Under hösten 1994 uppmärksammades en rad fall där
köpare av skog från AssiDomän använde
fastighetsbildningslagen för att komma undan bestämmelser
i den avreglerade skogsvårdslagen. Förfaringssättet var
detsamma på en rad olika platser. Köparen styckade
fastigheten mellan sina släktingar och innan
fastighetsbildningen var genomförd fick han tillstånd att
avverka skogen genom att hänvisa till de små arealerna inom
varje fastighet. När sedan avverkningen var slutförd
återkallades avstyckningsärendet.
Dessa händelser lär oss behovet av en förändrad
lagstiftning som täpper till denna lucka mellan
skogsvårdslagen och fastighetsbildningslagen. Dessutom
borde arealbestämmelserna, slutavverkningsåldern och
ransoneringsbestämmelserna i skogsvårdslagen kunna
återgå till vad som gällde före lagändringen. Utöver detta
borde någon bestämmelse i fastighetsbildningslagen
förhindra fastighetsbildningar vars syfte är att kringgå
bestämmelserna i skogsvårdslagen. Dessutom, och kanske
det viktigaste, är att det i fastighetsbildningslagen förs in en
miljöhänsynsbestämmelse motsvarande den i skogsvårds-
och jordbrukslagstiftningen. Enligt fastighetsbildningslagen
skall fastighetsbildningsmyndigheten ta hänsyn till om det
finns särskilda naturvårdsföreskrifter inom ett område (3 kap
2 §), t.ex. naturreservat. I dessa fall skall
fastighetsbildning ske så att föreskrifterna inte motverkas,
men någon allmän miljöhänsyn finns inte angiven i lagen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av lagändringar i skogsvårds-
och fastighetsbildningslagen.