med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.
Regeringens förslag om en allmän fiskevårdsavgift bör
avslås. Införandet av en fiskevårdsavgift kommer att medföra
en sämre fiskevård än den vi nu har.
Fiskevården sköts idag lokalt med pengar som till stor del
kommer från fiskekortsförsäljning. Många enskilda personer
tar initiativ och gör arbetsinsatser för att förbättra
fiskevattnen. En statlig avgift skulle passivisera dessa
människors skaparvilja liksom deras arbetsglädje. Ansvaret
överförs på staten som förmyndarlikt tar in avgift för att
sedan ge vård till de vatten som bedöms ha de största
behoven.
Cirka två miljoner människor fiskar en eller några gånger
om året i Sverige. Kontrollen av om dessa har löst sin
fiskevårdsavgift blir mycket svår. I Norge, som har ett
liknande system, betalar mindre än 20 procent den beslutade
avgiften. Fiskare i Sverige torde knappast ha en så särskilt
mycket högre benägenhet att betala avgiften.
Det är stötande att fiskerättsägare som anslutit sin enskilda
egendom, fiskerätt till fiskevårdsområden, skall betala avgift
för att nyttja sin fiskerätt. Fiskerättsägarna har gjort det
möjligt för fiskevårdsområdesföreningar att sälja fiskekort
och ge allmänheten tillgång till fiskevatten.
Fritidsfiske är en del av den livskvalitet som vi har i
Sverige. Därför borde i stället fiskerättsägare uppmuntras att
ansluta sina vatten till fiskevårdsområden. Det skulle ge ännu
fler och rikare tillfällen till de speciella upplevelser som
fisket ger.
Licensierade yrkesfiskare skall enligt förslaget erlägga en
årlig fiskevårdsavgift om 500 kronor. De betalar idag t.ex.
1 300 kronor för varje tillstånd att bedriva fiske med fasta
redskap, 500 kronor för ansökan om yrkesfiskelicens som
omprövas med jämna mellanrum och 500 kronor för att
registrera en fiskebåt. Dessutom är skatten på bränslet till
båtmotorerna relativt hög.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår regeringens förslag om en
fiskevårdsavgift i enlighet med vad som anförts i motionen.