Det svenska fisket är en av de viktigast basnäringarna i
våra kust- och skärgårdsområden. Även om antalet
yrkesfiskare under de senaste årtiondena har minskat i antal
utgör de dock tillsammans med övriga kringfunktioner
såsom transporter, beredningsindustri, varv m m en
betydelsefull del av det svenska näringslivet. På vissa
kuststräckor och i anslutning till vissa insjövatten bedrivs
också fisket i kombination med annat företagande såsom
jordbruk, turism etc och skapar här underlag för väl
fungerande företag där annars möjligheterna till arbete är
starkt begränsade.
Betydande investeringar finns också nedlagda i
fiskeriföretagen, såväl vad gäller fartyg som i
beredningsindustri. Näringen har rationaliserats hårt och god
kapacitet och ett gediget yrkeskunnande hos de enskilda
fiskarna utgör en god grund för svenskt yrkesfiske också
inför framtiden.
Stommen i det svenska yrkesfisket finns sedan ett antal år
i Östersjön. Här finns merparten av den svenska fiskezonen
och den största delen av fisken fångas också här. Senare års
tillbakagång i torskfisket har dock inneburit att många
fiskeriföretag liksom tillhörande verksamheter och
beredningsindustri har drabbats på ett negativt sätt.
För att finna möjligheter till att utveckla det svenska
yrkesfisket har dock flera betydande insatser gjorts under
den närmast förlidna mandatperioden. Så har en fiskeenhet
tillskapats på jordbruksdepartementet och en ny fiskelag har
trätt i kraft. Olika utrednignar inom fiskets område har också
genomförts vilka har lett till konkreta förslag och åtgärder
till gagn för det svenska fisket. Inträdet i EU och det
förhandlingsresultat som ligger till grund för det svenska
medlemskapet visar också att svenskt fiske har möjligheter
att väl hävda sig i förhållande till andra länder.
Yrkesfiskeavdrag
För att bereda svenska fiskare likvärdiga förhållanden
gentemot kolleger i andra länder har det länge förts fram krav
på ett särskilt yrkesfiskeavdrag. Detta skulle gagna
fiskerinäringen och ge de enskilda fiskarena skäligt avdrag
för sina arbetskostnader. Det är också viktigt att konstatera
att yrkesfiskare ofta har svårt, eller är helt fråntagna
möjligheterna till, att tillgodogöra sig den service som
samhället inom olika områden erbjuder och tillhandahåller.
I syfte att genomföra denna rättvisereform med ett särskilt
yrkesfiskeavdrag har ett förslag till detta arbetats fram och
presenterats under sommaren. Från yrkesfiskares håll såg
man med stor förväntan fram emot ett genomförande. Tyvärr
har det dock visat sig att något sådant förslag ännu inte har
kommit på riksdagens bord. Enligt vår uppfattning bör därför
regeringen skyndsamt komma till riksdagen med det redan
nu färdiga förslaget så att det snarast kan förverkligas. Något
ytterligare utredande torde ej vara behövligt.
Laxfisket i Östersjön
Olika insatser har under åren gjorts för att förbättra
möjligheterna för den naturreproducerande laxen i
Östersjön. Det viktigaste inslaget i detta arbete var
införandet av en TAC för laxfisket i Östersjön. Även andra
åtgärder har vidtagits och då inte minst i internationella
sammanhang för att stävja det överfiske som en del
Östersjöstater har haft. För att få till stånd ett väl avvägt uttag
av lax är det viktigt att internationella överenskommelser
ligger till grund och efterlevs. Därför var det enligt vår
uppfattning olyckligt att Sverige ensidigt beslutade om ett
laxfiskestopp under vintern 1994/1995.
Fiskerikommissionen för Östersjön fattade vid sin senaste
session beslut om kvoter för laxfisket avseende år 1995.
Dessa beslutade kvoter bygger på framtaget underlag som
visar att kvoterna skall vara biologiskt hållbara och de
innebär också en minskning av uttaget jämfört med tidigare
år. Problemen för den naturreproducerande laxen kommer
inte att få sin lösning genom det ensidiga svenska
fiskestoppet utan de kommer med all sannolikhet att
fortsätta, inte minst med bakgrund av M-74. Det svenska
beslutet kommer endast att få till följd att svenska
yrkesfiskare fråntas möjligheten till ett rimligt laxfiske och
flera fiskeriföretag kommer med all sannolikhet att få
betydande ekonomiska problem. Laxfrågan kunde med
fördel på nytt tagits upp i fiskerikommissionen under vintern
för ny debatt och för nya internationella beslut liksom det
borde varit lämpligt att avvakta den internationella konferens
om laxfisket i Östersjön som Sverige kommer att stå som
värd för under sommaren 1995. Enligt vår uppfattning bör
alla beslut som rör fiskekvoter och uttag i Östersjön fattas
i internationella sammanhang och fora. Detta gäller således
också laxfisket i Östersjön. Regeringen har härvidlag ett stort
ansvar.
Gasammunition -- senapsgas
Vid olika tillfällen inträffar det att fiskefartyg vid fiske får
upp dumpad gasammunition/senapsgas i sina redskap.
Sådana dumpningar finns dokumenterade såväl i Östersjön
som i Skagerrak. Dessa oönskade fångster medför att olika
incidenter och olyckor lätt sker. Förutom risken för och
förekomsten av allvarliga personskador förorsakas
fiskefartygen dryga extrakostnader i synnerhet då senapsgas
följer med fångsten upp. Det gäller i första hand att fångsten
vid sådana tillfällen måste kasseras liksom kostnader för
förstörda fiskeredskap. I vissa fall, då sanering av fartygen
måste utföras på Bornholm, tillkommer självfallet kostnader
för fartygen att ta sig dit och sedan tillbaka till fiskeplatserna
igen. Svenska fiskare saknar idag möjlighet att erhålla
ersättning för dessa förluster och extrakostnader. I Danmark
däremot ersätts fiskeriföretaget av staten i enlighet med
utfärdade bestämmelser. De direkta saneringskostnaderna
bestrides dock såväl i Sverige som i Danmark av staten.
Enligt vår uppfattning borde det vara rimligt att svenska
fiskare ersätts för dessa ekonomiska förluster på samma sätt
som gäller för de danska kollegerna. Detta inte minst mot
bakgrund av att de arbetar på i stort sett samma villkor -- man
fiskar i samma vatten med samma typer av utrustning och
båtar och säljer i många fall sina fångster på samma
marknad. Regeringen bör därför utreda möjligheterna för en
sådan möjlighet till ersättning enligt vad i motionen ovan
angivits och återkomma till riksdagen med förslag till detta.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett särskilt yrkesfiskeavdrag,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det svenska laxfisket i Östersjön,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ersättning för extrakostnader i
samband med oönskade fångster av stridsgas/senapsgas.
Stockholm den 25 januari 1995
Elving Andersson (c)
Sivert Carlsson (c)