Sverige har vid en internationell jämförelse en mycket bra
djurskyddslag. Arbetet för att fullt ut uppnå intentionerna i
lagstiftningen är angeläget. Det arbete som utförs av
animalieproducenternas egna organisationer för bättre
djurskydd och djurhälsa bör ges erkännande. Det är
angeläget att märkning av inhemskt producerade livsmedel
framställt i ekologiskt lantbruk eller eljest djurvänliga
produktionsformer, i högre grad uppmärksammas, för att
konsumenter lättare skall kunna välja dessa produkter.
Denna fråga är i högsta grad aktuell när nu Sveriges gränser
vid EU-medlemskapet öppnas för den inre marknaden.
Bristen på övergripande djurskyddslagstiftning inom EU
är ett stort problem. Motsvarighet till Sveriges lagstiftning,
som säger att djur som hålls för livsmedelsproduktion skall
skyddas från onödigt lidande och sjukdomar, att de har rätt
till en miljö där de kan bete sig naturligt samt att de ges foder
och vatten av sådan kvalité och sådan omfattning att de mår
bra, saknas helt. Det blir en övergripande uppgift för Sverige
att inom EU medverka till en förbättrad och heltäckande
djurskyddslagstiftning.
EU har för närvarande direktiv på fem områden: direktivet
om bedövning av djur vid slakt, direktivet om skydd av djur
under transport, direktivet om skydd av värphöns i bur,
direktivet om skydd av kalvar och direktivet om skydd av
grisar. För exempelvis mjölkkor saknas direktiv helt. Dessa
regler till skydd för lantbrukets djur är minidirektiv. Det
innebär att Sverige får behålla högre krav, men samtidigt
ökar konkurrensen genom öppna gränser. Enligt
kristdemokraternas uppfattning bör svenska livsmedel kunna
konkurrera på den europeiska marknaden i kraft av våra mer
djurvänliga produktionsmetoder där hög
smittskyddssäkerhet kan garanteras. Detta bli möjligt under
förutsättning att en offensiv marknadsföring och informativ
märkning av livsmedel görs, så att konsumenterna står inför
reella val.
Medlemskapsförhandlingarna
Vid medlemskapsförhandlingarna har Sverige framför allt
drivit frågor som rör salmonella och smittskydd, avel samt
handel med djur. Medlemsavtalet innebär att Sverige även
fortsättningsvis kan upprätthålla en hög nivå på
smittskyddsområdet. Sverige får också behålla sina högre
krav på foder under en övergångsperiod. De högre kraven
består i lägre gränsvärden för mögel och olika tillsatser,
förbud mot att blanda i s.k. kadavermjöl samt ett förbud mot
att generellt blanda antibiotika i foder. Det är angeläget att
Sverige kan bibehålla sina regler även efter
övergångsperioden på tre resp. fyra år.
Avtalet är skrivet så att EU ska anpassa sig till Sveriges
nivå på de områden vi nu fått en övergångsperiod för. Sverige
skall metodiskt och målmedvetet arbeta för att få gehör för
nödvändigheten av intensifierat djurhälsovårdsarbete genom
utbyggt smittskyddsarbete och bekämpningsprogram mot
djursjukdomar. Likaså är det viktigt att få till stånd ett
generellt förbud mot användning av antibiotika i
tillväxtbefrämjande syfte. På kontinenten där problem med
sjukdomar såsom salmonella är ett mycket stort problem, har
vissa länder redan nu börjat överväga om ''den svenska
modellen'' kan vara en utväg.
Transporter
I november 1991 enades ministerrådet om ett nytt direktiv
till skydd för djur under transport. Länderna har ännu inte
enat sig om alla detaljregler, exempelvis om det skall finnas
en maximal tid för hur länge djur får transporteras, hur tätt
djuren skall få packas, hur ofta de skall utfodras, vattnas
m.m. Den 24-timmarsregel för transport som nu gäller är
oacceptabel. Det är angeläget att Sverige aktivt arbetar för
att få en skärpning till stånd vad gäller transportdirektivet, i
synnerhet vad gäller den maximala transporttiden.
Mjölkhormonet BST
Ministerrådet har nyligen beslutat om ytterligare
förlängning av moratoriet för användning av Bovint
Somatropin, BST, till år 2000 i enlighet med kommissionens
förslag. Parlamentet har röstat för ett totalförbud, som inte
skall tidsbegränsas.
Syftet med användning av ovanstående tillväxthormon är
att öka mjölkproduktionen. Det finns all anledning att ställa
sig avvisande till detta. Förutom att det ännu inte kunnat
fastslås med säkerhet att mjölk som produceras av kor som
behandlats med BST inte är farligt för människor, har
konstaterats att hälsotillståndet hos korna försämras.
Frekvensen av juverinflammationer ökar vid behandling
med BST. Sverige bör som medlem i EU stödja parlamentets
linje, och verka för ett totalförbud av BST i
mjölkkobesättningar.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige som medlem av EU
bör verka för bättre djurskydd och generellt förbud mot
användning av antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige inom EU bör verka för
att djurhälsoarbetet intensifieras genom utbyggt
smittskyddsarbete och program för bekämpning av
djursjukdomar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige inom EU bör verka
för en skärpning av EU:s direktiv om skydd av djur under
transport (91/628/EEG),
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige som medlem i EU bör
verka för ett totalförbud mot användning av BST i
mjölkkobesättningar även efter år 2000.