råvattentäkt för en stor region. Från ca 15 kommunala vattentäkter förses omkring 300 000 personer med dricksvatten från Vättern. Sjön är också en potentiell dricksvattenresev för framtiden.
Den vattenvårdsplanering och de åtgärder som hittills har vidtagits, framför allt på initiativ av Vätterns vattenvårdsförbund, har gett mycket värdefulla resultat. I vattenvårdsplanen ''Vättern 90'' redovisas en rad konkreta åtgärder inom olika prioriterade problemområden syftande till att skydda Vättern som en viktig naturresurs. Problemområdena är främst kväve, klororganiska föreningar, metaller, farligt gods och militär verksamhet.
De miljömål för Vättern, som utvecklats i vattenvårdsplanen, ger vägledning för kommunala insatser. Det är länsstyrelsernas uppgift att i ett regionalt perspektiv finna former för samordning av insatserna för en god vattenkvalitet.
Utöver det som ligger inom omgivande kommuners och länsstyrelsers ansvar anser vi motionärer att det krävs medverkan av den forskning, som samordnas inom ramen för naturvårdsverkets övergripande ansvar.
De stora sjöarnas stora betydelse för bl.a. fiske, friluftsliv, biologisk mångfald och som dricksvattentäkt motiverar att särskilda forskningsresurser riktas mot dessa sjöar.
Vättern är extremt känslig för miljöföroreningar på grund av sin långa omsättningstid (ca 60 år) och sin näringsfattigdom. Kvävebelastningen i Vättern inger oro dels med tanke på den ökade belastningen av Östersjön via Motala Ström, dels med hänsyn till att ändrade förhållanden mellan fosfor och kväve kan tänkas medföra förändringar i Vätterns ekosystem. Orsaken till kväveökningen i Vättern är f.n. inte känd, men såväl interna som externa förändringar har betydelse.
Naturvårdsverket har projektområden som skulle kunna inrymma forskning om kväveproblematiken i Vättern, och vi ser det som mycket angeläget att denna forskning kommer till stånd.
Den framtida miljöövervakningen av bl.a. Vättern sorterar under de ''Regionala programmen för miljöövervakning'', vilket innebär att de län som berör ifrågavarande sjö skall samordna sina insatser i varje sjö. Naturvårdsverket har i riktlinjer för RMÖ föreslagit en fördelning där sjöytan av exempelvis Vättern räknas in i den totala länsytan. Detta medför att Vätternlänen kompenseras med 23 750 kronor för 18-månadersperioden 1/7-95--31/12-96 räknat på budgetpropositionens förslag till regional miljöövervakning på 34 mkr. Det är omöjligt att upprätthålla en meningsfull miljöövervakning för denna summa. Skillnaden mot tidigare insatser blir mycket stor varför det måste till en annan beräkningsgrund än vad som nu föreslagits.
Vi motionärer förutsätter att tillräckliga medel erhålls för att kunna upprätthålla en meningsfull miljöövervakning även sedan ansvaret överförts till regional nivå. Även om Vätternlänen är beredda att satsa mer av sina regionala miljöövervakningsmedel på Vättern än den kompensation som beräkningsmodellen anger blir ändock finansieringssituationen uppenbart ohållbar.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av forskning om kväveökningen i Vättern,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av att tillräckliga medel erhålls för att upprätthålla en meningsfull miljöövervakning i bl.a. Vättern.
Stockholm den 24 januari 1995 Sonia Karlsson (s) Åke Gustavsson (s) Håkan Strömberg (s) Anders Nilsson (s)