Motion till riksdagen
1994/95:Jo531
av Maggi Mikaelsson m.fl. (v)

Burfarmningen av mink


Jordbruksverket har underställt regeringen sitt förslag om
skärpta föreskrifter för pälsdjursfarmning (SFS 1993:129).
Förslaget innebär särskild skärpning vad det gäller
hållningen av rävar. Jordbruksverket föreslår att rävarna skall
ges möjlighet till markkontakt, dock med undantag för de
sista månaderna före slakt då de skall kunna placeras i burar.
Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1999.
Fram till dess skall nya system utvecklas.
I stora delar är Jordbruksverkets förslag om nya
föreskrifter för rävhållningen bra. Det är dock inte
tillfredsställande att verket föreslår att de ekonomiska
intressena skall gå före djurens och att de därmed skall kunna
placeras i bur de sista månaderna. Att sätta rävar som fötts
upp i hägn med markkontakt i burar de sista
levnadsmånaderna kommer att innebära ett utdraget lidande
och trauma för djuren.
När det gäller farmningen av mink så skall den fortfarande
ske i bur, enligt Jordbruksverkets förslag.
Enligt djurskyddslagen §
4 skall djur som hålls för produktion av skinn eller pälsar
skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar
deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.
Minken är ett rovdjur vars biotoper är våtmarker, sjöar och
floder. Den vistas gärna i vatten och bor i ihåliga träd. Den
är ett ensamlevande djur med stort behov av revir. Längs en
flod kan reviret sträcka sig cirka 2,8 km. Den jagar nattetid
och anses vara ett mycket aktivt och rovgirigt djur.
Det har riktats kraftig kritik mot burhållningen av mink.
1989 tog det engelska ''Farm Animal Welfare Council''
avstånd från all burhållning av mink. De ansåg att man måste
erbjuda minkarna en miljö som kan tillgodose deras
naturliga beteendemönster.
I november 1990 presenterade Sveriges
Veterinärmedicinska Sällskap (SVS) en utredning där de
slog fast att minkarna inte kan utföra alla sina beteendebehov
i burar. De påpekade bland annat att de konstaterat hög
frekvens av stereotyper hos de burfarmade minkarna.
I oktober 1994 presenterade det norska
''Landbruksdepartementets etikkutvalg'' ett uttalande där de
tog avstånd från burhållning av pälsdjur. De konstaterade att
minkarna inte anpassat sig till ett liv i bur bättre än vad
rävarna gjort.
Vänsterpartiet föreslår förbud mot burfarmning av mink
och räv. I andra hand att riksdagen bör ta till sig kritiken av
burfarmningen av mink. Samma villkor som för
burfarmningen av räv borde gälla. Även minkarna bör slippa
burarnas ståltrådsgolv och ges möjlighet till markkontakt.
Vidare bör det utredas vilka krav som bör ställas på de nya
systemen så att minkarnas naturliga beteende avseende
behov av sociala kontakter, rörelse, sysselsättning och
markkontakt tillgodoses.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar om förbud mot burfarmning av
mink och räv,
2. att riksdagen -- vid avslag på yrkande 1 -- som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
hållning av minkar för pälsproduktion.

Stockholm den 25 januari 1995

Maggi Mikaelsson (v)

Lennart Beijer (v)

Owe Hellberg (v)

Karl-Erik Persson (v)

Hanna Zetterberg (v)