Sverige har deltagit i internationellt rymdsamarbete sedan
1962 och även satsat på ett stort nationellt program. Under
de första åren som Sverige var aktivt på rymdområdet,
motiverades verksamheten av forskningspolitiska skäl.
Under senare år har näringspolitiska skäl kommit att betonas
alltmer tillsammans med regional-, utrikes- och
forskningspolitiska motiv.
Den långsiktiga satsningen på rymdområdet har lett till att
svenska företag byggt upp en avancerad rymdteknik inom
vissa områden. Det internationella samarbetet har varit en
förutsättning för att uppnå detta. Genom att Sverige satsat
på en avancerad rymdforskning, har man kunnat delta i det
internationella rymdforskningssamarbetet. Huvuddelen av
den framgångsrika och livskraftiga rymdverksamheten finns
i Kiruna.
I mars månad 1994 tillsatte statsrådet i
Utbildningsdepartementet en utredning med uppgift att
utreda dels förutsättningarna för Kiruna att bygga ett
forskningsinstitut inom miljöområdet, dels möjligheterna att
finansiera en sådan satsning från EU:s strukturfonder.
Utredningen har föreslagit ett inrättande av ett miljö- och
rymdforskningsinstitut i Kiruna. Det är då viktigt att en
forskningsenhet för atmosfärkemi inryms i detta institut, dvs.
ozonforskning inom höjdområdet 12--80 km över havet.
Stora internationella projekt och kampanjer på detta
område bedrivs med operativ bas i Kiruna. Sverige bör delta
i detta arbete.
Finansieringen av miljö- och rymdforskningsinstitutet bör
prövas via EU:s strukturfonder eller inom ramen för de totala
forskningsanslagen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inrättande av ett miljö- och
rymdforskningsinstitut i Kiruna.