Framtiden för det svenska yrkesfisket är i hög grad
beroende på vilken målsättning vi som nation har och vilka
beslut som fattas i de olika instanserna, såsom Fiskeriverket
eller i riksdag och regering. Vi måste finna en långsiktig och
uthållig fiskeripolitik som tar stor hänsyn till att skapa goda
förutsättningar bl.a. så att samma villkor kommer att råda
mellan det svenska fisket och fisket som bedrivs från andra
nationer.
En viktig fråga i detta sammanhang är det särskilda
skatteavdraget som danska fiskare har men som inte finns i
Sverige.
Regeringen belyser frågan i statsverkspropositionen och vi
vill understryka vikten av en snabb utredning i frågan. Ett
sådant avdrag kan jämföras med de traktamenten som gäller
i olika avtal för andra yrkesgrupper i det svenska samhället.
Statens ekonomiska bidrag till fisket har hittills använts till
destruktiva åtgärder såsom stillaliggande bidrag vid
fiskestopp och liknande. I framtiden måste det ske en
uppdelning på anslaget så att vi också kan rationalisera och
modernisera vårt fiske.
Det fiske som bedrivs kustnära i Östersjön måste beaktas
särskilt, då det är en viktig del i infrastrukturen i
skärgårdsområdena och kan vara den avgörande möjligheten
för att kunna behålla en levande skärgård. Detta är viktigt
inte minst i Blekinge.
Fisk är ett viktigt födoämne, ett faktum som fastlagts i
olika utredningar. Inte minst kan man tydligt konstatera att i
de länder där befolkningen äter mycket fisk minskar också
hjärt- och kärlsjukdomar.
Utöver det att fisk är nyttigt så är det också gott. Det finns
många fiskrecept att tillgå redan i dag, men vi anser att
ytterligare resurser måste disponeras om till en ökad
marknadsföring av fisk som livsmedel och att stimulera
utgivandet av flera fiskrecept.
I Blekinge har fisket en stor sysselsättningspolitisk
betydelse, såväl torskfisket som laxfiske. Vi vill särskilt
framhålla hur viktigt det är att kontinuerligt förse
fiskberedningsindustrin med färsk råvara.
Ett sådant stopp som Fiskeriverkets styrelses majoritet
drev igenom i höstas får stora konsekvenser för hela
näringen. Ett så hastigt påkommet beslut kullkastar all
planering i branschen.
Det är anmärkningsvärt och kan skada Sveriges rykte i
internationella sammanhang, när vi som nation ensidigt
bryter en överenskommelse som är ingången mellan
länderna runt Östersjön. Motiveringen var mycket vag och
saknade verklighetsförankring. Följden blev bara att andra
nationers fiskare fiskade upp laxen istället, medan våra
svenska fiskare fick ekonomiskt stöd av staten. De andra
länderna hade när beslutet togs, liksom Sverige, kvoter kvar
så laxen fångades ändå.
Vi är dock oroliga för när nästa attack från Fiskeriverkets
majoritets sida skall komma mot Östersjöfisket efter lax.
Vi vill framhålla vikten av att värna de vilda laxbestånden
men detta måste ske tillsammans med både fiskare och
biologer samt i internationella sammanhang. Laxen vet inga
nationsgränser.
Den nya fiskelagen som bl.a. reglerar den enskildes rätt att
fiska fritt, har nu varit i kraft en tid. Lagens konsekvenser
för såväl fisket som regionerna bör nu utvärderas. I en sådan
utvärdering bör stor hänsyn tagas till de regionalekonomiska
konsekvenserna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att Sverige och Danmark
har likvärdiga skatteregler för fisket,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om marknadsföringen av fisk,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att statens anslag till fisket bör
delas upp så att modernisering och rationalisering av den
svenska fiskeflottan möjliggörs,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en regionalekonomisk
utvärdering av fiskelagens konsekvenser.
Stockholm den 25 januari 1995
Christer Skoog (s)
Jan Björkman (s)
Karin Olsson (s)
Magnus Johansson (s)