De svenska myndigheternas avlivning nyligen av tre fullt friska fullblodshästar, skänkta av Pakistans arméchef till sin svenske kollega, tyder på att en översyn behöver göras av lagen som reglerar importen av djur samt karantänbestämmelserna.
Händelsen ägde rum i slutet av 1994. Chefen för armén, generellöjtnant Åke Sagrén, erbjöds en hedersgåva av sin pakistanske kollega, som han nyss besökt. Gåvan bestod av tre fullblodshästar, i åldern fem år, lämpliga att ingå i den beridna kungliga vaktparaden som utgör ett så populärt turistmål i Stockholm.
Arméchefen Sagrén fick veta att det råder svenskt importförbud av hästar från Asien. Från Utrikesdepartementet fick han samtidigt veta att en gåva bestående av hästar icke kunde avvisas. ''Det vore en skymf mot Pakistan att vägra'' var det uppfordrande beskedet från UD.
Hemlig införsel
Arméchefen Sagrén trodde sig ha ordnat karantän i Estland och lät hämta de tre vackra hästarna Tez, Sardar och Sher Dil med ett svenskt Herculesplan från Islamabad. Esterna backade emellertid och Herculestransporten slutade i Stockholm där den förbjudna importen stallades i hemlighet.
När arméchefen Sagrén frågade Jordbruksverket om möjligheten att ordna karantän för hästarna fick han återigen svaret att importförbud rådde och att hästarna måste slaktas och destrueras, dvs. brännas. Det hjälpte inte heller att ärendet betecknades som ''ytterst känsligt'', inte bara diplomatiskt utan också därför att Pakistan framstod som en presumtiv storkund på svenskbyggda ubåtar.
Flera framträdande personer lär ha diskuterat olika lösningar. Den stelbenta och paragraffixerade svenska byråkratin fällde emellertid avgörandet. Efter en kort tid i Sverige avlivades de tre fullt friska och mycket vackra rashästarna från Pakistan. Jordbruksverket gav ordern att de slaktade djuren även skulle brännas.
Byråkratin in absurdum
Hundratusentals turister skulle aldrig få se Tez, Sardar och Sher Dil i vaktparaden. För dessa hästar gällde inte ''djurens rätt''. Den svenska byråkratin gav inte utrymme för karantänarrangemang som åtminstone kunnat rädda de unga hästarnas liv. Någon egentlig respit ville Jordbruksverket inte ge, enligt samstämmiga uppgifter.
Det är klokt att lagstifta om importförbud av djur från vissa länder där smittsamma djursjukdomar härjar. Ett generellt förbud underlättar kontrollen. Att tillämpa en sådan lag undantagslöst och in absurdum bör dock inte vara lagstiftarens mening. Visst utrymme bör finnas till karantän i speciella fall så att fullt friska djur icke avlivas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en översyn av lagen om import av djur samt karantänbestämmelserna i syfte att förhindra onödig slakt av friska djur i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 19 januari 1995 Göthe Knutson (m)