med anledning av skr. 1994/95:167 Det svenska miljöarbetet i EU -- Inriktning och genomförande
Inledning
I och med det svenska medlemskapet i EU ändras
förutsättningarna för det svenska miljöarbetet. Vi har nu en
möjlighet och även en förpliktelse att påverka den
miljöpolitik som ska bedrivas av EU. Det är av största vikt
att vi agerar som ett föredöme och driver på utvecklingen av
EU:s miljöpolitik. Vi delar regeringens åsikt att den i
medlemsländerna högsta tillämpade ambitionsnivån ska
gälla som utgångspunkt för det svenska miljöpolitiska
arbetet inom EU liksom att någon sänkning av de nationella
miljökraven inte får ske. I denna motion utvecklar vi några
frågor som vi anser är av största vikt och som förutom det
som framkommer i skrivelsen bör ha hög prioritet i det
svenska arbetet för en progressiv miljöpolitik inom EU.
Centerpartiet har tidigare redogjort för sin syn på EU:s
miljöpolitik i motionen ''Kretslopp för en hållbar
utveckling''.
Förutsättningarna för miljöpolitiken
Miljöfrågorna måste vara integrerade i alla
verksamhetsområden inom EU. En helhetssyn som tar
hänsyn till en hållbar utveckling måste prägla allt
beslutsfattande inom gemenskapen. Rent konkret innebär det
t ex
att miljöfrågor måste integreras i beslutsfattandet i
större utsträckning när det gäller beviljande av anslag till
regionalfonder och satsningar på infrastruktur. Idag har
dessa beslut en tendens att gå mot storskaliga lösningar och
infrastruktursatsningar som missgynnar utvecklingen mot
miljövänligare transporter. En grundprincip som Sverige
måste verka för är att såväl länder som enskilda företag och
branscher ska bära sina egna miljökostnader. Allt
beslutsfattande inom EU måste grunda sig på denna princip.
I arbetet med att genomdriva den gemensamma
miljpolitiken har kommissionens generaldirektorat för
miljöfrågor (DG XI) en viktig funktion att fylla. En annan
viktig uppgift för direktoratet är att se till att allmänheten och
miljörörelsen ges möjlighet att vara delaktig i EU:s arbete i
större utsträckning än vad som är fallet idag. På detta område
har Sverige mycket att tillföra med vår långa erfarenhet av
offentlighet och breda remissförfaranden som kan ge en
större folklig förankring i beslutsfattandet och initierandet av
nya förslag och idéer. EU:s regler om rätt att ta del av
miljöinformation är ett steg i rätt riktning som bör utvecklas
ytterligare. Detta bör ges regeringen till känna.
Energi
I EU:s femte miljöhandlingsprogram anges energisektorn
som en av de fem samhällssektorer som spelar en avgörande
roll för möjligheterna att lösa miljöproblemen. EU har ett
särskilt direktorat för energifrågor. Trots detta spelar
energifrågorna inte någon framträdande roll i gemenskapen.
En avgörande orsak till detta är att energifrågorna ses som
nationella angelägenheter, inte minst av säkerhetspolitiska
skäl. Det är givetvis viktigt att det avgörande ansvaret för
energipolitiken ligger på medlemsländerna men i vissa
frågor som t ex utvecklingen av miljövänliga energikällor
bör EU få en större betydelse. Sverige bör verka för att större
vikt läggs vid forskning och utveckling av bioenergi i det
gemensamma energiarbetet. Detta är viktigt inte minst i
samband med reformeringen av den gemensamma
jordbrukspolitiken. Det finns i Europa en stor potential i
jordbruksnäringen för ökad övergång till produktion av
biobränslen. För att detta ska bli möjligt måste givetvis
avsättningsmöjligheterna för denna typ av produkter öka
inom EU. Detta bör ges regeringen till känna.
Bioteknik
Det är mycket viktigt att Sverige noggrant bevakar den
revidering av EG-direktivet om genetiskt modifierade
organismer som inletts inom EU. Regeringen säger sig avse
ta fram en samlad svensk syn på EU:s arbete med
bioteknikfrågorna. Det är viktigt att en klar strategi från
svensk sida utarbetas när det gäller dessa frågor. För att få
största möjliga bredd och uppslutning bakom denna anser vi
att en parlamentarisk kommitté ska tillsättas för att utarbeta
en sådan strategi. Detta bör ges regeringen till känna.
Kretsloppsfrågor
Kretsloppstänkandet måste ligga till grund för allt
beslutsfattande inom EU om vi ska kunna skapa en hållbar
utveckling. Naturresurser ska användas, återanvändas,
återvinnas eller slutligen tas om hand med minsta möjliga
förbrukning och utan att naturen skadas. Sverige måste agera
pådrivande på detta område inom EU, inte bara med
principiella resonemang utan med konkreta mål. Sverige
måste aktivt i EU driva t ex
frågan om en avveckling av dagens PVC. Detta bör ges
regeringen till känna.
Miljömärkning
I juli 1993 antog kommissionen ett andra
konsumentpolitiskt treårsprogram. I programmet
konstaterades bl a
att konsumentinformationen inom gemenskapen är
otillräcklig. Det är av största vikt att miljöinformationen till
konsumenterna förbättras så att dessa ska kunna ta till vara
fördelarna med den inre marknaden. Kommissionen har
angett att man tänker vidta ett antal åtgärder för att förbättra
märkningen av produkter. Miljömärkning anges som ett
prioriterat område. Det är av största vikt att Sverige aktivt
deltar i detta utvecklingsarbete och eftersträvar en enhetlig
miljömärkning av produkter i hela gemenskapen. Detta bör
ges regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige i EU aktivt skall arbeta
för en ökad öppenhet mot allmänheten i miljöfrågor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige i EU bör driva på
arbetet med bioenergi,
3. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk
utredning tillsätts för att utarbeta en svensk strategi för
bioteknik inom EU,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Sveriges agerande i EU vad gäller
PVC,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om enhetlig miljömärkning i EU.
Stockholm den 6 april 1995
Lennart Daléus (c)
Lennart Brunander (c)
Kjell Ericsson (c)
Marie Wilén (c)
Birgitta Carlsson (c)
Kerstin Warnerbring (c)
Roland Larsson (c)
Sivert Carlsson (c)