Många djurförsök är både plågsamma och förnedrande för djuren. I Sverige utnyttjas cirka en halv miljon djur om året i djurförsök, ofta i ren slentrian trots att det finns alternativ.
Vi människor måste inse att djuren har ett egenvärde och att varje individ måste mötas med respekt. Ur ett sådant perspektiv kan en djurskyddspolitik växa fram vars mål är att inte kränka djuren, vare sig som art eller som individer. Vi måste således i det längsta undvika såväl artförtryck som att medvetet utsätta individer för smärta. Detta ansvar ligger på människan eftersom vi uppfattar det som självklart att vi besitter såväl förnuft som moral och känslor.
Varje fakta talar för att de högre däggdjuren bland ryggradsdjuren upplever smärta som är precis lika skarp som människors. Deras sinnen är betydligt känsligare än våra -- fåglars synskärpa, de flesta djurs hörsel, andra djurs känsel -- vilket troligen beror på att de är mer beroende än människan av att så tydligt som möjligt upptäcka en fientlig omgivning. Deras nervsystem är nästan identiskt med människors och deras smärtreaktioner anmärkningsvärt lika.
Djurförsök väljs alltför ofta av konservativa skäl; institutioner har tillgång till djurhus och forskare lärs av tradition upp i djurförsöksteknik. Samtidigt finns det mycket som tyder på att djur är dåliga som modeller -- de kan t.o.m. vara vilseledande.
Professur i djurskydd
När Sveriges riksdag fattade beslut om den nya djurskyddslagen 1988 diskuterades inrättandet av en djurskyddsprofessur. Istället håller nu två professurer på att inrättas med syfte att få fram bättre försöksdjur. Miljöpartiet de gröna menar att en djurskyddsprofessur är något helt annat; en professur i djurskydd innebär att djurens behov och djurens beteenden kommer i centrum och att statusen på djurskyddsfrågor kommer att öka. Vi menar att en sådan professur bör inrättas. En djurskyddsprofessur skulle passa bra på Sveriges Lantbruksuniversitet. Detta skulle stärka den gröna profilen på universitetet eftersom en professur i ekologisk odling tillsatts.
Institut för strategisk alternativforskning
För att möta det ökade intresset för djurskyddsfrågor är det rimligt att en professur i djurskydd kompletteras med ett institut för strategisk alternativforskning. Orsaken är bl.a. att kemikalieutvecklingen är gigantisk; cirka sju miljoner av människan gjorda kemiska föreningar är registrerade; i i- världen används dagligen över 65.000 olika kemikalier. De flesta kemiska ämnen som är släppta på marknaden är inte testade -- att testa samtliga dessa med nuvarande testmetoder beräknas kosta över 8 biljoner ECU. Självfallet måste målet vara att reducera kemikalieanvändningen förutom att strikt följa utbytesprincipen i lagen om kemiska produkter. Ändå finns ett stort testbehov. För att tillfredsställa detta behov har institut för forskning utan djurförsök inrättats i många länder i både Europa och i USA. Miljöpartiet menar att ett institut för strategisk alternativforskning också bör inrättas i Sverige.
Obligatorisk djurförsöksetik i forskningsutbildningen
Miljöpartiet de Gröna kräver att djurförsöksetik införs och utvecklas som obligatoriskt inslag i medicinska och biologiska ämnen. Fackfilosofer bör förmedla utbildningen, som bör sikta på att studenter och forskare får ett etiskt förhållningssätt till djurförsök och därmed kan se djuren som subjekt snarare än som objekt.
Avvecklingsplan för djurförsök
Även om etik kan införas som grund för djurförsök finna all anledning att minska antalet djur som drabbas av försöken. Alltför många plågsamma djurförsök sker av slentrian trots att alternativ finns. Vi kräver att riksdagen beslutar att djurförsöken skall minskas med minst 50% till år 2000, men med målsättningen 75%.
Myndigheter bör åläggas redovisa avvecklingsplan
En stor del av de djurförsök som utförs, görs i samband med testning. Testning sker ofta flera gånger under en produkts utveckling och omfattar dessutom ofta deltestning. Olika myndigheter -- socialstyrelsen, läkemedelsverket, naturvårdsverket etc -- kräver djurförsök i denna omfattande testverksamhet. Miljöpartiet de gröna menar att de myndigheter som kräver djurförsök skall åläggas att redovisa interna avvecklingsplaner som medför att den nationella målsättningen kan uppnås. Berörda myndigheter skall också redovisa på vilket sätt man avser hålla sig informerad om utveckling av alternativ och hur man avser att informera berörda företag.
Lagstadgad substitution av metoder
Många djurförsök i Sverige utförs trots att alternativ till dessa är accepterade av myndigheter i andra länder. Det gäller t.ex. test för att bestämma ett ämnes frätande egenskaper (i Sverige används ofta kaniner, i USA är bl.a. konstgjord hud accepterad). För att undvika slentrian är det viktigt att lagstiftningen skärps så att den s.k. substitutionsmetoden används också då det gäller tester och kravet på att minska antalet djurförsök; när alternativ finns tillgängliga skall de användas -- när annat lands myndighet accepterat icke-djurtest skall svensk myndighet, som grundprincip, också acceptera detta. Detta ligger också helt i linje med Europeiska konventionen om skydd för ryggradsdjur; i denna slås fast att djurförsök inte får användas om annan metod finns att tillgå.
Försöksdjurens rätt till naturligt beteende
Försöksdjuren hamnar än idag ofta utanför det lagskydd som reglerar djurens rätt till naturligt beteende. Detta medför både onödig och kränkande behandling av levande varelser. Även om en kraftfull reduktion av antalet djurförsök kommer att ske krävs lagar som omedelbart förbättrar de kvarvarande djurens förhållanden. Miljöpartiet kräver att försöksdjuren skall ges lagstadgad rätt till naturligt beteende oavsett ekonomiska överväganden.
Veterinärers myndighetsansvar
Djurhållning av djur som tagits ut för att bli försöksdjur skall uppfylla de krav som gäller annan djurhållning. Ansvarig veterinär vid Jordbruksverket, Länsstyrelsen och den berörda kommunens miljökontor har tillsammans fullt myndighetsansvar vid denna djurhållning, oavsett om det sker kommersiellt eller vid forskningsinstitutioner. För att full tillsyn skall kunna ske måste kraven på registrering av försöksdjur skärpas och underlåtenhet att redovisa vilka djur som används leda till kraftig påföljd. Det förekommer naturligtvis att försöksdjursetiska nämnden underskattat det lidande som ett försök väntas medföra eller att oförutsedda händelser leder till större lidande för djuren än väntat. Enligt gällande djurskyddslag har då inte veterinär eller annan myndighet möjlighet att ingripa. Djurskyddslagen måste skärpas så att ingrepp mot oskäligt lidande för djur kan ske i dessa fall på samma sätt som vid fall av djurplågeri utanför forskningens hägn.
Etisk bedömning under full insikt
Tillstånd för djurförsök ges av försöksdjursetiska nämnder. Ledamöterna i nämnderna bör ha en självklar kontakt med de djurs liv man beslutar om. Vi kräver att anvisningarna för nämndernas ledamöter skall ändras och specificeras så att de som deltagit vid godkännande av ett djurförsök skall närvara vid minst ett av försökstillfällena. Det skall dessutom vara obligatoriskt att besöka djuren mellan försöken och själva se hur djuret har det i förvaringsburar etc. Vidare skall de närvara vid ev avlivningen av försöksdjuren.
Utbildning av ledamöter i etiska nämnder
Det är viktigt att alla ledamöter i en etisk nämnd har goda kunskaper om djurarters naturliga levnadssätt och sociala beteende (om de är parbildande, familjelevande, typ av ungvårdnad, sociala kontaktbehov med andra vuxna djur osv). Sådan utbildning skall ges samtliga ledamöter i nämnder. Utbildningen finansieras från de anslag som bekostar djurforskningsprojekten eller av de aktuella företagen som beställer djurförsök. I Sverige finns hög kompetens rörande djurs naturliga beteenden vid institutioner för etologi och zoo-etologi; dessa kan få i uppdrag att ta fram lämpligt kursmaterial och ställa kompetenta lärare till förfogande.
Föreskrifter för etiska nämnderna 1979 inrättades de djurförsöksetiska nämnderna. Deras uppgift är att bedöma djurförsök ur etisk synvinkel. I föreskrifterna (djurskyddsförordningen 49 par) slås fast att nämnden skall avstyrka att djur används om det är möjligt att få likvärdig kunskap genom andra metoder. Detta följs inte idag. Ofta används ekonomiska motiv -- ''det är för dyrt med alternativ'' -- utan att detta argument kan sägas ha täckning i lagstiftningen. Miljöpartiet de gröna kräver att Centrala försöksdjursnämnden, som är huvudman för de djurförsöksetiska nämnderna, åläggs att skärpa tillsynen över nämnderna så att djurförsök inte används då alternativ finns.
Stärkt djurskyddsintresse i de etiska nämnderna
Det är rimligt att djurskyddsorganisationernas inflytande ökar i de etiska nämnder som skall granska djurförsök. Hälften av ledamöterna är lekmän -- djurskyddsorganisationerna får tillsätta högst två ledamöter. En rimlig bedömning är att djurskyddsorganisationerna skall erbjudas att få tillsätta hälften av lekmannaledamöterna.
Djurförsöksstatistik i Statistisk årsbok
Intresset för djurskyddsfrågor i allmänhet och djurförsök i synnerhet har de senaste tio åren ökat och blivit en viktig fråga för allt fler människor. Frågorna har utvecklats till att bli av allmänt intresse. Instruktionen för Statistiska Centralbyrån medför att SCB både skall samla in och publicera statistik av allmänt intresse. Vi menar att det är av stort allmänintresse att djurförsöksstatistik publiceras i Statistisk årsbok, som ges ut av SCB. Statistisk årsbok finns på de flesta bibliotek och är därför mest tillgänglig för allmänheten.
Kosmetika- och hygientester på djur förbjuds
Inom kosmetika- och hygienvarusektorn utförs en stor mängd olika, ofta gravt plågsamma, djurförsök. Frågan om just dessa djurförsök har varit livligt debatterad och krav har framförts på både förbud och märkning. EU har beslutat att införa förbud mot kosmetikatester på djur fr.o.m. 1998 under förutsättning att det finns alternativ till samtliga djurtester. Saknas detta på något delområde träder inte förbudet i kraft.
Sverige bör i detta fall gå i spetsen och förbjuda såväl djurtester av kosmetika- och hygienprodukter som djurtester av kosmetika som ingår i sådana produkter, trots att det i vårt land i princip inte utförs några sådana. En svensk markering i denna fråga skulle ändå få goda konsekvenser -- det skulle visa vår uttryckliga vilja inför omvärlden och driva på utvecklingen inom EU.
Förbud mot försäljning av djurtestade kosmetika- och hygienprodukter
I konsekvens med nationell lagstiftning och EU:s målsättning, är det både rimligt ur konkurrenssynpunkt och logiskt att förbjuda försäljning av djurtestade kosmetika- och hygienprodukter i Sverige fr.o.m. 1998. Miljöpartiet kräver att sådan lagstiftning införs.
Buruppfödning av pälsdjur skall förbjudas
Nuvarande regler som bl.a. innebär att aktiva pälsdjur, som mink och räv, hålls instängda i trånga burar är inte acceptabla. Djuren har naturliga behov av rörelse som kräver ytor av helt annan art än den som erbjuds i burarna. Buruppfödningen av dessa djur skall således förbjudas. För att inte snedvrida konkurrensen och exportera djurplågeriet kräver vi att import av päls från buruppfödda djur skall förbjudas oavsett EU:s regelverk.
Förbud mot import av skinn från saxfångade djur
I Sverige är bensax förbjudet. Självfallet skall då också import av saxfångade djur vara förbjudet. Dels av konkurrensskäl, dels av skälet att vi inte skall exportera djurplågeri. En rimlig markering är dessutom att all pälsimport från länder som tillåter bensax förbjuds.
Minimitid vid transporter av levande djur
Reglerna för djurtransporter inom EU tillåter djurplågeri. Svenska regeringen bör arbeta för att minimera tiden för transporter till slakt; i ett första steg bör den högsta gränsen sättas vid 6 timmar oavsett vilka länder -- inom eller utom EU -- transporterna går igenom.
Subventioner av djurtransporter
Idag subventioneras slakttransporter som en underliggande del av EU:s jordbrukspolitik. Denna typ av subvention innebär stimulans åt djurtransporter och motverkar därmed mindre lokala slakterier, gårdsslakterier eller mobila slakterier som kommer till djuren.
Förbud mot import av viltfångade apor
Sverige bör aktivt verka för att det inom EU införs förbud mot import av viltfångade apor.
Förbud på patent på gentekniskt modifierade djur och metoder
I Miljöpartiets partimotion som behandlar gentekniken ur ett ekologiskt perspektiv analyseras frågan om patent på gentekniskt modifierade djur ingående. Vi menar att Sverige skall arbeta också i EU för att förbjuda detta.
Ändring av Romfördraget
Enligt Romfördraget betraktas inte djur som levande individer utan som handelsvaror. Detta speglar ett synsätt som Miljöpartiet tar yttersta avstånd från. Vi kräver att regeringen aktualiserar en ändring i Romfördraget.
Ursprungsmärkningen av livsmedel skall förbättras
Konsumenternas rätt till full information om en vara är en förutsättning för att de skall kunna göra ett rationellt och medvetet val. Denna information skall naturligtvis också innehålla ursprungsmärkning så att vi som konsumenter får veta varifrån livsmedel och råvaror kommer. På det sättet kan vi som aktiva konsumenter välja bort produkter från länder där man inte har acceptabla djurskyddslagar.
Bättre märkning av ägg
Genom lagstadgad märkning på ägg kan konsumenter välja bort burägg redan innan förbudet för burhöns träder i kraft 1999. När väl förbudet är infört kräver Miljöpartiet att import av ägg från burhöns förbjuds oavsett EU:s regelverk.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av en professur i djurskydd vid Sveriges lantbruksuniversitet,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av ett institut för strategisk alternativforskning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatorisk djurförsöksetik i forskningsutbildningen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en avvecklingsplan för djurförsök,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav på myndighet att redovisa avvecklingsplan för djurförsök,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att myndigheter som kräver djurförsök skall redovisa hur de håller sig informerade om utvecklingen av alternativ och hur de avser att informera berörda företag,
7. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag som innebär krav på substitution av djurförsök då alternativ finns,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att när annat lands myndighet accepterat alternativ till djurförsök också svensk myndighet skall acceptera detta,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försöksdjurs rätt till naturligt beteende,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Centrala försöksdjursnämndens skyldigheter,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av gällande regler så att myndighetsveterinär har befogenhet att ingripa vid oförutsett lidande för djur i samband med djurförsök,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökade krav på djuretiska nämndernas ledamöter vad gäller närvaro vid försökstillfällen, vid tillfällen mellan försöken och eventuellt efter försöken,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om speciell utbildning i djurkunskap för etiska nämnders ledamöter,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stärkt djurskyddsintresse i de etiska nämnderna,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om djurförsöksstatistik i Statistisk årsbok,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kosmetika- och hygientester på djur,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot försäljning av djurtestade kosmetika- och hygienprodukter,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om buruppfödning av pälsdjur,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om import av skinn från saxfångade djur,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om import av päls från länder som tillåter sax vid fångst av djur,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om längsta transporttid inför slakt,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om subvention av slakttransporter,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud av import av viltfångade apor till djurförsök,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om patent på genmodifierade djur,2
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändring av Romfördraget,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ursprungsmärkning av livsmedel,2
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om märkning av ägg.2
Stockholm den 24 januari 1995 Birger Schlaug (mp) Marianne Samuelsson (mp) Gudrun Lindvall (mp) Gunnar Goude (mp) Eva Goe s (mp) Ragnhild Pohanka (mp)
1 Yrkande 1 hänvisat till UbU. 2 Yrkandena 24, 26 och 27 hänvisade till LU.