Skövlingen av ur- och naturskog fortsätter i oförminskad takt på det norra halvklotet. De vidsträckta sibiriska skogarna avverkas nu av framförallt utländska bolag från Nordostasien och Europa. Även i Nordamerika minskar den ursprungliga skogen i förfärande takt. Här hemma i Skandinavien har vi sett ett s.k. modernt skogsbruk under längre tid än man gjort på andra håll. Här sker nu ofta avverkning för andra och tredje gången på samma område. Den ursprungliga skogen finns därför kvar i mycket begränsade arealer. Kanske är fem procent av den svenska produktiva skogsmarken att betecknas som ur- eller naturskog. I de övriga skandinaviska länderna är situationen ännu sämre. Det största relativt orörda skogsområdet i Skandinavien, tillika ett av de absolut största i Europa, återfinns längs den svenska fjällkedjan. I övrigt har vi endast kvar små, spridda områden av naturskogskaraktär.
I Sverige har det moderna skogsbruket svarat för en omdaning av landskapet som inte finner sin motsvarighet sedan istiden. Förutsättningarna för liv har ändrats radikalt. Mängder av arter har försvunnit eller marginaliserats så att de idag existerar på randen av utrotning. Samtidigt har ett fåtal arter gynnats kraftigt. Också för människan i skogsbygderna har livsförutsättningarna förändrats i grunden.
Den nya skogsbrukslagen som trädde i kraft 1993 har ett miljömål som är jämställt med produktionsmålet. Det här kan ses som en seger för naturen men har endast i mycket liten utsträckning realiserats i praktiska förändringar. För Miljöpartiet är det dock självklart att miljömålet ska överordnas produktionsmålet. Miljömålet måste också kompletteras med tillräckliga styrmedel för att uppnå detta mål. Naturen bör sätta ramarna för skogsbruket, också på kort sikt. Mänskliga ingrepp i naturen får aldrig leda till utarmning eller försämring av den långsiktiga produktionsförmågan.
Många av de skogsbruksmetoder som används idag måste avvecklas om det ska bli möjligt att bedriva ett naturvårdsanpassat skogsbruk. Vid kalhuggning förändras växters och djurs livsförutsättningar radikalt. Det lokala klimatet förändras, urlakningen av kväve ökar och vattenbalansen förändras. Kvävegödsling förändrar livsbetingelserna för flora och fauna och leder till ökad förbrukning av andra näringsämnen. Hyggesplöjning leder till alltför stora ingrepp i miljön för att vara acceptabel.
Vi föreslår att kalhuggning av stora sammanhängande områden, kvävegödsling av skogsmark och hyggesplöjning ska förbjudas.
I vår partimotion om en miljöbalk föreslår vi att bestämmelser om tillståndsprövning ska införas för skyddsdikning som kan förväntas påverka växt- och djurliv.
Utplanteringen av contortatall innebär en ekologisk risk som inte är överblickbar. Contortabestånden är känsliga för angrepp av svampsjukdomar och insekter. Dessutom förändras hela skogsekosystemet av bestånd av främmande trädslag. Vi föreslår att utplanteringen av contortatall stoppas.
Endast en tiondel av den svenska skogsmarken ligger mer än en kilometer från någon väg. Nätet av skogsbilvägar är en bidragande orsak till att skogslandskapet fragmenteras. Detta är en bidragande orsak till utslagningen av arter som är beroende av stora orörda områden. Vi föreslår att bidragen till byggande av skogsbilvägar dras in och att anläggande av skogsbilvägar miljöprövas på ett restriktivt sätt så att nyanläggning av skogsbilvägar bromsas kraftigt.
Mer än 70 % av Sveriges yta är täckt av skog. Totalt är ca 3,3 % av den produktiva skogsmarken skyddad. Andelen skyddad mark nedanför den s.k. skogsodlingsgränsen är dock betydligt lägre. Den största delen av den skyddade arealen är alltså lågproduktiv mark nära fjällen.
En expertgrupp med företrädare för bl.a. naturvårdsverket och lantbruksuniversitetet gjorde på uppdrag av 1989 års skogspolitiska kommitté en analys av behovet av reservat. Expertgruppen kom fram till att med dåvarande skogsbruksmetoder och hänsynsnivå behövde 15 % av den produktiva skogsmarken nedanför skogsodlingsgränsen skyddas. Expertgruppen ansåg att om det svenska skogsbruket naturvårdsanpassas halveras behovet av reservat.
Sverige är medlem i den internationella naturvårdsunionen, som har föreslagit att 10 % av alla representativa naturtyper ska bevaras för att hejda den genetiska erosionen. Vi föreslår därför att 10 % av den produktiva skogsmarken ska antas som ett långsiktigt mål.
I vår motion om statsbudget för miljödepartementets område föreslår vi att 500 milj. kr. avsätts årligen under några år för inköp av mark, framför allt urskog.
Vi föreslår 65 miljoner skogskubikmeter som ett långsiktigt mål för det årliga svenska virkesuttaget. Vi har bedömt detta vara rimligt i förhållande till den ändrade inriktningen av skogsbruket som vi föreslår med bl.a. skydd av 10 % av skogsmarken samt ändrade skogsbruksmetoder och större naturvårdshänsyn.
Arbetet med att ta fram en ny miljöbalk pågår just nu. Vi anser att balkens allmänna regler ska gälla all miljöpåverkande verksamhet och vara heltäckande. Det innebär att fler lagar måste införas i miljöbalken, bl.a. den största delen av den nya skogsvårdslagen. Vi framför detta förslag i vår partimotion om en miljöbalk.
User Pays Principle (UPP), som betyder att användaren av natur och miljö ska vara betalningsskyldig för de negativa miljöeffekter detta medför, är en internationellt vedertagen princip. Om t.ex. skogsbruk medför att flora och fauna utarmas ska den som idkar det berörda skogsbruket vara med och betala för åtgärder som syftar till att förhindra eller bromsa utvecklingen. I vår partimotion om en miljöbalk föreslår vi att ''UPP'' ska ingå i miljöbalken.
Efter en kompromiss mellan socialdemokraterna och centern 1987 beslutades att markägaren skulle vara berättigad till ersättning även vid mycket begränsade hänsynstaganden till naturvården. Eftersom anslagen är små och statskassan skral innebar ändringen att små skyddsvärda områden, som är biotoper för hotade arter, i praktiken blev omöjliga att skydda. Markägaren kan inte längre åläggas att spara området på egen bekostnad och området bedöms för litet för att bli naturreservat. De bestämmelser som senare införts har inte varit tillräckliga för att klara detta problem. I vår partimotion om en miljöbalk föreslår vi att orden ''berörd del av'' ska strykas i de nuvarande ersättningsbestämmelserna i naturvårdslagen. Bestämmelserna återfinns i den förra regeringens förslag till miljöbalk i 23 kap. 2 §.
De fjällnära skogarna växer på hög höjd utmed hela den svenska fjällkedjan. De finns i ett bälte som är 100 mil långt från Dalarna i söder till norra Lappland. Fortfarande bedrivs intensivt skogsbruk i de fjällnära skogarna ovanför skogsodlingsgränsen. Vi föreslår att de fjällnära skogarna skyddas med en naturvårdsgräns ovanför vilken skogsbruk inte får bedrivas.
Endast ca 5 % av den produktiva skogsarealen i landet är urskog, och på många håll är den akut hotad. Vi föreslår att all urskog omgående ska bevaras i lag. Urskogarna kan sedan inköpas av staten och ombildas till naturreservat eller nationalparker. Ett avverkningsstopp måste omedelbart införas i de skogar som rymmer hotade arter. Nya inventeringar måste genomföras i de områden där det behövs.
I södra Sverige finns gammelskogarna kvar i än mindre utsträckning än i norr. Ofta har dock dessa små och spridda områden mycket stort skyddsvärde genom stor artrikedom och rekreationsvärde. Det finns därför all anledning att betydligt mer än idag uppmärksamma och skydda de rester av gammelskogar som finns kvar i södra delarna av landet. Skogsstyrelsen har genomfört en inventering av nyckelbiotoper som kan ligga till grund för en betydande satsning för att skydda riktigt små områden. Här finns numera också en lagstiftning som passar väl in för detta skydd.
Många skyddsvärda områden i södra Sverige är större än fem hektar, och faller därmed inte in under kriterierna för biotoplagstiftningen, men mindre än vad som är brukligt för att skapa naturreservat. För dessa områden måste en ändring till i synsättet från naturvårdsmyndigheterna för att inte många av de viktigaste och mest skyddsvärda skogsområdena skall försvinna helt i onödan. Miljöpartiet de gröna begär att ett betydande antal små skogsreservat skall upprättas i södra Sverige de närmaste åren för att skydda viktiga naturvärden.
Vi föreslår att en obligatorisk skogsbrukarexamen med tyngdpunkt på ekologi, biologi och naturvård införs för nyblivna skogsägare samt för skogsarbetare och skogsmaskinförare. Dessutom bör skogsproduktion och säkerhetsfrågor ingå i utbildningen. Utbildningen bör utformas av berörda myndigheter och den ideella naturvården i samarbete.
Eftersom skogsbruket avreglerats vad gäller själva brukandet samtidigt som naturvårdskraven ökat, föreslår vi att de lokala skogsvårdsstyrelserna runt om i landet ska sortera under naturvårdsverket. Alla anställda bör ges en bra utbildning i ekologi och naturvård. Den statliga centrala skogsstyrelsen har spelat ut sin roll och bör läggas ned.
Den nya skogsbrukslagen från 1993 medger förvärvstillstånd för skogsmark under 100 ha utan prövning. Detta har fått till följd att skogsområden styckas och säljs i bitar under 100 ha och därefter avverkas. Vi föreslår att regeringen ges i uppdrag att utreda omfattningen av denna verksamhet i syfte att begränsa den. Denna typ av kortsiktig, spekulativ skövling är oacceptabel.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att miljömålet i skogsbrukslagen skall överordnas produktionsmålet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kalhuggning av större sammanhängande områden, kvävegödsling av skogsmark och hyggesplöjning,
3. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag så att plantering av främmande trädslag inom skogsbruket upphör,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöprövning av skogsbilvägar,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att målet för det årliga uttaget av vedråvara skall sänkas till 65 miljoner skogskubikmeter,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en naturvårdsgräns för skogsbruk i den fjällnära skogen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att all urskog omgående skall bevaras i lag,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett avverkningsstopp i skogar som rymmer hotade arter,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade insatser för att i reservat även skydda små områden av gammelskog i södra Sverige,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i större utsträckning utnyttja den lagstiftning som finns för att skydda biotoper med högt skyddsvärde,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skogsvårdsorganisationen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatorisk skogsbrukarexamen för nyblivna skogsägare, skogsarbetare och skogsmaskinförare,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning i syfte att begränsa missbruket av effekterna av fria förvärvstillstånd.
Stockholm den 24 januari 1995 Birger Schlaug (mp) Marianne Samuelsson (mp) Peter Eriksson (mp) Gudrun Lindvall (mp) Eva Goe s (mp)