Motion till riksdagen
1994/95:Jo622
av Kia Andreasson m.fl. (mp)

Obligatorisk miljörevision för tillverkningsindustrin


Tillverkningsföretag och industrier ska bli skyldiga enligt
lag att göra en årlig miljörevision, liksom de måste göra en
ekonomisk redovisning.
För att få en totalöversyn av verksamheten ska
miljörevisionen omfatta:
1 Vad som kommer in i företaget av råvaror, ämnen,
produkter etc.
2 Energiåtgången för tillverkningen, processen.
3 Utsläpp från tillverkningen 4 
Avfallshanteringen.
5 Producentansvaret för den färdiga produkten. Ex: Hur
många av förpackningarna har återtagits och vad har hänt
med dessa ?
Syftet skall vara att det blir lättare att kontrollera att
företaget följer miljölagarna och de bestämmelser som
utfärdats samt att företagen utarbetar och förverkligar en
miljöpolicy, ett miljöprogram och ett miljöstyrningssystem
för sina anläggningar. Verksamheten ska präglas av en
helhetssyn av produkter ''från vaggan till graven''.
Utbildade miljörevisorer ska sedan granska företagets
miljörevision. Revisorerna kan komma med förslag på
förbättringar inför kommande år. Med en miljörevision får
ett företag en bild av totalflödet och har större möjligheter
att ingripa och förändra produktionen med en strävan åt ett
kretslopp som skonar miljö och natur.
Miljökontrollanter ska årligen göra inspektion och
kontrollera att miljöredovisningen stämmer. Om inte ska
företaget anmälas och straff kan utdömas. Preskriptionstiden
för miljöbrott ska vara 25 år.
Miljöredovisningarna ska finnas tillgängliga för
allmänheten. Miljöorganisationer skulle få det lättare i sin
strävan att få en bild av miljöstörningar samt kommuner,
länsstyrelser och andra myndigheter skulle få en bättre
totalöversyn i deras områden.
Ämnet miljörevision har avhandlats som en proposition
1994/95:101 med rubriken ''Frivillig miljöstyrning och
miljörevision''. Det gällde en anpassning till EU:s
förordning. Detta ärende gällde endast frivillighet för företag
att förbättra och utvärdera sitt miljöarbete och att
tillhandahålla offentlig information om detta arbete. EU:s
system säger inget om hur industrin påverkar miljön annat
än att man följer det egna landets lagstiftning. Denna
lagstiftning ser olika ut i olika länder och minimikrav gäller.
Miljöpartiet de grönas åsikt är att detta är otillräckligt och
kräver obligatorisk miljöredovisning av
tillverkningsindustrin. Kontrollen av producentansvaret för
förpackningar är idag bristfällig och skulle i och med en
miljörevision dokumenteras, och myndigheterna skulle få
det lättare att kontollera återtagandet av förpackningarna.
Länsstyrelsen skulle utses som registreringsorgan och vara
öppet för allmän granskning. Naturvårdsverket och NUTEK
kunde ta hand om informationsåtgärder och tekniska
stödåtgärder. Finansieringen av systemet skulle täckas av
avgifter från företagen.
Lunds universitet avd. Industriell miljöekonomi i
samarbete med NUTEK, framlade 1992 forskningsrapporten
''Miljöarbete inom svensk tillverkningsindustri''. Drygt 300
företags miljöarbete undersöktes. Ca 2/3 av dessa företag
(mestadels små och medelstora) endera saknade helt eget
miljöarbete eller motarbetade det genom bl a överklagande.
De största företagen med mer än 1 000 anställda bedrev ett
utvecklat miljöarbete med förebyggande insatser. I ca 30 %
av företagen med fler än 500 anställda har en
internmiljörevision utförts. Dessa företag är dock till antalet
endast några få procent av tillverkningsindustrin.
Slutsatserna från rapporten är att det finns ett stort behov av
tillsyn över miljöskyddslagens (ML) efterlevnad, eftersom
avvikelser från lagstiftningen eller givna villkor förekommer
hos flertalet företag. Man konstaterar också att
småföretagare inte känner till sina skyldigheter enligt ML
eller när det gäller miljöfarligt avfall. De känner inte heller
till vilka tillsynsmyndigheterna är eller innebörden i ML:s
begrepp ''råd'' eller ''föreläggande''. En undersökning från
IVA samma år (Miljöanpassad produktutveckling -- en
kartläggning av svensk industri, IVA-rapport 394) visar att
42 % av de stora företagen har någon form av intern
miljörevision och att 66 % planerar att göra det.
En lag om obligatorisk miljöredovisning skulle sätta fart
på och utveckla detta arbete samt ge underlag för en
gemensam plan för arbetet.
Externa miljörevisorer har en nyckelroll i systemet genom
att vara den oberoende, objektiva part som granskar och
eventuellt verifierar att miljöarbetet vid en anläggning
uppfyller kraven. Det krävs ingående miljötekniska
kunskaper, kunskaper i miljölagstiftningen samt
grundläggande färdigheter i företags- och miljöekonomisk
analys.
I regeringens skrivelse 1994/95:120 ''Miljön, vårt
gemensamma ansvar'', står fina formuleringar om
inriktningen av det miljöpolitiska arbetet. ''Miljöhänsyn
måste integreras inom samhällets olika sektorer och
verksamhetsgrenar. Miljömålen bör därför ha samma vikt
som ekonomiska och produktionsinriktade mål.
Kretsloppsarbetet drivs vidare med kraft och en
sammanhållen strategi tas fram. En aktiv miljöpolitik
förutsätter att miljöansvar integreras i olika sektorer i
samhället inom ramen för en helhetssyn på miljöproblemen.
Principen är att förorenaren bör vara den som betalar för att
åtgärda de miljöskador han förorsakar''. I avsnittet
miljöövervakning skriver regeringen att utbyggnaden av den
regionala miljöövervakningen är viktig och en förutsättning
för det nationella och internationella arbetet.
Införs en obligatorisk miljörevision såsom beskrivs i
motionen uppfylls regeringens mål snabbare och effektivare.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs 1. 
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att miljörevision bör lagstadgas
för tillverkningsföretag och industri,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att miljörevisionerna bör
registreras och vara offentliga,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att externa miljörevisorer bör
utföra granskning och provtagning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att preskriptionstiden för
miljöbrott skall vara 25 år.1

Stockholm den 19 januari 1995

Kia Andreasson (mp)

Eva Goe s (mp)

Ragnhild Pohanka (mp)

Gunnar Goude (mp)

Barbro Johansson (mp)

Ewa Larsson (mp)

Annika Nordgren (mp)

Gudrun Lindvall (mp)

Elisa Abascal Reyes (mp)

Roy Ottosson (mp)

Marianne Samuelsson (mp)

Peter Eriksson (mp)

1 Yrkande 4 hänvisat till JuU