Centern har i en partimotion slagit fast vikten av ett livskraftigt jordbruk i hela landet. Jord- och skogsbruket är en helt nödvändig del vid förverkligandet av kretsloppssamhället. Det ska miljövänligt producera livsmedel, bioenergi och andra bioråvaror. Den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena ska värnas. Detta gäller givetvis också för Västmanland.
För att ta fortsatta steg mot ett kretsloppsanpassat Västmanland är ett levande och bärkraftigt jordbruk i hela länet nödvändigt. Tyvärr har socialdemokraterna och vänstern fört en jordbrukspolitik som försvårar denna positiva utveckling av länets jordbruk.
Värna miljön
I förhandlingarna om ett medlemskap i EU fick Sverige möjlighet att använda EU:s miljöprogram på ett omfattande och offensivt sett. Sverige skulle betala hälften av kostnaderna och EU hälften. Fyrklöverregeringen tillsatte en utredning som arbetade fram ett förslag till svenskt miljöprogram. Det innehöll tre delprogram; program för ekonomisk bärkraft, resurshushållningsprogram samt bevarandeprogram.
Programmet för resurshushållande konventionellt jordbruk skulle kunna komma väl till pass när den stora omställningsarealen som finns i länet, till följd av EU- medlemskapet, åter kommer att brukas. Istället för att börja intensivodla spannmål skulle man kunna få stöd för bland annat reducerad användning av handelsgödselkväve och förbättrad stallgödselhantering, vilket skulle minska problemen med växtnäringsläckage till våra vattendrag och sjöar. Vidare skulle man kunna få stöd för minskad användning av bekämpningsmedel. Sammantaget skulle detta styra mot ett mera resurshushållande jordbruk.
Socialdemokraterna och vänstern kom hösten 1994 överens om att inte använda miljöprogrammen fullt ut. Resurshushållningsprogrammet som fyrklöverregeringen ansåg skulle ha använts för resurshushållande konventionellt jordbruk och ekologiskt jordbruk hade stora delar av länet kunnat använda. Nu krympte socialdemokraterna och vänstern ned resurshushållningsprogrammet till satsningar enbart på ekologiskt jordbruk. Detta gjorde man mot den tidigare fyrklöverregeringens vilja, men också emot miljö- och naturskyddsorganisationers vilja. Detta innebär att viktiga miljösatsningar inom jordbrukets område uteblir i Västmanland.
Det finns dock fortfarande möjlighet för socialdemokraterna och vänstern att tänka om och stödja centerns partimotion om att miljöprogram bör inrättas enligt fyrklöverregeringens förslag i proposition 1994/95:19.
I politisk enighet har beslutats att EU-inträdet ska ge möjlighet för jordbrukaren att växla över den omställda marken från Sveriges omställningsprogram till EU:s system. I detta sammanhang vill jag nämna den positiva möjligheten att på den så kallade EU-trädan odla energiskog, vilket för Västmanland är en väl lämpad gröda. Energiskogen, även kallad salix, har nu förutsättningar att bli en allt viktigare energigröda som kan tillföra Sverige alltmer inhemsk förnyelsebar energi.
Värna Bergslagsjordbruket
Regeringen föreslår att enbart 50 miljoner kronor ska satsas på stöd till mindre gynnade områden (less favoured areas, LFA) i södra Sverige. Detta är en minskning med 150 miljoner kronor jämfört med fyrklöverregeringens förslag. Detta innebär att de områden som klassats som mindre gynnade i Bergslagen riskerar att få ett minimalt stöd eller inte något stöd alls.
Detta är mycket oroande för Bergslagens jordbruk inte minst med tanke på de senaste årens utveckling av mjölkkoantalet. Sett över en tioårsperiod, åren 1981--1991, minskade antalet mjölkkor i Fagersta kommun med 52 procent, i Norbergs kommun med 49 procent och i Skinnskattebergs kommun med 34 procent. Under motsvarande period minskade antalet mjölkkor med 12 procent i hela landet.
För att upprätthålla sysselsättningen, bevara en levande landsbygd i Bergslagen samt värna om det öppna landskapet är mjölk- och köttproduktion nödvändigt. Bevarandet av bergslagsjordbruket i norra Västmanland är inte en liten fråga vare sig i ett internationellt eller ett nationellt perspektiv. För de berörda företagarna och även kommunerna är de naturligtvis viktiga. Men även för Sverige som land är det viktigt att detta jordbruk får rimliga villkor.
Det finns givetvis även i denna fråga möjlighet för socialdemokraterna och vänstern att tänka om och stödja centerns partimotion om att stöd ska utgå till mindre gynnade områden enligt fyrklöverregeringens förslag i proposition 1994/95:19.
Jag vill också aktualisera LFA-områdesindelningen för jordbruket i norra Västmanland. Kommunerna i norra Västmanland; Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg har placerats i LFA-område C. Det är den lägsta klassen. De produktionsmässiga förutsättningarna för jordbruket i området bör kvalificera till en placering i område B. Som stöd för mitt krav ligger den statistik som använts vid områdesindelningen. De övriga församlingarna i kommuner i norra Västmanland ska ingå som LFA-områden såsom tidigare beslutats.
I detta sammanhang vill jag också påtala jordbrukets situation i Heby kommun. Denna kommun har låg befolkningstäthet men många jord- och skogsbruk vilka har stor betydelse för service, näringsliv och sysselsättning i kommunen. Det är den enda kommun i landet som inte har någon församling klassad som mindre gynnat område och som gränsar till Norrlandsstödets område.
I proposition 1994/95:19 skrivs att ''Sveriges förslag till avgränsning av mindre gynnade områden bör i huvudsak följa den avgränsning som föreslagits i en rapport från Jordbruksdepartementet''. Rapporten är daterad 1994-06-24 och heter ''Stöd till jordbruk i mindre gynnade områden i södra Sverige vid ett EU-medlemskap''. Vidare skrivs att ''Det kan emellertid finnas mindre områden där särskilda skäl föreligger för att även ta hänsyn till andra faktorer vid klassificeringen. I förhållande till förslaget kan detta dock endast medföra marginella justeringar''.
Vidare att ''Ett EU-medlemskap kommer att innebära en rad olika förändringar i förutsättningarna för jordbruket i dessa områden. Det är inte möjligt att förutse de samlade effekterna av alla dessa förändringar för jordbruksföretagen och odlingslandskapet i de mindre gynnade områdena. Därför bör effekterna av de olika stöd som kommer att lämnas för att bibehålla framtida förutsättningar för jordbruket i dessa områden noga följas upp och utvärderas. När de första årens erfarenheter utvärderats bör en översyn ske av stödformer och stödnivåer''.
Med hänvisning till detta vill jag anföra att i denna utvärdering och översyn bör även ingå områden som gränsar till de mindre gynnade områdena. Skulle det visa sig ha skett negativa förändringar bör flera delar av norra Västmanland och delar eller hela Heby kommun klassas som mindre gynnade områden.
Värna avbytartjänsten
Centern avvisar regeringens förslag om att avveckla stödet till avbytarverksamheten. Avbytarverksamheten ger lantbrukarna social trygghet och avbytare jobb.
I det avbytardistrikt som Västmanlands län tillhör (innefattar även Uppsala län och norra Stockholms län) finns 107 fast anställda avbytare. Samtliga har varslats i första hand i avvaktan på riksdagens beslut.
Landets mjölkbönder, av vilka det stora flertalet är familjejordbruk, kommer inte att ha råd med avbytarverksamhetens trygghet vid sjukdom, olycksfall eller för att få några dagar ledigt, om regeringsförslaget går igenom. I dagens familjejordbruk arbetar oftast en av makarna utanför lantbruksföretaget för att få det att överhuvudtaget gå ihop till följd av den svaga lönsamhet som råder.
För att i framtiden bibehålla landskapet öppet och levande måste det finnas djur. Då är också avbytarverksamheten nödvändig. Unga människor som ska fortsätta att driva mjölkproduktion vill ha möjlighet till några dagars ledighet per månad, vilket måste anses som ett rimligt krav. Om inte den möjligheten ges riskerar Sverige att på sikt förlora många familjejordbruk med djurhållning. Den utvecklingen vill inte centern medverka till.
Värna SLU-utbildningar
Regeringen föreslår kraftiga neddragningar av medlen till SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). SLU bedriver grundutbildning inom lantbruk, skogsbruk och veterinärmedicin.
I Västmanland har SLU utbildningar förlagda till Skinnskatteberg och Strömsholm. I Skinnskatteberg bedrivs skoglig utbildning. I höst kommer också den första gruppen studerande på den nya högskoleutbildningen inom hästområdet till Strömsholm. (Första året i utbildningen sker i Flyinge, andra året kan man välja inriktning varav en är förlagd till Strömsholm.)
Båda dessa utbildningar har stor betydelse för respektive orters utveckling, för jord- och skogsbruket och för länet i stort. Jag är väl medveten om att riksdagen inte fattar beslut om var neddragningar ska ske (det gör SLU), men utgår från att dessa utbildningar kommer att bevaras.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöprogram för jordbruket,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mindre gynnade områden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avbytarverksamheten.
Stockholm den 25 januari 1995 Marie Wilén (c)