Lönsamheten i det svenska jordbruket är låg,
maskinkostnader och även andra kostnader ökar trots detta i
snabb takt. Detta gör att jordbrukare inte har någon
ekonomisk möjlighet att ha alla de maskiner som behövs för
driften av sitt jordbruk. Det är också så att de nya maskinerna
är effektivare än sina föregångare, olika arbeten går mycket
snabbare. De ekonomiska realiteterna gör att det finns ett
stort behov av samverkan, den tekniska utvecklingen gör
detta möjligt. Ska jordbruket klara de ekonomiska realiteter
som det nu möter krävs samverkan om maskiner. Det kan
med fördel ske i maskinringar.
Maskinringar har förekommit sporadiskt fram till början
på 90-talet då det tog fart och nu finns det 31 maskinringar
spridda över hela landet. Antalet medlemmar har ökat och är
nu uppe i 3 400 st. Det samlade värdet på alla förmedlade
tjänster är nära 40 miljoner. Siffrorna gäller 1993 års
verksamhet, man kan anta att anslutningen ökat ytterligare.
Utvecklingen hade inte varit möjlig utan ekonomiskt stöd
till utbildning, marknadsföring, rådgivning och information.
Maskinringsidén i den form den nu finns är ganska ny i
Sverige och måste förankras bland såväl lantbrukarna som
övriga organisationer och företag.
Det behövs ett fortsatt ekonomiskt stöd för att utveckla
maskinringsverksamheten, det krävs ett startstöd under
uppbyggnadsskedet. Medel för verksamheten bör kunna tas
ur jordbruksdepartementets anslag för rådgivning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av fortsatt stöd till
maskinringsverksamheten.
Stockholm den 25 januari 1995
Lennart Brunander (c)
Birgitta Carlsson (c)