Den norska regeringens klarsignal till oljeletning i
Skagerrak är ett stort miljöhot, inte minst mot den svenska
västkusten. Beslutet drevs igenom trots hårda protester i det
norska stortinget i juni 1994.
Den norska regeringens beslut om igångsättning av
oljeletningen i Skagerrak är också ett brott mot den nordiska
miljökonventionen som Norge undertecknat.
Den nordiska miljökonventionen slår fast att inget nordiskt
land får starta verksamhet som kan påverka miljön i något
annat land utan att först få dess samtycke. Den svenska
regeringen har med hänvisning till den nordiska
miljökonventionen begärt samråd i fråga om den planerade
oljeletningen. Detta har den norska regeringen hittills
negligerat.
Konsekvenser för fisket
Fisket i Skagerrak omsätter varje år miljardbelopp.
Området förvaltas gemensamt av Norge och EU. Detta
innebär att en oljeborrning inte enbart berör de norska
yrkesfiskarna utan också i lika hög grad de svenska och
danska. Enbart i Sverige är drygt 1 000 västkustfiskare
beroende av fisket i Skagerrak. Enbart det svenska fisket
efter räkor och havskräfta i området inbringar 100 miljoner
kronor per år. Till detta kommer ett stort fiske efter sill och
makrill m.m. När oljeutvinning startar måste, exempelvis
varje oljerigg omges av en förbjuden zon för trålning på 7
kvadratkilometer. Därtill kommer olika former av
metallskrot och ledningar på botten som förstör redskapen.
Yrkesfiskets organisationer i Norge, Sverige och Danmark
har protesterat mot oljeutvinningen. De norska
myndigheterna bör därför presentera underlag över vilka
konsekvenserna blir för yrkesfisket vid en oljeutvinning.
Miljökonsekvenserna måste utredas
Konsekvenserna för hela Skagerrakområdet måste utredas.
Det norska närings- och energidepartementet presenterade
under hösten 1993 en konsekvensutredning om hur den
planerade verksamheten kommer att inverka på miljön i
Skagerrak. Den norska utredningen har inte gått in på vad
som kommer att hända vid den svenska västkusten eller i
Danmark vid eventuella oljeutsläpp. Dock konstaterar
utredningen att oljeutsläpp i Skagerrak når land på ca 48
timmar. Risken att det hamnar på stränder och klipphällar
bedöms som överhängande.
Havsströmmar och vindar i Nordsjön och Skagerrak
samverkar så att den svenska västkusten till stor del blir
mottagare av drivande avfall. Nedskräpningen av
västkusten -- Nordsjöns soptipp -- har varit ett tilltagande
problem under lång tid. Årligen genomförs numera
städkampanjer i Göteborg och Bohuslän för att få bort skräp,
till 90% utländsk efter stränderna. En del av skräpet är avfall
från oljeutvinningen längre ut i Nordsjön.
Det svenska miljödepartementet är i frågan om
miljöpåverkan av en Öresundsbro ytterst noggrann. Det
måste självfallet också vara viktigt att en grundlig
miljöutredning sker om konsekvenserna för den svenska
västkusten vid oljeutvinning i Skagerrak nära vårt lands
gräns. Den svenska regeringen måste nu agera snabbt och
kräva ett fullständigt utredningsmaterial om
miljökonsekvenserna för svensk del.
Många faktorer talar för att det är olämpligt med
oljeutvinning i Skagerrak. Den svenska regeringen måste nu
handla kraftfullt för att tillvarataga svenska intressen
gällande miljön och fisket vid västkusten.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att oljeletningen i
Skagerrak stoppas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om krav på Norge att uppfylla kraven
om samråd i den nordiska miljökonventionen, enligt artikel
11,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en bredare
konsekvensutredning av den planerade olje- och
gasutvinningen i Skagerrak.
Stockholm den 20 januari 1995
Erling Bager (fp)
Kenth Skårvik (fp)