Sedan 40 år tillbaka har ämnet nonylfenol ingått i tvättmedel och plaster. Under lång tid har man känt till, att nonylfenol är ett bioackumulerande miljögift. Det är dödligt giftigt i större koncentrationer och vid lägre hämmar det bl.a. tillväxten hos växter. Nonylfenol är mycket giftigt för vattenorganismer och kan redan vid låg koncentration och kortvarig exponering orsaka skadliga långtidseffekter. Nonylfenol bryts mycket långsamt ner i vattenmiljön och är bioackumulerat där.
På grund av giftighet mäts halterna av nonylfenol i avloppsvatten och slam. Efter kampanjer har värdena i avloppsvatten sjunkit något, men produktion där nonylfenol ingår har inte minskat nämnvärt , så därför släpps det fortfarande ut i avloppssystemen. Den stora faran ligger ju i att ämnets verkan, som miljögift, är känd och ändå har det inte blivit förbjudet. Nonylfenol finns ju inte bara i avloppsvatten, utan det återfinns i hela vattensystemet, i sjöar och i dricksvatten. Man har således funnit nonylfenol i olika typer av recipient vatten. Man har dessutom funnit ämnet i reningsslam, och i jorden efter slamspridning samt i olika typer av biologiskt material såsom olika grödor och musslor.
Det visar sig nu att nonylfenol har samma verkan, som det kvinnliga könshormonet östrogen. Undersökningar har påvisat att mannens spermier har gått ner till femtio procents reproduktion. I flera länder bl.a. på den amerikanska kontinenten föds det pojkar med missbildade könsorgan. Inom djurvärlden har bl.a. krokodiler och olika fiskarter drabbats. Man har fastställt att orsaken till denna östrogena effekt är orsakat av nonylfenol. Det antogs tidigare, när missbildningarna uppstod, att det var produktionen och användningen av p-piller, som orsakade dessa effekter. Men verkningarna var så omfattande, att man förstod att fler ämnen måste bidraga till utsläppen.
Det finns således fler ämnen än nonylfenol med liknande verkningar. Ett är DDE, som är en nedbrytningsprodukt av DDT, men fler ämnen upptäcks med likartade verkningar. Det är oerhört viktigt, att upptäcka dessa verkningar i tid, för att försöka stoppa en process med långt mer vittgående konsekvenser än vi kan ana. För att människo- och djursläktet skall kunna reproducera sig får de inte störas av ämnen, som släpps ut på grund av att man inte i förväg prövar dess troliga inverkan på naturens system.
Vissa förändringar, som observerats hos foster av fisk utomlands, påminner om de skador foster av vildlevande lax i Östersjön uppvisar. Orsaken till den sjukdomen, M74- syndromet, är ännu inte klarlagd, men att orsaken står att finna i miljön råder det enighet om. Är vi en ny grupp miljögifter på spåren, miljögifter som påminner om hormoner och andra substanser och därför reagerar på ett helt oväntat sätt i levande organismer? Detta är en helt ny grupp miljögifter för vilka varken testmetoder eller bedömningsgrunder finns. Nonylfenol kan vara toppen på ett isberg. Låt försiktighetsprincipen gälla denna gång!
Nonylfenol har östrogena verkningar vid en halt av 50 mikrogram/kg vatten. Den s.k. substitutionsprincipen (utbytesregeln) kan här användas för att snarast ta bort nonylfenol ur produktionen, och substitutionsprincipen bör då bli juridiskt bindande.
Ett kemiskt ämne har många gånger visat sig ha långt fler biverkningar än vad man från början har insett. En bra regel vore då, att ett kemiskt ämne inte skulle få tillverkas, om det inte var nödvändigt för samhället och endast om tillverkaren kunde bevisa, att det var ofarligt. Nu måste istället samhället bevisa dess skadlighet, för ingen människa kan förutsäga ett ämnes alla verkningar.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att substitutionsprincipen bör användas för att snarast ersätta nonylfenol,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regler vid tillverkning av ett nytt kemiskt ämne.
Stockholm den 23 januari 1995 Barbro Johansson (mp) Gudrun Lindvall (mp) Eva Goe s (mp)