Den borgerliga regeringen förhandlade fram ett EU-avtal där stödet i norra Sverige kunde utgå i princip i minst samma omfattning som tidigare. Stödet till jordbruket i norra Sverige är en ersättning för merkostnader orsakade av klimat och långa avstånd och har utgått på ungefär samma premisser sedan 80-talets mitt. De förslag som den nuvarande regeringen nu presenterar kommer däremot att få ödesdigra konsekvenser för Värmland. Förändringarna innebär att ett familjeföretag (70 kor) förlorar runt 200 000 kr jämfört med idag. Detta tillsammans med andra försämringar är en orimlig förändring. Effekter på sysselsättningen både direkt inom näringen och vid livsmedelsindustrin i Kil, Karlstad, Arvika etc kan bli betydande om ingenting görs.
Några fakta:
I område 4 produceras 68 % av mjölken i Värmland
I område 4 finns ca 56 % av mjölkproducenterna i länet (ca 400 av 700 st)
I område 4 produceras ca 90 % av fläsk och smågris.
I område 4 finns ca 85 % av den brukade åkerarealen i länet.
Inom tre följande områden drabbas Värmland direkt och särskilt då område 4 jämfört med övriga landet:
A. I budgetpropositionen ökas det nationella stödet till norra Sverige (ingen EU-finansiering) och ersätter det tidigare förslaget om miljöstöd nord. Det liggande förslaget leder till skillnader mellan område 3 och 4. Exakt hur detta slår vet vi inte förrän detaljerna är klara. Det finns en skrivning om ett generellt vallstöd men de angivna medlen tyder inte på att detta skall kompensera miljöstöd nord. Nationellt stöd får inte betalas ut i område 4, varför detta område missgynnas genom förändringen. Även Sverige som nation förlorar medel eftersom miljöstöden delfinansieras (50 %). Om man istället förändrar utökningen i norra Sverige (300 milj kr) till ett miljöstöd kan Sverige få tillbaka lika mycket. Miljösatsningar ligger också i tiden. En jämförelse med Finland visar att man där har konstruerat och fått godkänt för ett miljöstöd som är störst i de områden med lägre regionalt stöd. Uppgifter om att EU inte godkänt den tidigare lösningen motsägs av att Finland lyckats utforma ett liknande stöd.
B. Borttagandet av norra Sverigestödet till svin i område 4 ställer Värmlands fläskproducenter i en besvärlig situation. Fläsket är i EU-sammanhang relativt oreglerat och en ökad konkurrens kommer att pressa priserna. För Värmlands svinproducenter (område 4) skall man dessutom klara av borttagna bidrag. Gentemot slakteriet i Kil slår också borttaget transportstöd.
C. Sverige begärde i förhandlingarna 33 interventionsorter för spannmål. Nuvarande regering ansåg att vi bara behöver 4. Detta är att jämföra med de andra nya EU-länderna Finland och Österrike, vilka beslutat om 27 respektive 28 interventionsorter. Båda dessa har betydligt mindre spannmålsproduktion än Sverige, dessutom inom ett mindre geografiskt område. Exempel från andra EU-länder visar, att Frankrike har 241, Tyskland 153 och Danmark 13 interventionsorter. Effekten för det värmländska lantbruket av detta är att man själv måste betala frakterna till interventionsorten Uddevalla. Beräkningar visar att detta betyder 7 öre/kg. Med fler orter kommer transportkostnaderna på EU:s budget istället. Fler interventionsorter ger ett jämnare och mer rättvist pris i hela landet utan att det medför ökade kostnader för svenska statskassan. Prisskillanden täcks helt av EU och ingår således i det framförhandlade avtalet. En utökning av antalet interventionsorter till de i EU-propositionen föreslagna 33 ger de spannmålsodlande jordbrukarna rättvisare villkor, förbättrad svensk konkurrenskraft och ekonomi utan att belasta svenska statens finanser.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att stödet till avbytarverksamheten upphör. Till förslaget fogas ingen analys av effekterna för vare sig avbytare eller jordbrukare. Innan något beslut tas om avveckling av detta stöd bör regeringen enligt min mening återkomma till riksdagen med en konsekvensanalys av förslaget.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kravet på införande av miljöstöd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av ett väsentligt ökat antal interventionsorter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avbytartjänsten.
Stockholm den 25 januari 1995 Isa Halvarsson (fp)