Stortingsbeslut
Den 13 juni 1994 fattade det norska stortinget beslut om provborrningar efter olja och gas i Skagerrak. Beslutet hade inte föregåtts av regelrätta samråd med grannländerna enligt vad som överenskommits i den Nordiska miljökonventionen och ESBO-konventionen. Norges regering har inte bedömt provborrningarna (letningen) som ''verksamhet'' och har hävdat att samråd i konventionernas meningen först blir aktuell vid utdelandet av koncessioner. Den svenska regeringens försök att hävda en restriktivare tolkning, att även provborrningar måste ses som ''verksamhet'', har hittills inte haft framgång.
Utökad MKB och särskild kemikalieanalys
Stortingsbeslutet innehöll också ett krav på utökad miljökonsekvensbeskrivning och särskild kemikalieanalys. Tidsplaner för dessa är inte kända. Utdelning av koncessioner är planerade, enligt det norska närings- och energidepartementet till 1997, men den planeringen kan snabbt ändras.
Ett förorenat havsområde -- Nordsjön
Nordsjöområdet är ett av jordens mest oljeförorenade hav. Det handlar om spill vid utvinning, transporter, raffinering och användning av olja och oljeprodukter. Olja är fettlöslig och dess föroreningar hamnar i havslevande växters och djurs celler. Redan vid låga koncentrationer störs cellens naturliga processer. Till oljeföroreningen kan sedan läggas de enorma mängder skadliga och giftiga ämnen, som tillförs genom flod- och avloppssystem i Storbritannien, på kontinenten och i Skandinavien.
Skagerrak -- Västeuropas soptunna
Skagerrak är betydligt mer utsatt för föroreningar än resten av Nordsjön. De transporteras från grundare områden i Kattegatt och södra Nordsjön in i Skagerrak och sjunker sedan till botten. I den ''norska rännan'' har forskarna bl.a. funnit oroväckande mängder av polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Havet härbärgerar också uppskattningsvis 170 000 ton dumpat krigsmateriel, varav ca 5000 ton senapsgas. Skagerrak har inte utan anledning beskrivits som det högindustrialiserade Västeuropas soptunna.
Ett mäktigt proteinskafferi
Trots utsattheten och förgiftningen är just Skagerrak fortfarande ett av jordens viktigaste proteinskafferier. Per arealenhet producerar Skagerrak dubbelt så mycket fisk som resten av Nordsjön. Detta trängda och stressade, men oerhört produktiva, hav är arbetsplats för ett 1000-tal yrkesfiskare och samtidigt rekreationsplats för miljoner människor. Det finns ett oskattbart värde i att behålla livskraften i sådan källa som Skagerrak och nu måste vi ta vårt ansvar.
Effekterna av borrningar
Vid borrning sprids slam och grus över botten ända upp till 7 km från hålet. Allt liv förändras, förgiftas och mer eller mindre kvävs. Inom en radie på 3 km2 runt borrhålen får ingen fiska. ''Normala'' läckage av olja och kemikalier vid utvinning innebär en ständig påfyllnad av bl.a. tungmetaller. Fisken flyr och havet förlorar sin viktiga plats som barnkammare. Varannan dag sker större eller mindre olyckor med spill i Nordsjön. En s.k. utblåsning vid borrning i Skagerrak, där kanske upp till 25 000 ton olja/dygn frigörs, skulle innebära fullständig katastrof för fauna och flora. Inom 48 timmar nås närmaste strand med förödande effekter.
Miljöintressen mot ekonomiska intressen
Samtliga berörda kustkommuner i Sverige och Norge har sagt klart nej till provborrningar efter olja. Samtliga politiska partier i Sverige har ställt sig avvisande, liksom berörda intresseorganisation och miljömyndigheter. Ändå finns det krafter, stora ekonomiska intressen, som snarast vill få igång ''letningen''. Finner man olja och/eller gas är de flesta överens om att en fullskalig exploatering, med allt vad en sådan innebär, är så gott som omöjlig att hejda. Detta får inte ske. Erfarenheterna av oljeutvinning på havsbotten är tillräckliga för att förstå konsekvenserna.
Samråd -- MKB -- fredning
Samråd eller inte, ytterligare utvidgad miljökonsekvensbeskrivning eller inte, den svenska regeringen måste ta klart avstånd från provborrningarna och bör dessutom snarast ta initiativ till en nordisk överenskommelse om en ''fredning'' av Skagerrak, när det gäller borrning efter olja och gas. I en sådan överenskommelse bör också en utredning om att återställa havet kopplas. Det gäller såväl det dumpade militära materielet, som att få stopp på giftläckage och den hotande övergödningen i kustområdet. Ett sådant initiativ kan få långtgående positiva effekter för restaurerandet och skyddandet av även andra viktiga proteinproduktiva områden. Det skulle också markera att vi tar ansvar för den rad av internationella överenskommelser om bl.a. havsmiljön vi skrivit under. Det gäller inte minst dokumenten vid den stora konferensen i Rio 1992.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att Sverige klart måste motsätta sig borrningar efter olja och gas i Skagerrak,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen snarast, i t.ex. Nordiska rådet, bör ta initiativ till en nordisk överenskommelse om att freda Skagerrak från borrningar efter olja och gas och att gemensamt utreda möjligheterna att rensa och återställa havet.
Stockholm 18 januari 1995 Marianne Samuelsson (mp) Birger Schlaug (mp) Per Lager (mp)