Den 13 juni 1994 fattade det norska stortinget beslut om
provborrningar efter olja och gas i Skagerrak. Beslutet hade
inte föregåtts av regelrätta samråd med grannländerna enligt
vad som överenskommits i den Nordiska miljökonventionen
och ESBO-konventionen. Norges regering har inte bedömt
provborrningarna (letningen) som ''verksamhet'' och har
hävdat att samråd i konventionernas meningen först blir
aktuell vid utdelandet av koncessioner. Den svenska
regeringens försök att hävda en restriktivare tolkning, att
även provborrningar måste ses som ''verksamhet'', har
hittills inte haft framgång.
Utökad MKB och särskild kemikalieanalys
Stortingsbeslutet innehöll också ett krav på utökad
miljökonsekvensbeskrivning och särskild kemikalieanalys.
Tidsplaner för dessa är inte kända. Utdelning av
koncessioner är planerade, enligt det norska närings- och
energidepartementet till 1997, men den planeringen kan
snabbt ändras.
Ett förorenat havsområde -- Nordsjön
Nordsjöområdet är ett av jordens mest oljeförorenade hav.
Det handlar om spill vid utvinning, transporter, raffinering
och användning av olja och oljeprodukter. Olja är fettlöslig
och dess föroreningar hamnar i havslevande växters och
djurs celler. Redan vid låga koncentrationer störs cellens
naturliga processer. Till oljeföroreningen kan sedan läggas
de enorma mängder skadliga och giftiga ämnen, som tillförs
genom flod- och avloppssystem i Storbritannien, på
kontinenten och i Skandinavien.
Skagerrak -- Västeuropas soptunna
Skagerrak är betydligt mer utsatt för föroreningar än resten
av Nordsjön. De transporteras från grundare områden i
Kattegatt och södra Nordsjön in i Skagerrak och sjunker
sedan till botten. I den ''norska rännan'' har forskarna bl.a.
funnit oroväckande mängder av polycykliska aromatiska
kolväten (PAH). Havet härbärgerar också uppskattningsvis
170 000 ton dumpat krigsmateriel, varav ca 5000 ton
senapsgas. Skagerrak har inte utan anledning beskrivits som
det högindustrialiserade Västeuropas soptunna.
Ett mäktigt proteinskafferi
Trots utsattheten och förgiftningen är just Skagerrak
fortfarande ett av jordens viktigaste proteinskafferier. Per
arealenhet producerar Skagerrak dubbelt så mycket fisk som
resten av Nordsjön. Detta trängda och stressade, men oerhört
produktiva, hav är arbetsplats för ett 1000-tal yrkesfiskare
och samtidigt rekreationsplats för miljoner människor. Det
finns ett oskattbart värde i att behålla livskraften i sådan källa
som Skagerrak och nu måste vi ta vårt ansvar.
Effekterna av borrningar
Vid borrning sprids slam och grus över botten ända upp till
7 km från hålet. Allt liv förändras, förgiftas och mer eller
mindre kvävs. Inom en radie på 3 km2 runt borrhålen
får ingen fiska. ''Normala'' läckage av olja och kemikalier
vid utvinning innebär en ständig påfyllnad av bl.a.
tungmetaller. Fisken flyr och havet förlorar sin viktiga plats
som barnkammare. Varannan dag sker större eller mindre
olyckor med spill i Nordsjön. En s.k. utblåsning vid borrning
i Skagerrak, där kanske upp till 25 000 ton olja/dygn frigörs,
skulle innebära fullständig katastrof för fauna och flora.
Inom 48 timmar nås närmaste strand med förödande effekter.
Miljöintressen mot ekonomiska intressen
Samtliga berörda kustkommuner i Sverige och Norge har
sagt klart nej till provborrningar efter olja. Samtliga politiska
partier i Sverige har ställt sig avvisande, liksom berörda
intresseorganisation och miljömyndigheter. Ändå finns det
krafter, stora ekonomiska intressen, som snarast vill få igång
''letningen''. Finner man olja och/eller gas är de flesta
överens om att en fullskalig exploatering, med allt vad en
sådan innebär, är så gott som omöjlig att hejda. Detta får inte
ske. Erfarenheterna av oljeutvinning på havsbotten är
tillräckliga för att förstå konsekvenserna.
Samråd -- MKB -- fredning
Samråd eller inte, ytterligare utvidgad
miljökonsekvensbeskrivning eller inte, den svenska
regeringen måste ta klart avstånd från provborrningarna och
bör dessutom snarast ta initiativ till en nordisk
överenskommelse om en ''fredning'' av Skagerrak, när det
gäller borrning efter olja och gas. I en sådan
överenskommelse bör också en utredning om att återställa
havet kopplas. Det gäller såväl det dumpade militära
materielet, som att få stopp på giftläckage och den hotande
övergödningen i kustområdet. Ett sådant initiativ kan få
långtgående positiva effekter för restaurerandet och
skyddandet av även andra viktiga proteinproduktiva
områden. Det skulle också markera att vi tar ansvar för den
rad av internationella överenskommelser om bl.a.
havsmiljön vi skrivit under. Det gäller inte minst
dokumenten vid den stora konferensen i Rio 1992.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om att Sverige klart måste
motsätta sig borrningar efter olja och gas i Skagerrak,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att regeringen snarast, i t.ex.
Nordiska rådet, bör ta initiativ till en nordisk
överenskommelse om att freda Skagerrak från borrningar
efter olja och gas och att gemensamt utreda möjligheterna att
rensa och återställa havet.
Stockholm 18 januari 1995
Marianne Samuelsson (mp)
Birger Schlaug (mp)
Per Lager (mp)