Inledning
Det svenska fisket är en av de viktigast basnäringarna i våra kust- och skärgårdsområden. Även om antalet yrkesfiskare under de senaste årtiondena har minskat i antal utgör de dock tillsammans med övriga kringfunktioner såsom transporter, beredningsindustri, varv m m en betydelsefull del av det svenska näringslivet. På vissa kuststräckor och i anslutning till vissa insjövatten bedrivs också fisket i kombination med annat företagande såsom jordbruk, turism etc och skapar här underlag för väl fungerande företag där annars möjligheterna till arbete är starkt begränsade.
Betydande investeringar finns också nedlagda i fiskeriföretagen, såväl vad gäller fartyg som i beredningsindustri. Näringen har rationaliserats hårt och god kapacitet och ett gediget yrkeskunnande hos de enskilda fiskarna utgör en god grund för svenskt yrkesfiske också inför framtiden.
Stommen i det svenska yrkesfisket finns sedan ett antal år i Östersjön. Här finns merparten av den svenska fiskezonen och den största delen av fisken fångas också här. Senare års tillbakagång i torskfisket har dock inneburit att många fiskeriföretag liksom tillhörande verksamheter och beredningsindustri har drabbats på ett negativt sätt.
För att finna möjligheter till att utveckla det svenska yrkesfisket har dock flera betydande insatser gjorts under den närmast förlidna mandatperioden. Så har en fiskeenhet tillskapats på jordbruksdepartementet och en ny fiskelag har trätt i kraft. Olika utrednignar inom fiskets område har också genomförts vilka har lett till konkreta förslag och åtgärder till gagn för det svenska fisket. Inträdet i EU och det förhandlingsresultat som ligger till grund för det svenska medlemskapet visar också att svenskt fiske har möjligheter att väl hävda sig i förhållande till andra länder.
Yrkesfiskeavdrag
För att bereda svenska fiskare likvärdiga förhållanden gentemot kolleger i andra länder har det länge förts fram krav på ett särskilt yrkesfiskeavdrag. Detta skulle gagna fiskerinäringen och ge de enskilda fiskarena skäligt avdrag för sina arbetskostnader. Det är också viktigt att konstatera att yrkesfiskare ofta har svårt, eller är helt fråntagna möjligheterna till, att tillgodogöra sig den service som samhället inom olika områden erbjuder och tillhandahåller. I syfte att genomföra denna rättvisereform med ett särskilt yrkesfiskeavdrag har ett förslag till detta arbetats fram och presenterats under sommaren. Från yrkesfiskares håll såg man med stor förväntan fram emot ett genomförande. Tyvärr har det dock visat sig att något sådant förslag ännu inte har kommit på riksdagens bord. Enligt vår uppfattning bör därför regeringen skyndsamt komma till riksdagen med det redan nu färdiga förslaget så att det snarast kan förverkligas. Något ytterligare utredande torde ej vara behövligt.
Laxfisket i Östersjön
Olika insatser har under åren gjorts för att förbättra möjligheterna för den naturreproducerande laxen i Östersjön. Det viktigaste inslaget i detta arbete var införandet av en TAC för laxfisket i Östersjön. Även andra åtgärder har vidtagits och då inte minst i internationella sammanhang för att stävja det överfiske som en del Östersjöstater har haft. För att få till stånd ett väl avvägt uttag av lax är det viktigt att internationella överenskommelser ligger till grund och efterlevs. Därför var det enligt vår uppfattning olyckligt att Sverige ensidigt beslutade om ett laxfiskestopp under vintern 1994/1995. Fiskerikommissionen för Östersjön fattade vid sin senaste session beslut om kvoter för laxfisket avseende år 1995. Dessa beslutade kvoter bygger på framtaget underlag som visar att kvoterna skall vara biologiskt hållbara och de innebär också en minskning av uttaget jämfört med tidigare år. Problemen för den naturreproducerande laxen kommer inte att få sin lösning genom det ensidiga svenska fiskestoppet utan de kommer med all sannolikhet att fortsätta, inte minst med bakgrund av M-74. Det svenska beslutet kommer endast att få till följd att svenska yrkesfiskare fråntas möjligheten till ett rimligt laxfiske och flera fiskeriföretag kommer med all sannolikhet att få betydande ekonomiska problem. Laxfrågan kunde med fördel på nytt tagits upp i fiskerikommissionen under vintern för ny debatt och för nya internationella beslut liksom det borde varit lämpligt att avvakta den internationella konferens om laxfisket i Östersjön som Sverige kommer att stå som värd för under sommaren 1995. Enligt vår uppfattning bör alla beslut som rör fiskekvoter och uttag i Östersjön fattas i internationella sammanhang och fora. Detta gäller således också laxfisket i Östersjön. Regeringen har härvidlag ett stort ansvar.
Gasammunition -- senapsgas
Vid olika tillfällen inträffar det att fiskefartyg vid fiske får upp dumpad gasammunition/senapsgas i sina redskap. Sådana dumpningar finns dokumenterade såväl i Östersjön som i Skagerrak. Dessa oönskade fångster medför att olika incidenter och olyckor lätt sker. Förutom risken för och förekomsten av allvarliga personskador förorsakas fiskefartygen dryga extrakostnader i synnerhet då senapsgas följer med fångsten upp. Det gäller i första hand att fångsten vid sådana tillfällen måste kasseras liksom kostnader för förstörda fiskeredskap. I vissa fall, då sanering av fartygen måste utföras på Bornholm, tillkommer självfallet kostnader för fartygen att ta sig dit och sedan tillbaka till fiskeplatserna igen. Svenska fiskare saknar idag möjlighet att erhålla ersättning för dessa förluster och extrakostnader. I Danmark däremot ersätts fiskeriföretaget av staten i enlighet med utfärdade bestämmelser. De direkta saneringskostnaderna bestrides dock såväl i Sverige som i Danmark av staten.
Enligt vår uppfattning borde det vara rimligt att svenska fiskare ersätts för dessa ekonomiska förluster på samma sätt som gäller för de danska kollegerna. Detta inte minst mot bakgrund av att de arbetar på i stort sett samma villkor -- man fiskar i samma vatten med samma typer av utrustning och båtar och säljer i många fall sina fångster på samma marknad. Regeringen bör därför utreda möjligheterna för en sådan möjlighet till ersättning enligt vad i motionen ovan angivits och återkomma till riksdagen med förslag till detta.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett särskilt yrkesfiskeavdrag,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det svenska laxfisket i Östersjön,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning för extrakostnader i samband med oönskade fångster av stridsgas/senapsgas.
Stockholm den 25 januari 1995 Elving Andersson (c) Sivert Carlsson (c)
1 Yrkande 1 hänvisat till SkU.