Det är angeläget att stimulera en livskraftig fiskenäring.
Fisket är en viktig förutsättning för en levande skärgård. Det
övergripande målet för fiskeripolitiken måste vara att verka
för en ansvarsfull hushållning med fisketillgångarna bl.a. så
att den biologiska mångfalden bevaras. Vidare är målet att
verka för tillgång av fisk av god kvalitet och utveckling av
konkurrenskraftiga företag inom fisket och vattenbruket.
Från och med 1 januari i år deltar Sverige fullt ut i den
gemensamma fiskeripolitiken inom EU. Den består av
resurs-, marknads- och strukturpolitik. EU har slagit fast mål
och regler för hur gemenskapens fiskerisektor skall
omstruktureras under perioden 1994--1996 i syfte att uppnå
en varaktig balans mellan fiskeresurserna och deras
nyttjande. EU:s medlemsländer skall i ett s.k.
programdokument redogöra för hur man avser att praktiskt
utforma strukturpolitiken. EU-stödet på fiskets område ges i
huvudsak inom ramen för det strukturstöd som kan hänföras
till mål 5 a, d.v.s. anpassningen av fiskerisektorns struktur.
Det är också enligt kristdemokraternas mening angeläget att
undersöka möjligheterna att utnyttja EU:s stöd för
landsbygdsutveckling, det s.k. 5b-stödet, för fiskeberoende
områden.
Skatteavdrag för yrkesfiskare
En stor utslagning av fiskeföretag har ägt rum under de
senaste åren. Detta p.g.a. kraftigt sjunkande marknadspriser,
höga räntor, valutaturbulens och dåligt torskfiske i Östersjön.
Det svenska fisket verkar på en internationell marknad, där
fiskefartygen landar och säljer fisk i ett flertal länder med
påföljd att konkurrensen blir hård. Det svenska fisket måste
därför ha likvärdiga skattevillkor med sina konkurrentländer.
Sveriges bristande tillträde till Nordsjön innebär i sig en
konkurrensnackdel gentemot Norge och Danmark vilken
ytterligare förvärras av dessa länders gynnsammare
skattevillkor med särskilda skatteavdrag för yrkesfiskare.
Danmark antog 19 december 1992 en lag om särkilt
skatteavdrag för yrkesfiskare. Lagen har nyligen godkänts av
EG-kommissionen. Licensierade danska yrkesfiskare har
rätt till ett skatteavdrag på 190 DKK per påbörjad havsdag
med minst 12 timmars varaktighet. Skatteavdraget får
maximalt uppgå till 41.800 DKK per år. Det norska
skatteavdraget liknar det danska men ligger på en ännu högre
nivå.
Det norska och danska skatteavdraget grundar sig på den
välfärdsförlust som yrkesfisket innebär. Långa
frånvaroperioder från hemmet, med fiske i bl a olika
utländska zoner, innebär att yrkesfiskarna i ringa
utsträckning kan nyttja den sociala service som ställs till
skattebetalarnas förfogande.
Den i budgetpropositionen aviserade utredningen kring
skattevillkoren för svenska yrkesfiskare måste landa i att
svenska fiskare ges med yrkesfiskare i de nordiska
grannländerna jämbördiga villkor. Detta för att inte slås ut i
den allt hårdare konkurrensen. Det svenska yrkesfisket utgör
en viktig näring i Sverige, inte minst i kustregionerna. Det
bör uppmärksammas att det blivit allt svårare att rekrytera
ungdomar till yrket, beroende på krävande
arbetsförhållanden samt låga och osäkra inkomster.
Utjämningskassa
Fiskeinkomsterna varierar starkt mellan olika år som ett
resultat av varierande fångstmängder. Den stora variationen
i inkomst är ett problem för yrkesfiskarna. En rimlig
kompensation vore därför att fiskarna fick möjlighet till
avsättningar mellan olika år enligt den modell som råder för
skogsbruket, det så kallade skogskontot.
Regler för ''grön diesel''
Enligt nya regler kommer fartyg som är klassade som
skepp, d.v.s. längre än tolv meter, ha rätt att använda s.k. grön
diesel och därmed erhålla den skatterabatt som följer med
denna. Fartyg under denna storlek har inte denna möjlighet.
Detta skapar ojämlikheter ur konkurrenssynpunkt mellan
fiskebåtar som används yrkesmässigt. Också fiskebåtar
under 12 meter kan ges motsvarande skatterabatt i efterskott.
Detta innebär dock att dessa yrkesfiskare måste lägga ut stora
summor i förväg med de likviditetsproblem detta kan
innebära. Det är rimligt att alla fiskebåtar som används
yrkesmässigt ges samma villkor, exempelvis så att fiskebåtar
under 12 meter också ges rätt att använda grön diesel.
Miljöproblem
I budgetpropostionen på Jordbruksdepartementets område
diskuteras bl.a. problemen med laxsjukdomen M74 -- en
fisksjukdom som enligt forskare är miljöbetingad.
Östersjöns miljöproblem är mycket allvarliga till följd av
övergödning och förorening av miljögifter. Det är angeläget
att Sverige lever upp till de nationellt uppställda miljömålen
om bl.a. en halvering av närsaltutsläppen. Detta krävs inte
minst för att Sverige ska vara trovärdigt i ett offensivt
internationellt arbete för minskade miljöföroreningar till luft
och vatten. Samarbetet kring en förbättrad havsmiljö och
tekniskt bistånd för utveckling av reningsteknik i andra
länder är viktigt. Satsningar för att komma tillrätta med
Östersjöns dåliga miljötillstånd bör enligt vår uppfattning
prioriteras.
Ett specifikt miljöproblem orsakat av yrkesfiskenäringen
är ''borttappade'' fiskeredskap. Dessa s.k. spökgarn
fortsätter att fiska lång tid efter det de förlorats. Andra
problem som specifikt rör Österjön är dumpade farliga
ämnen, som senapsgas i tunnor som sakta håller på att frätas
sönder, utsläpp från fartyg som sköljer sina tankar etc.
Det vore en angelägen åtgärd för staten att avsätta medel
för att utrusta trålare för miljö-/fiskevårdande åtgärder som
under perioder av fiskestopp får i uppgift att rensa upp från
spökgarn o.dyl. Medel för detta ändamål bör kunna tas ur
anslag C.3. Sverige bör inom Warszawakonventionens ram
samt inom EU verka för att alla redskap förses med
identifikationsmöjlighet så att det går att spåra förlorade nät
och ta upp dem igen. Vidare bör Sverige i nämnda fora verka
för beståndsvänligare redskap. För Östersjöns del vore det,
med tanke på det svaga torskbeståndet, angeläget med krav
på redskap som exempelvis hindrar att småtorsk blir
uppfiskad.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjligheten av att nyttja EU:s stöd
för landsbygdsutveckling, 5b-stöd, för fiskeberoende
områden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nödvändigheten av jämlika
skattevillkor för svenska fiskare i förhållande till
konkurrentländernas,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att inrätta ett fiskekonto i
utjämnande syfte, liknande det s.k. skogskontot,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om jämbördiga villkor för fiskebåtar
som används yrkesmässigt så att alla båtar, även de under 12
meter, ges rätt att använda grön diesel,1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att medel ur anslaget C 3 skall
kunna användas för att trålare i tider av fiskestopp utrustas
till att arbeta med att rensa bort spökgarn etc.,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige inom EU och andra
lämpliga internationella fora bör verka för krav om
beståndsvänligare redskap försedda med
identifikationsmöjlighet i syfte att främja ett uthålligt fiske.
Stockholm den 25 januari 1995
Ingrid Näslund (kds)
Åke Carnerö (kds)
Chatrine Pålsson (kds)