Vättern är klassad som riksintresse för vetenskaplig
naturvård och friluftsliv. Den är dessutom mycket
betydelsefull som råvattentäkt för en stor region. Från ca 15
kommunala vattentäkter förses omkring 300 000
personer med dricksvatten från Vättern. Sjön är också
en potentiell dricksvattenresev för framtiden.
Den vattenvårdsplanering och de åtgärder som hittills har
vidtagits, framför allt på initiativ av Vätterns
vattenvårdsförbund, har gett mycket värdefulla resultat. I
vattenvårdsplanen ''Vättern 90'' redovisas en rad konkreta
åtgärder inom olika prioriterade problemområden syftande
till att skydda Vättern som en viktig naturresurs.
Problemområdena är främst kväve, klororganiska
föreningar, metaller, farligt gods och militär verksamhet.
De miljömål för Vättern, som utvecklats i
vattenvårdsplanen, ger vägledning för kommunala insatser.
Det är länsstyrelsernas uppgift att i ett regionalt perspektiv
finna former för samordning av insatserna för en god
vattenkvalitet.
Utöver det som ligger inom omgivande kommuners och
länsstyrelsers ansvar anser vi motionärer att det krävs
medverkan av den forskning, som samordnas inom ramen
för naturvårdsverkets övergripande ansvar.
De stora sjöarnas stora betydelse för bl.a. fiske, friluftsliv,
biologisk mångfald och som dricksvattentäkt motiverar att
särskilda forskningsresurser riktas mot dessa sjöar.
Vättern är extremt känslig för miljöföroreningar på grund
av sin långa omsättningstid (ca 60 år) och sin
näringsfattigdom. Kvävebelastningen i Vättern inger oro
dels med tanke på den ökade belastningen av Östersjön via
Motala Ström, dels med hänsyn till att ändrade förhållanden
mellan fosfor och kväve kan tänkas medföra förändringar i
Vätterns ekosystem. Orsaken till kväveökningen i Vättern är
f.n. inte känd, men såväl interna som externa förändringar
har betydelse.
Naturvårdsverket har projektområden som skulle kunna
inrymma forskning om kväveproblematiken i Vättern, och vi
ser det som mycket angeläget att denna forskning kommer
till stånd.
Den framtida miljöövervakningen av bl.a. Vättern sorterar
under de ''Regionala programmen för miljöövervakning'',
vilket innebär att de län som berör ifrågavarande sjö skall
samordna sina insatser i varje sjö. Naturvårdsverket har i
riktlinjer för RMÖ föreslagit en fördelning där sjöytan av
exempelvis Vättern räknas in i den totala länsytan. Detta
medför att Vätternlänen kompenseras med 23 750
kronor för 18-månadersperioden 1/7-95--31/12-96
räknat på budgetpropositionens förslag till regional
miljöövervakning på 34 mkr. Det är omöjligt att upprätthålla
en meningsfull miljöövervakning för denna summa.
Skillnaden mot tidigare insatser blir mycket stor varför det
måste till en annan beräkningsgrund än vad som nu
föreslagits.
Vi motionärer förutsätter att tillräckliga medel erhålls för
att kunna upprätthålla en meningsfull miljöövervakning även
sedan ansvaret överförts till regional nivå. Även om
Vätternlänen är beredda att satsa mer av sina regionala
miljöövervakningsmedel på Vättern än den kompensation
som beräkningsmodellen anger blir ändock
finansieringssituationen uppenbart ohållbar.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av forskning om
kväveökningen i Vättern,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
behovet av att tillräckliga medel erhålls för att upprätthålla
en meningsfull miljöövervakning i bl.a. Vättern.
Stockholm den 24 januari 1995
Sonia Karlsson (s)
Åke Gustavsson (s)
Håkan Strömberg (s)
Anders Nilsson (s)