Många djurförsök är både plågsamma och förnedrande för
djuren. I Sverige utnyttjas cirka en halv miljon djur om året
i djurförsök, ofta i ren slentrian trots att det finns alternativ.
Vi människor måste inse att djuren har ett egenvärde och
att varje individ måste mötas med respekt. Ur ett sådant
perspektiv kan en djurskyddspolitik växa fram vars mål är
att inte kränka djuren, vare sig som art eller som individer.
Vi måste således i det längsta undvika såväl artförtryck som
att medvetet utsätta individer för smärta. Detta ansvar ligger
på människan eftersom vi uppfattar det som självklart att vi
besitter såväl förnuft som moral och känslor.
Varje fakta talar för att de högre däggdjuren bland
ryggradsdjuren upplever smärta som är precis lika skarp som
människors. Deras sinnen är betydligt känsligare än våra --
fåglars synskärpa, de flesta djurs hörsel, andra djurs känsel --
vilket troligen beror på att de är mer beroende än människan
av att så tydligt som möjligt upptäcka en fientlig omgivning.
Deras nervsystem är nästan identiskt med människors och
deras smärtreaktioner anmärkningsvärt lika.
Djurförsök väljs alltför ofta av konservativa skäl;
institutioner har tillgång till djurhus och forskare lärs av
tradition upp i djurförsöksteknik. Samtidigt finns det mycket
som tyder på att djur är dåliga som modeller -- de kan t.o.m.
vara vilseledande.
Professur i djurskydd
När Sveriges riksdag fattade beslut om den nya
djurskyddslagen 1988 diskuterades inrättandet av en
djurskyddsprofessur. Istället håller nu två professurer på att
inrättas med syfte att få fram bättre försöksdjur. Miljöpartiet
de gröna menar att en djurskyddsprofessur är något helt
annat; en professur i djurskydd innebär att djurens behov och
djurens beteenden kommer i centrum och att statusen på
djurskyddsfrågor kommer att öka. Vi menar att en sådan
professur bör inrättas. En djurskyddsprofessur skulle passa
bra på Sveriges Lantbruksuniversitet. Detta skulle stärka den
gröna profilen på universitetet eftersom en professur i
ekologisk odling tillsatts.
Institut för strategisk alternativforskning
För att möta det ökade intresset för djurskyddsfrågor är det
rimligt att en professur i djurskydd kompletteras med ett
institut för strategisk alternativforskning. Orsaken är bl.a. att
kemikalieutvecklingen är gigantisk; cirka sju miljoner av
människan gjorda kemiska föreningar är registrerade; i i-
världen används dagligen över 65.000 olika kemikalier. De
flesta kemiska ämnen som är släppta på marknaden är inte
testade -- att testa samtliga dessa med nuvarande testmetoder
beräknas kosta över 8 biljoner ECU. Självfallet måste målet
vara att reducera kemikalieanvändningen förutom att strikt
följa utbytesprincipen i lagen om kemiska produkter. Ändå
finns ett stort testbehov. För att tillfredsställa detta behov har
institut för forskning utan djurförsök inrättats i många länder
i både Europa och i USA. Miljöpartiet menar att ett institut
för strategisk alternativforskning också bör inrättas i Sverige.
Obligatorisk djurförsöksetik i forskningsutbildningen
Miljöpartiet de Gröna kräver att djurförsöksetik införs och
utvecklas som obligatoriskt inslag i medicinska och
biologiska ämnen. Fackfilosofer bör förmedla utbildningen,
som bör sikta på att studenter och forskare får ett etiskt
förhållningssätt till djurförsök och därmed kan se djuren som
subjekt snarare än som objekt.
Avvecklingsplan för djurförsök
Även om etik kan införas som grund för djurförsök finna
all anledning att minska antalet djur som drabbas av
försöken. Alltför många plågsamma djurförsök sker av
slentrian trots att alternativ finns. Vi kräver att riksdagen
beslutar att djurförsöken skall minskas med minst 50% till
år 2000, men med målsättningen 75%.
Myndigheter bör åläggas redovisa avvecklingsplan
En stor del av de djurförsök som utförs, görs i samband
med testning. Testning sker ofta flera gånger under en
produkts utveckling och omfattar dessutom ofta deltestning.
Olika myndigheter -- socialstyrelsen, läkemedelsverket,
naturvårdsverket etc -- kräver djurförsök i denna omfattande
testverksamhet. Miljöpartiet de gröna menar att de
myndigheter som kräver djurförsök skall åläggas att redovisa
interna avvecklingsplaner som medför att den nationella
målsättningen kan uppnås. Berörda myndigheter skall också
redovisa på vilket sätt man avser hålla sig informerad om
utveckling av alternativ och hur man avser att informera
berörda företag.
Lagstadgad substitution av metoder
Många djurförsök i Sverige utförs trots att alternativ till
dessa är accepterade av myndigheter i andra länder. Det
gäller t.ex. test för att bestämma ett ämnes frätande
egenskaper (i Sverige används ofta kaniner, i USA är bl.a.
konstgjord hud accepterad). För att undvika slentrian är det
viktigt att lagstiftningen skärps så att den s.k.
substitutionsmetoden används också då det gäller tester och
kravet på att minska antalet djurförsök; när alternativ finns
tillgängliga skall de användas -- när annat lands myndighet
accepterat icke-djurtest skall svensk myndighet, som
grundprincip, också acceptera detta. Detta ligger också helt
i linje med Europeiska konventionen om skydd för
ryggradsdjur; i denna slås fast att djurförsök inte får
användas om annan metod finns att tillgå.
Försöksdjurens rätt till naturligt beteende
Försöksdjuren hamnar än idag ofta utanför det lagskydd
som reglerar djurens rätt till naturligt beteende. Detta medför
både onödig och kränkande behandling av levande varelser.
Även om en kraftfull reduktion av antalet djurförsök
kommer att ske krävs lagar som omedelbart förbättrar de
kvarvarande djurens förhållanden. Miljöpartiet kräver att
försöksdjuren skall ges lagstadgad rätt till naturligt beteende
oavsett ekonomiska överväganden.
Veterinärers myndighetsansvar
Djurhållning av djur som tagits ut för att bli försöksdjur
skall uppfylla de krav som gäller annan djurhållning.
Ansvarig veterinär vid Jordbruksverket, Länsstyrelsen och
den berörda kommunens miljökontor har tillsammans fullt
myndighetsansvar vid denna djurhållning, oavsett om det
sker kommersiellt eller vid forskningsinstitutioner. För att
full tillsyn skall kunna ske måste kraven på registrering av
försöksdjur skärpas och underlåtenhet att redovisa vilka djur
som används leda till kraftig påföljd. Det förekommer
naturligtvis att försöksdjursetiska nämnden underskattat det
lidande som ett försök väntas medföra eller att oförutsedda
händelser leder till större lidande för djuren än väntat. Enligt
gällande djurskyddslag har då inte veterinär eller annan
myndighet möjlighet att ingripa. Djurskyddslagen måste
skärpas så att ingrepp mot oskäligt lidande för djur kan ske
i dessa fall på samma sätt som vid fall av djurplågeri utanför
forskningens hägn.
Etisk bedömning under full insikt
Tillstånd för djurförsök ges av försöksdjursetiska nämnder.
Ledamöterna i nämnderna bör ha en självklar kontakt med
de djurs liv man beslutar om. Vi kräver att anvisningarna för
nämndernas ledamöter skall ändras och specificeras så att de
som deltagit vid godkännande av ett djurförsök skall närvara
vid minst ett av försökstillfällena. Det skall dessutom vara
obligatoriskt att besöka djuren mellan försöken och själva se
hur djuret har det i förvaringsburar etc. Vidare skall de
närvara vid ev avlivningen av försöksdjuren.
Utbildning av ledamöter i etiska nämnder
Det är viktigt att alla ledamöter i en etisk nämnd har goda
kunskaper om djurarters naturliga levnadssätt och sociala
beteende (om de är parbildande, familjelevande, typ av
ungvårdnad, sociala kontaktbehov med andra vuxna djur
osv). Sådan utbildning skall ges samtliga ledamöter i
nämnder. Utbildningen finansieras från de anslag som
bekostar djurforskningsprojekten eller av de aktuella
företagen som beställer djurförsök. I Sverige finns hög
kompetens rörande djurs naturliga beteenden vid
institutioner för etologi och zoo-etologi; dessa kan få i
uppdrag att ta fram lämpligt kursmaterial och ställa
kompetenta lärare till förfogande.
Föreskrifter för etiska nämnderna 1979
inrättades de djurförsöksetiska nämnderna. Deras
uppgift är att bedöma djurförsök ur etisk synvinkel. I
föreskrifterna (djurskyddsförordningen 49 par) slås fast att
nämnden skall avstyrka att djur används om det är möjligt
att få likvärdig kunskap genom andra metoder. Detta följs
inte idag. Ofta används ekonomiska motiv -- ''det är för dyrt
med alternativ'' -- utan att detta argument kan sägas ha
täckning i lagstiftningen. Miljöpartiet de gröna kräver att
Centrala försöksdjursnämnden, som är huvudman för de
djurförsöksetiska nämnderna, åläggs att skärpa tillsynen
över nämnderna så att djurförsök inte används då alternativ
finns.
Stärkt djurskyddsintresse i de etiska nämnderna
Det är rimligt att djurskyddsorganisationernas inflytande
ökar i de etiska nämnder som skall granska djurförsök.
Hälften av ledamöterna är lekmän --
djurskyddsorganisationerna får tillsätta högst två ledamöter.
En rimlig bedömning är att djurskyddsorganisationerna skall
erbjudas att få tillsätta hälften av lekmannaledamöterna.
Djurförsöksstatistik i Statistisk årsbok
Intresset för djurskyddsfrågor i allmänhet och djurförsök i
synnerhet har de senaste tio åren ökat och blivit en viktig
fråga för allt fler människor. Frågorna har utvecklats till att
bli av allmänt intresse. Instruktionen för Statistiska
Centralbyrån medför att SCB både skall samla in och
publicera statistik av allmänt intresse. Vi menar att det är av
stort allmänintresse att djurförsöksstatistik publiceras i
Statistisk årsbok, som ges ut av SCB. Statistisk årsbok finns
på de flesta bibliotek och är därför mest tillgänglig för
allmänheten.
Kosmetika- och hygientester på djur förbjuds
Inom kosmetika- och hygienvarusektorn utförs en stor
mängd olika, ofta gravt plågsamma, djurförsök. Frågan om
just dessa djurförsök har varit livligt debatterad och krav har
framförts på både förbud och märkning. EU har beslutat att
införa förbud mot kosmetikatester på djur fr.o.m. 1998 under
förutsättning att det finns alternativ till samtliga djurtester.
Saknas detta på något delområde träder inte förbudet i kraft.
Sverige bör i detta fall gå i spetsen och förbjuda såväl
djurtester av kosmetika- och hygienprodukter som djurtester
av kosmetika som ingår i sådana produkter, trots att det i vårt
land i princip inte utförs några sådana. En svensk markering
i denna fråga skulle ändå få goda konsekvenser -- det skulle
visa vår uttryckliga vilja inför omvärlden och driva på
utvecklingen inom EU.
Förbud mot försäljning av djurtestade kosmetika- och
hygienprodukter
I konsekvens med nationell lagstiftning och EU:s
målsättning, är det både rimligt ur konkurrenssynpunkt och
logiskt att förbjuda försäljning av djurtestade kosmetika- och
hygienprodukter i Sverige fr.o.m. 1998. Miljöpartiet kräver
att sådan lagstiftning införs.
Buruppfödning av pälsdjur skall förbjudas
Nuvarande regler som bl.a. innebär att aktiva pälsdjur, som
mink och räv, hålls instängda i trånga burar är inte
acceptabla. Djuren har naturliga behov av rörelse som kräver
ytor av helt annan art än den som erbjuds i burarna.
Buruppfödningen av dessa djur skall således förbjudas. För
att inte snedvrida konkurrensen och exportera djurplågeriet
kräver vi att import av päls från buruppfödda djur skall
förbjudas oavsett EU:s regelverk.
Förbud mot import av skinn från saxfångade djur
I Sverige är bensax förbjudet. Självfallet skall då också
import av saxfångade djur vara förbjudet. Dels av
konkurrensskäl, dels av skälet att vi inte skall exportera
djurplågeri. En rimlig markering är dessutom att all
pälsimport från länder som tillåter bensax förbjuds.
Minimitid vid transporter av levande djur
Reglerna för djurtransporter inom EU tillåter djurplågeri.
Svenska regeringen bör arbeta för att minimera tiden för
transporter till slakt; i ett första steg bör den högsta gränsen
sättas vid 6 timmar oavsett vilka länder -- inom eller utom
EU -- transporterna går igenom.
Subventioner av djurtransporter
Idag subventioneras slakttransporter som en underliggande
del av EU:s jordbrukspolitik. Denna typ av subvention
innebär stimulans åt djurtransporter och motverkar därmed
mindre lokala slakterier, gårdsslakterier eller mobila
slakterier som kommer till djuren.
Förbud mot import av viltfångade apor
Sverige bör aktivt verka för att det inom EU införs förbud
mot import av viltfångade apor.
Förbud på patent på gentekniskt modifierade djur och
metoder
I Miljöpartiets partimotion som behandlar gentekniken ur
ett ekologiskt perspektiv analyseras frågan om patent på
gentekniskt modifierade djur ingående. Vi menar att Sverige
skall arbeta också i EU för att förbjuda detta.
Ändring av Romfördraget
Enligt Romfördraget betraktas inte djur som levande
individer utan som handelsvaror. Detta speglar ett synsätt
som Miljöpartiet tar yttersta avstånd från. Vi kräver att
regeringen aktualiserar en ändring i Romfördraget.
Ursprungsmärkningen av livsmedel skall förbättras
Konsumenternas rätt till full information om en vara är en
förutsättning för att de skall kunna göra ett rationellt och
medvetet val. Denna information skall naturligtvis också
innehålla ursprungsmärkning så att vi som konsumenter får
veta varifrån livsmedel och råvaror kommer. På det sättet kan
vi som aktiva konsumenter välja bort produkter från länder
där man inte har acceptabla djurskyddslagar.
Bättre märkning av ägg
Genom lagstadgad märkning på ägg kan konsumenter
välja bort burägg redan innan förbudet för burhöns träder i
kraft 1999. När väl förbudet är infört kräver Miljöpartiet att
import av ägg från burhöns förbjuds oavsett EU:s regelverk.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättandet av en professur i
djurskydd vid Sveriges lantbruksuniversitet,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättandet av ett institut för
strategisk alternativforskning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om obligatorisk djurförsöksetik i
forskningsutbildningen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en avvecklingsplan för djurförsök,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om krav på myndighet att redovisa
avvecklingsplan för djurförsök,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att myndigheter som kräver djurförsök skall redovisa hur de
håller sig informerade om utvecklingen av alternativ och hur
de avser att informera berörda företag,
7. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag som
innebär krav på substitution av djurförsök då alternativ finns,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att när annat lands myndighet accepterat alternativ till
djurförsök också svensk myndighet skall acceptera detta,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om försöksdjurs rätt till naturligt
beteende,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Centrala försöksdjursnämndens
skyldigheter,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ändring av gällande regler så att
myndighetsveterinär har befogenhet att ingripa vid oförutsett
lidande för djur i samband med djurförsök,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utökade krav på djuretiska
nämndernas ledamöter vad gäller närvaro vid
försökstillfällen, vid tillfällen mellan försöken och eventuellt
efter försöken,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om speciell utbildning i djurkunskap
för etiska nämnders ledamöter,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stärkt djurskyddsintresse i de
etiska nämnderna,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om djurförsöksstatistik i Statistisk
årsbok,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kosmetika- och hygientester på
djur,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förbud mot försäljning av
djurtestade kosmetika- och hygienprodukter,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om buruppfödning av pälsdjur,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om import av skinn från saxfångade
djur,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om import av päls från länder som
tillåter sax vid fångst av djur,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om längsta transporttid inför slakt,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om subvention av slakttransporter,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förbud av import av viltfångade
apor till djurförsök,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om patent på genmodifierade
djur,2
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förändring av Romfördraget,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ursprungsmärkning av
livsmedel,2
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om märkning av ägg.2
Stockholm den 24 januari 1995
Birger Schlaug (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Gunnar Goude (mp)
Eva Goe s (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
1 Yrkande 1 hänvisat till UbU.
2 Yrkandena 24, 26 och 27 hänvisade till LU.