Fjällen utgör nära en femtedel av den svenska landytan.
Under tusentals år har dessa landområden legat opåverkade
av människan eller varit föremål för extensiv renskötsel i
balans med naturens förutsättningar.
Tyvärr är inte fjällen längre orörd vildmark som
turistreklamen påstår. Intensiv renskötsel,
friluftsverksamhet, jakt m.m. har rubbat balansen i många
fjällmiljöer.
Fjällens ekosystem är mycket störningskänsligt. Det
extrema klimatet, den magra jorden och den känsliga faunan
och floran gör att skador läks oerhört långsamt om än alls.
Boende och aktiva i fjällregionerna konstaterar att på 20 --
30 år har friska levande fjällmarker på sina ställen
förvandlats till slitna sten- och gruslandskap.
Problem
Följande problem tycks vara allvarligast:För stort antal
renar inom vissa områden leder till överbetning och
trampskador på växtligheten och därmed till jorderosion.
Mycket stora skillnader i miljöpåverkan kan ses på samma
bergsmassiv, t.ex. på olika sidor om norsk-svenska gränsen.
Ofta beror det på skillnad i betestryck. På norska sidan av
berget kan en rik fjällflora finnas och på den svenska härskar
en sten- och grusöken.Ökad användning av olika slags
motordrivna fordon i terräng. Redan i dag finns 15 000
terrängfordon ute i markerna. Till detta kommer 200 000
skotrar -- i Norge som har förbud mot skoterkörning finns
endast 20 000. T.o.m. mountainbikes är i dag ett växande hot
i vissa fjälltrakter.
Problemet är att vegetationen skadas och att spår och andra
markskador bildas. Det är skador som -- precis som i en
öken -- kan bli kvar för överskådlig tid. Även här blir
resultatet jorderosion.Den ökade okontrollerade turismen,
jakten och motoriserade renskötseln m.m. stör faunan och
fjällens vildmarkskaraktär.
Vänsterpartiets förslag
Miljöministern säger i sin skrivelse ''Miljön vårt
gemensamma ansvar'' 1994/95:120 att fjällen tillhör våra
mest skyddsvärda områden. Miljövårdsberedningen skall få
i uppdrag att göra en samlad analys av situationen i fjällen.
Det är i och för sig lovvärt men det brådskar. Skador som
redan finns och som nu förvärras är till stora delar obotliga.
Därför måste redan nu vissa åtgärder företas till dess
situationen klarnat.Bättre kontroll och övervakning av
terrängkörningslagen.Förbud mot skotertrafik i
rekreationssyfte i vissa områden. Förslagen i SOU 1994:16
''Skoterkörning på jordbruks- och skogsmark'' är lämpliga
att utgå från.Minska antalet renar i områden där
överbetning är uppenbart.
Antalet renar skulle kunna grundas på gamla uppgifter i
renlängden. Man bör också se över möjligheterna att med
hjälp av EU:s stöd ge bidrag till rennäringen som är
arealbaserat -- inte baserat på antal djur.
Naturvårdsverket och berörda länsstyrelser bör ges i
uppdrag att under 1995 komma med preciserade förslag.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skoter- och terrängfordonstrafik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att minska antalet renar.1
Stockholm den 15 januari 1995
Maggi Mikaelsson (v)
Lennart Beijer (v)
Owe Hellberg (v)
Jan Jennehag (v)
Karl-Erik Persson (v)
Hanna Zetterberg (v)
1 Yrkande 2 hänvisat till BoU