med anledning av prop. 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m.
Regeringen föreslår att det hos Fiskeriverket skall inrättas
ett särskilt råd som fattar de övergripande besluten om de
genom fiskevårdsavgiften influtna medlens användning och
att länsstyrelserna beslutar om fördelningen av medel på
regional nivå. Rådet föreslås bestå av Fiskeriverkets
generaldirektör som ordförande och ytterligare fyra
ledamöter som utses av regeringen varav tre efter förslag av
Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund, Sveriges
fiskevattenägareförbund och Sveriges fiskares riksförbund
och den fjärde som företrädare för allmänna
naturvårdsintressen.
Av propositionen kan utläsas att tre olika kategorier fiskare
kommer att betala in avgifter. Om man utgår från att samtliga
400 licensierade yrkesfiskare erlägger avgiften 500 kronor
blir det sammanlagt 2 miljoner kronor. För att samma belopp
skall inflyta från gruppen som skall betala 250 kronor krävs
det 8 000 inbetalare av år 1990 beräknade 280 000 möjliga
fiskare. Med samma beräkning kommer 20 000
handredskapsfiskare också att betala 2 miljoner kronor. Här
är potentialen enligt undersökningen 1990 1,4 miljoner
personer. Bland annat anför Fiskeriverket i sitt
remissyttrande att de som betalar avgiften bör ges ett stort
inflytande över hur de influtna medlen används. Slutsatsen
kan bara bli en: Husbehovsfiskarna kommer att svara för en
stor del av avgiftsinbetalningarna utan att som de övriga två
kategorierna ha något inflytande på hur medlen skall
användas. I motsvarande råd i Danmark, som består av nio
personer har husbehovsfiskarna två representanter. En
utökning av rådet torde kunna ske utan att effektiviteten
försämras. Härigenom skulle ytterligare en viktig
intressentgrupp kunna beredas plats i rådet. De berörda
regionala organisationerna kan utan större problem avgöra
hur man skall kunna föreslå en lämplig representant.
Vattenbrukarnas riksförbund har i sitt remissyttrande över
den rapport som ligger till grund för propositionen påpekat
hur viktigt det är att en del av medlen avsätts till
fiskhälsoverksamheten. Fiskevården är beroende av en hög
hälsostatus. Fiskevård handlar till stor del om vattenbruk.
Den organisation som har bäst kunskap om detta är
Vattenbrukarnas riksförbund. Det vore därför värdefullt om
förbundet kunde bli företrätt i det råd som skall fördela
medlen.
Propositionen föreslår att merparten av besluten om
medlens användning skall fattas av länsstyrelserna för att
säkra en regional förankring. Därvid skall länsstyrelserna
samråda med berörda organisationer på länsnivå innan beslut
om bidrag fattas. Här har bl.a. Sportfiskarna föreslagit att
varje länsstyrelse till sig knyter en beslutande
fiskevårdsgrupp eller fiskevårdsnämnd med representanter
från länsstyrelsen, berörda organisationer samt en
representant från Fiskeriverkets utredningskontor i den
region som detta omfattar. Detta förslag förtjänar att
övervägas ytterligare. Även i en sådan grupp eller nämnd bör
företrädare för husbehovsfisket beredas plats.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det särskilda rådet utökas med
en representant för husbehovsfiskarna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fördelarna med att
Vattenbrukarnas riksförbund blir företrätt i rådet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjligheten att till länsstyrelserna
knyta en beslutande fiskevårdsgrupp eller nämnd.