Genom riksdagsbeslut är det sedan den 1 januari 1989
förbjudet att utföra svanskupering av hundar i Sverige.
Flera rasklubbar för hundar som tidigare kuperats har
sedan förbudet infördes upplevt att dessa hundar drabbas av
svansskador. En typ av skador man tidigare av naturliga skäl
inte haft.
Jag anser att svanskupering är ett djurskyddsproblem, som
är vanligare i vissa raser än i andra. Orsaken till rasskillnaden
torde bl.a. ligga i hur svansen förs. Vorstehhunden, både den
kort- och strävhåriga, för bakkroppen så att svansen blir som
en ''piska'', oaktat den jagar eller är hemma. Detta till
skillnad mot t.ex. rottweiler, som inte alls har samma
svansföring utan ''rullar'' svansen upp mot ryggen. På
uppdrag av Statens jordbruksverks djurskyddsråd, genom
Göran Dalin, har en granskning genomförts, omfattande i
huvuddrag tre olika undersökningar. Dessa har var och en på
sitt sätt försökt belysa huruvida problem med svansskador
föreligger för hundar som omfattas av kuperingsförbudet.
Undersökningarna är gjorda av Lantbruksstyrelsens
allmänna veterinärenhet 1991, Svenska Vorstehklubben
1990--91 och Jordbruksverket 1992. Av detta material kan
man dra slutsatsen att sannolikt ungefär en fjärdedel av de
korthåriga vorstehhundarna drabbas av någon typ/grad av
svansskada under sitt första levnadsår.
I en del fall är skadorna så pass allvarliga att de leder till
amputation av svansen vilket, förutom de risker som alla
kirurgiska ingrepp med narkos innebär, är en plågsam
operation för en vuxen hund. Ett observandum är även s.k.
fantomsmärtor hos hundar som fått svansen amputerad i
vuxen ålder. Förutom de rent fysiska plågor som en
svansskadad hund lider av, kan inte dessa hundar tillåtas jaga
utan måste i stället hållas en lång tid i stillhet, vilket kan få
negativa effekter på en utpräglad jakthund med ytterst livligt
temperament. De psykiska lidanden som dessa hundar har är
betydligt svårare att dokumentera än de fysiska.
Då förbudet mot svanskupering dikterades av omsorg om
djuren, bör det vara rimligt att justera detta beslut. Jag anser
med hänsyn till djurskyddsaspekten att ett upphävande av
svanskuperingsförbudet för vorsteh bör komma till stånd.
Möjlighet till kupering bör, analogt med vad som gäller för
lamm, ges under förutsättning att den genomförs senast vid
viss ålder, exempelvis fyra dagar. All kupering bör utföras
av veterinär.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om svanskuperingsförbudet på vorsteh.