Skövlingen av ur- och naturskog fortsätter i oförminskad
takt på det norra halvklotet. De vidsträckta sibiriska
skogarna avverkas nu av framförallt utländska bolag från
Nordostasien och Europa. Även i Nordamerika minskar den
ursprungliga skogen i förfärande takt. Här hemma i
Skandinavien har vi sett ett s.k. modernt skogsbruk under
längre tid än man gjort på andra håll. Här sker nu ofta
avverkning för andra och tredje gången på samma område.
Den ursprungliga skogen finns därför kvar i mycket
begränsade arealer. Kanske är fem procent av den svenska
produktiva skogsmarken att betecknas som ur- eller
naturskog. I de övriga skandinaviska länderna är situationen
ännu sämre. Det största relativt orörda skogsområdet i
Skandinavien, tillika ett av de absolut största i Europa,
återfinns längs den svenska fjällkedjan. I övrigt har vi endast
kvar små, spridda områden av naturskogskaraktär.
I Sverige har det moderna skogsbruket svarat för en
omdaning av landskapet som inte finner sin motsvarighet
sedan istiden. Förutsättningarna för liv har ändrats radikalt.
Mängder av arter har försvunnit eller marginaliserats så att
de idag existerar på randen av utrotning. Samtidigt har ett
fåtal arter gynnats kraftigt. Också för människan i
skogsbygderna har livsförutsättningarna förändrats i
grunden.
Den nya skogsbrukslagen som trädde i kraft 1993 har ett
miljömål som är jämställt med produktionsmålet. Det här
kan ses som en seger för naturen men har endast i mycket
liten utsträckning realiserats i praktiska förändringar. För
Miljöpartiet är det dock självklart att miljömålet ska
överordnas produktionsmålet. Miljömålet måste också
kompletteras med tillräckliga styrmedel för att uppnå detta
mål. Naturen bör sätta ramarna för skogsbruket, också på
kort sikt. Mänskliga ingrepp i naturen får aldrig leda till
utarmning eller försämring av den långsiktiga
produktionsförmågan.
Många av de skogsbruksmetoder som används idag måste
avvecklas om det ska bli möjligt att bedriva ett
naturvårdsanpassat skogsbruk. Vid kalhuggning förändras
växters och djurs livsförutsättningar radikalt. Det lokala
klimatet förändras, urlakningen av kväve ökar och
vattenbalansen förändras. Kvävegödsling förändrar
livsbetingelserna för flora och fauna och leder till ökad
förbrukning av andra näringsämnen. Hyggesplöjning leder
till alltför stora ingrepp i miljön för att vara acceptabel.
Vi föreslår att kalhuggning av stora sammanhängande
områden, kvävegödsling av skogsmark och hyggesplöjning
ska förbjudas.
I vår partimotion om en miljöbalk föreslår vi att
bestämmelser om tillståndsprövning ska införas för
skyddsdikning som kan förväntas påverka växt- och djurliv.
Utplanteringen av contortatall innebär en ekologisk risk
som inte är överblickbar. Contortabestånden är känsliga för
angrepp av svampsjukdomar och insekter. Dessutom
förändras hela skogsekosystemet av bestånd av främmande
trädslag. Vi föreslår att utplanteringen av contortatall
stoppas.
Endast en tiondel av den svenska skogsmarken ligger mer
än en kilometer från någon väg. Nätet av skogsbilvägar är en
bidragande orsak till att skogslandskapet fragmenteras. Detta
är en bidragande orsak till utslagningen av arter som är
beroende av stora orörda områden. Vi föreslår att bidragen
till byggande av skogsbilvägar dras in och att anläggande av
skogsbilvägar miljöprövas på ett restriktivt sätt så att
nyanläggning av skogsbilvägar bromsas kraftigt.
Mer än 70 % av Sveriges yta är täckt av skog. Totalt är ca
3,3 % av den produktiva skogsmarken skyddad. Andelen
skyddad mark nedanför den s.k. skogsodlingsgränsen är
dock betydligt lägre. Den största delen av den skyddade
arealen är alltså lågproduktiv mark nära fjällen.
En expertgrupp med företrädare för bl.a. naturvårdsverket
och lantbruksuniversitetet gjorde på uppdrag av 1989 års
skogspolitiska kommitté en analys av behovet av reservat.
Expertgruppen kom fram till att med dåvarande
skogsbruksmetoder och hänsynsnivå behövde 15 % av den
produktiva skogsmarken nedanför skogsodlingsgränsen
skyddas. Expertgruppen ansåg att om det svenska
skogsbruket naturvårdsanpassas halveras behovet av
reservat.
Sverige är medlem i den internationella
naturvårdsunionen, som har föreslagit att 10 % av alla
representativa naturtyper ska bevaras för att hejda den
genetiska erosionen. Vi föreslår därför att 10 % av den
produktiva skogsmarken ska antas som ett långsiktigt mål.
I vår motion om statsbudget för miljödepartementets
område föreslår vi att 500 milj. kr. avsätts årligen under
några år för inköp av mark, framför allt urskog.
Vi föreslår 65 miljoner skogskubikmeter som ett
långsiktigt mål för det årliga svenska virkesuttaget. Vi har
bedömt detta vara rimligt i förhållande till den ändrade
inriktningen av skogsbruket som vi föreslår med bl.a. skydd
av 10 % av skogsmarken samt ändrade skogsbruksmetoder
och större naturvårdshänsyn.
Arbetet med att ta fram en ny miljöbalk pågår just nu. Vi
anser att balkens allmänna regler ska gälla all
miljöpåverkande verksamhet och vara heltäckande. Det
innebär att fler lagar måste införas i miljöbalken, bl.a. den
största delen av den nya skogsvårdslagen. Vi framför detta
förslag i vår partimotion om en miljöbalk.
User Pays Principle (UPP), som betyder att användaren av
natur och miljö ska vara betalningsskyldig för de negativa
miljöeffekter detta medför, är en internationellt vedertagen
princip. Om t.ex. skogsbruk medför att flora och fauna
utarmas ska den som idkar det berörda skogsbruket vara med
och betala för åtgärder som syftar till att förhindra eller
bromsa utvecklingen. I vår partimotion om en miljöbalk
föreslår vi att ''UPP'' ska ingå i miljöbalken.
Efter en kompromiss mellan socialdemokraterna och
centern 1987 beslutades att markägaren skulle vara
berättigad till ersättning även vid mycket begränsade
hänsynstaganden till naturvården. Eftersom anslagen är små
och statskassan skral innebar ändringen att små skyddsvärda
områden, som är biotoper för hotade arter, i praktiken blev
omöjliga att skydda. Markägaren kan inte längre åläggas att
spara området på egen bekostnad och området bedöms för
litet för att bli naturreservat. De bestämmelser som senare
införts har inte varit tillräckliga för att klara detta problem.
I vår partimotion om en miljöbalk föreslår vi att orden
''berörd del av'' ska strykas i de nuvarande
ersättningsbestämmelserna i naturvårdslagen.
Bestämmelserna återfinns i den förra regeringens förslag till
miljöbalk i 23 kap. 2 §.
De fjällnära skogarna växer på hög höjd utmed hela den
svenska fjällkedjan. De finns i ett bälte som är 100 mil långt
från Dalarna i söder till norra Lappland. Fortfarande bedrivs
intensivt skogsbruk i de fjällnära skogarna ovanför
skogsodlingsgränsen. Vi föreslår att de fjällnära skogarna
skyddas med en naturvårdsgräns ovanför vilken skogsbruk
inte får bedrivas.
Endast ca 5 % av den produktiva skogsarealen i landet är
urskog, och på många håll är den akut hotad. Vi föreslår att
all urskog omgående ska bevaras i lag. Urskogarna kan sedan
inköpas av staten och ombildas till naturreservat eller
nationalparker. Ett avverkningsstopp måste omedelbart
införas i de skogar som rymmer hotade arter. Nya
inventeringar måste genomföras i de områden där det
behövs.
I södra Sverige finns gammelskogarna kvar i än mindre
utsträckning än i norr. Ofta har dock dessa små och spridda
områden mycket stort skyddsvärde genom stor artrikedom
och rekreationsvärde. Det finns därför all anledning att
betydligt mer än idag uppmärksamma och skydda de rester
av gammelskogar som finns kvar i södra delarna av landet.
Skogsstyrelsen har genomfört en inventering av
nyckelbiotoper som kan ligga till grund för en betydande
satsning för att skydda riktigt små områden. Här finns
numera också en lagstiftning som passar väl in för detta
skydd.
Många skyddsvärda områden i södra Sverige är större än
fem hektar, och faller därmed inte in under kriterierna för
biotoplagstiftningen, men mindre än vad som är brukligt för
att skapa naturreservat. För dessa områden måste en ändring
till i synsättet från naturvårdsmyndigheterna för att inte
många av de viktigaste och mest skyddsvärda
skogsområdena skall försvinna helt i onödan. Miljöpartiet de
gröna begär att ett betydande antal små skogsreservat skall
upprättas i södra Sverige de närmaste åren för att skydda
viktiga naturvärden.
Vi föreslår att en obligatorisk skogsbrukarexamen med
tyngdpunkt på ekologi, biologi och naturvård införs för
nyblivna skogsägare samt för skogsarbetare och
skogsmaskinförare. Dessutom bör skogsproduktion och
säkerhetsfrågor ingå i utbildningen. Utbildningen bör
utformas av berörda myndigheter och den ideella
naturvården i samarbete.
Eftersom skogsbruket avreglerats vad gäller själva
brukandet samtidigt som naturvårdskraven ökat, föreslår vi
att de lokala skogsvårdsstyrelserna runt om i landet ska
sortera under naturvårdsverket. Alla anställda bör ges en bra
utbildning i ekologi och naturvård. Den statliga centrala
skogsstyrelsen har spelat ut sin roll och bör läggas ned.
Den nya skogsbrukslagen från 1993 medger
förvärvstillstånd för skogsmark under 100 ha utan prövning.
Detta har fått till följd att skogsområden styckas och säljs i
bitar under 100 ha och därefter avverkas. Vi föreslår att
regeringen ges i uppdrag att utreda omfattningen av denna
verksamhet i syfte att begränsa den. Denna typ av kortsiktig,
spekulativ skövling är oacceptabel.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att miljömålet i skogsbrukslagen
skall överordnas produktionsmålet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kalhuggning av större
sammanhängande områden, kvävegödsling av skogsmark
och hyggesplöjning,
3. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag så att
plantering av främmande trädslag inom skogsbruket upphör,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om miljöprövning av skogsbilvägar,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att målet för det årliga uttaget av
vedråvara skall sänkas till 65 miljoner skogskubikmeter,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en naturvårdsgräns för skogsbruk
i den fjällnära skogen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att all urskog omgående skall
bevaras i lag,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett avverkningsstopp i skogar som
rymmer hotade arter,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökade insatser för att i reservat
även skydda små områden av gammelskog i södra Sverige,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att i större utsträckning utnyttja
den lagstiftning som finns för att skydda biotoper med högt
skyddsvärde,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skogsvårdsorganisationen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om obligatorisk skogsbrukarexamen
för nyblivna skogsägare, skogsarbetare och
skogsmaskinförare,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utredning i syfte att begränsa
missbruket av effekterna av fria förvärvstillstånd.
Stockholm den 24 januari 1995
Birger Schlaug (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Peter Eriksson (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Eva Goe s (mp)