med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.

I propositionen föreslås att det införs en allmän
fiskevårdsavgift från den 1 januari 1996. Avgiften skall tas
ut som en årsavgift på 100 kronor för fiskande med
handredskap som inte kräver användning av båt, en årsavgift
på 250 kronor för fiskande med andra redskap och en
årsavgift på 500 kronor för licensierade yrkesfiskare. Den
som fiskar på eget vatten skall erlägga en avgift på 100
kronor per år oavsett redskap.

Det finns anledning att vara kritisk till propositionen på
flera områden men vi skall ta upp två frågor. Den ena är
kontrollfunktionen och den andra är fiskevattenägares rätt till
eget fiske.

Syftet med en allmän avgift är enligt propositionen
befrämjande av fiskevård. Enligt vår mening vidtas
erforderliga åtgärder redan i dag genom
fiskevårdsföreningarnas försorg. Fiskevattnen upplåtes för
fritidsfiske genom försäljning av fiskekort. Av dessa intäkter
avsätts i regel minst hälften till fiskevårdande åtgärder.
Typen av åtgärder bör bedömas lokalt inte minst genom den
kontakt som uppstår mellan fiskekortförsäljare/vattenägare
och kortlösare. En bestämmelse om allmän avgift är
byråkratisk och man kan fundera över hur efterlevnaden blir
av en bestämmelse som får ringa eller ingen acceptans och
som är svår att kontrollera. I propositionen hänvisas till de
erfarenheter som man har i Danmark, Finland och Norge till
liknande avgifter. I alla tre länderna visar det sig att de flesta
fritidsfiskarna struntar i att betala sin årsavgift och att
systemet är svårt att kontrollera. En effektiv kontroll av
efterlevnaden lär medföra kostnader som till stor del
förbrukar avgiften.

Angående avgift för den som fiskar på eget vatten är det
ett otillbörligt förslag eftersom det är markägarens privata
egendom. En annan aspekt är att en fiskevattenägare vid
förvärvet av fastigheten i köpeskillingen har betalat för rätten
att fiska.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen avslår regeringens förslag om allmän
fiskevårdsavgift.

Stockholm den 14 juni 1995

Ulf Melin (m)

Tomas Högström (m)