Blir Laholmsbukten ett dött vatten? Grundproblemen i
Laholmsbukten är i dag dessvärre desamma som den hemska
sommaren 1988 när algblomningen var som värst.
Näringstillförseln är enligt de mätningar som gjorts lika
stora i dag som 1988, risken finns att den till och med har
blivit större då skogens buffertförmåga av näring verkar ha
upphört. Vi har dock varit förskonade från algblomningar av
det format som inträffade för 6 år sedan. Enligt forskarna
beror detta på klimatiska variationer och inte på att läget har
blivit bättre.
Under 1983--1989 undersökte marinbiologerna på
Kristineberg med stöd från Naturvårdsverket strömmar,
vattenkemi, bottenfauna, fiskar och alger. Totalt var 20
forskare involverade i projektet i Laholmsbukten. Sedan
1990 bedrivs ingen forskning i Laholmsbukten, och de
ekonomiska satsningarna från Naturvårdsverket har upphört.
Vi anser att forskningen om Laholmsbuktsproblematiken
måste återupptas och inriktas på åtgärder och fakta om hur
bukten kan bli frisk igen.
Nu måste åtgärder vidtas för att förhindra ytterligare
skador och för att på sikt förbättra Laholmsbukten.
Näringstillförseln, främst kvävet är en av de största
orsakerna till buktens försämrade tillstånd. 1990 tog
riksdagen beslut om att kvävebelastningen i det kustnära
havsvattnet skulle minskas. Dock har ingen mätbar
förbättring skett i Laholmsbukten. Kväveoxidutsläppen har
ej reducerats enligt planerna. Länsstyrelsen i Hallands län
har vid flera tillfällen påpekat att regeringens och riksdagens
mål ej kan uppnås med dagens teknik och regelverk.
Trots nya lagar och förordningar och ökat
miljömedvetande både hos konsumenter och näringsliv
måste ett miljökänsligt område som Laholmsbukten
prioriteras i miljöarbetet.
Gränser måste sättas för hur stor den totala
föroreningsbelastningen får vara på luft och vatten inom ett
bestämt område. I Los Angeles har s.k. kvalitetsnormer med
genomförandeplaner minskat miljöbelastningen betydligt.
Sommaren 1990 var t.ex. den renaste under de mer än 40 år
som luftkvaliteten har mätts i Los Angeles och under
sommaren 1991 har man för första gången på årtionden sett
en nedgående trend i mängden bilar under rusningstrafiken.
De goda resultaten kan förklaras av en långsiktig och hård
miljölagstiftning, en affärsinriktad satsning på nya
miljötekniker från näringslivet och ett gott samarbete mellan
myndigheter och industri.
Naturvårdsverket har tidigare redovisat planer på att starta
förstudier för prövning av kvalitetsnormer, bl.a. av
närsalttillförseln. Laholmsbukten vore enligt vår mening ett
bra försöksområde då det gäller praktisk prövning av
lagbegreppet kvalitetsnormer. Verksamheten bör starta så
snabbt som möjligt. Laholmsbuktens hälsotillstånd skulle då
kunna förbättras. Länsstyrelsen i Hallands län har vid flera
tillfällen efterlyst någon form av kvalitetsnormer för
Laholmsbukten.
I Laholmsbukten finns i dag stor kunskap gällande
miljöområdet. Förutsättningarna för att få igång nya gröna
jobb i Laholmsbuktsområdet är stora. En prioritering av
området -- de pengar som anslagits i regeringens proposition
gällande gröna jobb -- skulle innebära att arbete tillskapas
inom det miljöteknologiska området. Nya gröna jobb skulle
kunna kopplas till införandet av kvalitetsnormer för luft och
vatten.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om resurser till forskning i
Laholmsbukten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om prövning av lagbegreppet
kvalitetsnormer för luft och vatten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om prioritering av
Laholmsbuktsområdet vid tilldelning av medel för skapande
av nya gröna jobb.
Stockholm den 19 januari 1995
Ingegerd Sahlström (s)
Pär-Axel Sahlberg (s)
Majléne Westerlund Panke (s)