Inledning
Det är angeläget att stimulera en livskraftig fiskenäring. Fisket är en viktig förutsättning för en levande skärgård. Det övergripande målet för fiskeripolitiken måste vara att verka för en ansvarsfull hushållning med fisketillgångarna bl.a. så att den biologiska mångfalden bevaras. Vidare är målet att verka för tillgång av fisk av god kvalitet och utveckling av konkurrenskraftiga företag inom fisket och vattenbruket.
Från och med 1 januari i år deltar Sverige fullt ut i den gemensamma fiskeripolitiken inom EU. Den består av resurs-, marknads- och strukturpolitik. EU har slagit fast mål och regler för hur gemenskapens fiskerisektor skall omstruktureras under perioden 1994--1996 i syfte att uppnå en varaktig balans mellan fiskeresurserna och deras nyttjande. EU:s medlemsländer skall i ett s.k. programdokument redogöra för hur man avser att praktiskt utforma strukturpolitiken. EU-stödet på fiskets område ges i huvudsak inom ramen för det strukturstöd som kan hänföras till mål 5 a, d.v.s. anpassningen av fiskerisektorns struktur. Det är också enligt kristdemokraternas mening angeläget att undersöka möjligheterna att utnyttja EU:s stöd för landsbygdsutveckling, det s.k. 5b-stödet, för fiskeberoende områden.
Skatteavdrag för yrkesfiskare
En stor utslagning av fiskeföretag har ägt rum under de senaste åren. Detta p.g.a. kraftigt sjunkande marknadspriser, höga räntor, valutaturbulens och dåligt torskfiske i Östersjön.
Det svenska fisket verkar på en internationell marknad, där fiskefartygen landar och säljer fisk i ett flertal länder med påföljd att konkurrensen blir hård. Det svenska fisket måste därför ha likvärdiga skattevillkor med sina konkurrentländer. Sveriges bristande tillträde till Nordsjön innebär i sig en konkurrensnackdel gentemot Norge och Danmark vilken ytterligare förvärras av dessa länders gynnsammare skattevillkor med särskilda skatteavdrag för yrkesfiskare.
Danmark antog 19 december 1992 en lag om särkilt skatteavdrag för yrkesfiskare. Lagen har nyligen godkänts av EG-kommissionen. Licensierade danska yrkesfiskare har rätt till ett skatteavdrag på 190 DKK per påbörjad havsdag med minst 12 timmars varaktighet. Skatteavdraget får maximalt uppgå till 41.800 DKK per år. Det norska skatteavdraget liknar det danska men ligger på en ännu högre nivå.
Det norska och danska skatteavdraget grundar sig på den välfärdsförlust som yrkesfisket innebär. Långa frånvaroperioder från hemmet, med fiske i bl a olika utländska zoner, innebär att yrkesfiskarna i ringa utsträckning kan nyttja den sociala service som ställs till skattebetalarnas förfogande.
Den i budgetpropositionen aviserade utredningen kring skattevillkoren för svenska yrkesfiskare måste landa i att svenska fiskare ges med yrkesfiskare i de nordiska grannländerna jämbördiga villkor. Detta för att inte slås ut i den allt hårdare konkurrensen. Det svenska yrkesfisket utgör en viktig näring i Sverige, inte minst i kustregionerna. Det bör uppmärksammas att det blivit allt svårare att rekrytera ungdomar till yrket, beroende på krävande arbetsförhållanden samt låga och osäkra inkomster.
Utjämningskassa
Fiskeinkomsterna varierar starkt mellan olika år som ett resultat av varierande fångstmängder. Den stora variationen i inkomst är ett problem för yrkesfiskarna. En rimlig kompensation vore därför att fiskarna fick möjlighet till avsättningar mellan olika år enligt den modell som råder för skogsbruket, det så kallade skogskontot.
Regler för ''grön diesel''
Enligt nya regler kommer fartyg som är klassade som skepp, d.v.s. längre än tolv meter, ha rätt att använda s.k. grön diesel och därmed erhålla den skatterabatt som följer med denna. Fartyg under denna storlek har inte denna möjlighet. Detta skapar ojämlikheter ur konkurrenssynpunkt mellan fiskebåtar som används yrkesmässigt. Också fiskebåtar under 12 meter kan ges motsvarande skatterabatt i efterskott. Detta innebär dock att dessa yrkesfiskare måste lägga ut stora summor i förväg med de likviditetsproblem detta kan innebära. Det är rimligt att alla fiskebåtar som används yrkesmässigt ges samma villkor, exempelvis så att fiskebåtar under 12 meter också ges rätt att använda grön diesel.
Miljöproblem
I budgetpropostionen på Jordbruksdepartementets område diskuteras bl.a. problemen med laxsjukdomen M74 -- en fisksjukdom som enligt forskare är miljöbetingad. Östersjöns miljöproblem är mycket allvarliga till följd av övergödning och förorening av miljögifter. Det är angeläget att Sverige lever upp till de nationellt uppställda miljömålen om bl.a. en halvering av närsaltutsläppen. Detta krävs inte minst för att Sverige ska vara trovärdigt i ett offensivt internationellt arbete för minskade miljöföroreningar till luft och vatten. Samarbetet kring en förbättrad havsmiljö och tekniskt bistånd för utveckling av reningsteknik i andra länder är viktigt. Satsningar för att komma tillrätta med Östersjöns dåliga miljötillstånd bör enligt vår uppfattning prioriteras.
Ett specifikt miljöproblem orsakat av yrkesfiskenäringen är ''borttappade'' fiskeredskap. Dessa s.k. spökgarn fortsätter att fiska lång tid efter det de förlorats. Andra problem som specifikt rör Österjön är dumpade farliga ämnen, som senapsgas i tunnor som sakta håller på att frätas sönder, utsläpp från fartyg som sköljer sina tankar etc.
Det vore en angelägen åtgärd för staten att avsätta medel för att utrusta trålare för miljö-/fiskevårdande åtgärder som under perioder av fiskestopp får i uppgift att rensa upp från spökgarn o.dyl. Medel för detta ändamål bör kunna tas ur anslag C.3. Sverige bör inom Warszawakonventionens ram samt inom EU verka för att alla redskap förses med identifikationsmöjlighet så att det går att spåra förlorade nät och ta upp dem igen. Vidare bör Sverige i nämnda fora verka för beståndsvänligare redskap. För Östersjöns del vore det, med tanke på det svaga torskbeståndet, angeläget med krav på redskap som exempelvis hindrar att småtorsk blir uppfiskad.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten av att nyttja EU:s stöd för landsbygdsutveckling, 5b-stöd, för fiskeberoende områden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av jämlika skattevillkor för svenska fiskare i förhållande till konkurrentländernas,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta ett fiskekonto i utjämnande syfte, liknande det s.k. skogskontot,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämbördiga villkor för fiskebåtar som används yrkesmässigt så att alla båtar, även de under 12 meter, ges rätt att använda grön diesel,1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att medel ur anslaget C 3 skall kunna användas för att trålare i tider av fiskestopp utrustas till att arbeta med att rensa bort spökgarn etc.,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige inom EU och andra lämpliga internationella fora bör verka för krav om beståndsvänligare redskap försedda med identifikationsmöjlighet i syfte att främja ett uthålligt fiske.
Stockholm den 25 januari 1995 Ingrid Näslund (kds) Åke Carnerö (kds) Chatrine Pålsson (kds)
1 Yrkande 2--4 hänvisade till SkU.