Skaraborgs län har landets näst största andel åkerareal och
är därmed ett av vårt lands viktigaste jordbruksområden.
Detta innebär att med indirekta och inducerade effekter drygt
40 %
av alla sysselsatta i länet direkt eller indirekt är beroende
av jord- och skogsbruk. I vårt län finns många framstående
livsmedelsindustrier som Farmek, Arla, Dafgårds,
Kronfågel, Svenska Ägg m fl.
I ett län med så stor andel sysselsatta inom
livsmedelsindustrin som är beroende av råvaror från
jordbruksnäringen är det viktigt med en långsiktig och
pålitlig jordbrukspolitik.
Förutom att jordbruket ger livsmedel och råvaror till bl a
bioenergi ger det också ett öppet och levande kulturlandskap.
Med tanke på att det i vårt land enbart är 9 %
av all vår areal som är åkermark är det viktigt att inga
nedskärningar görs, för det förändrar snabbt
landskapsbilden.
Lönsamheten inom jordbruket har sedan 1990 sjunkit.
Förhoppningarna att inom en snar framtid få bättre
lönsamhet har ändå inspirerat många att fortsätta, trots
mycket låg inkomst i förhållande till nedlagd arbetstid.
Svenska folket röstade den 13 nov 1994 ja till svenskt
medlemskap i EU. I Skaraborgs län blev det med knapp
majoritet ja till EU. Det vi röstade ja till, var ett
framförhandlat resultat mellan Sverige och EU:s
medlemsländer. Därför ser jag det som mycket märkligt att
den socialdemokratiska regeringen efter valet kommer med
förslag som fullständigt förändrar villkoren både vad det
gäller jordbruk, miljö och regionalpolitik.
Det är oerhört viktigt att vi följer det framförhandlade
avtalet. Att vi tar emot de olika stöd som skulle kommit vår
landsbygd till del och ökat förutsättningarna för ett
livskraftigt och konkurrenskraftigt jordbruk.
Stöden är inga bidrag, utan ersättningar för lägre
avräkningspriser till lantbrukarna, detta för att
konsumenterna skall få billigare livsmedel.
Arealstödet
Arealersättningen i EU-systemet är en kompensation för
sänkta spannmålspriser. På grund av att vi har en stor
variation i hektarskördar i vårt avlånga land är det mycket
viktigt att vi får fler nivåer på arealstödet än de tre områden
som regeringen föreslagit.
Miljöpengar till vall och beten
Den kraftiga bantning av miljöstödet som regeringen
föreslår är djupt beklaglig. Dessa stöd skulle bl a gå till vall
och betesmark, arealer som inte erhåller det generella
arealstödet från EU. Med tanke på beräknad sänkning av
köttpriserna, är detta en försämring för kött- och
mjölkproducenter.
LFA-stödet till fler områden i Skaraborg
Jag anser att LFA-stödet skall utgå fullt ut efter det
framförhandlade EU-avtalet, vilket skulle innebära att delar
av vårt läns skogs- och mellanbygder skulle erhålla detta
stöd.
Inga skatter på jordbruks- och skogsfastigheter
Det är felaktigt att som vår regering nu gör, föreslå att en
stor andel av medlemsavgiften till EU skall betalas av
jordbruksnäringen. De aviserar att EU-avgiften delvis skall
finansieras av skatt på jordbruks- och skogsfastigheter.
Centern anser att det är helt felaktigt att finansiera EU-
avgiften med speciella skatter. Därför anser jag att dessa
skatter inte skall införas.
Interventionsorter
Förra regeringen hade förhandlat sig till minst trettio
interventionsorter spridda över hela landet. Utan att
informera riksdagen, har den nuvarande regeringen i Bryssel
kommit överens om fyra interventionsorter. Detta innebär för
vårt län en försämring av spannmålspriset med cirka fem öre
per kilo. Jag föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag
att med EU förhandla fram en ny lösning med det antal
interventionsorter man tidigare kommit överens om. Detta
medför inga extra kostnader för vårt land, eftersom det är EU
som bekostar detta.
Exportbidrag till all havreexport utanför EU
Nära hälften av all odling av stråsäd i västra Sverige är
havre. Havre är en gröda som är bra för växtföljden och man
använder dessutom mindre bekämpningsmedel i havre.
Därför är det viktigt att odling av havre inte missgynnas utan
att exportbidrag utgår till hela mängden havre som inte
avsätts inom EU.
Konsekvensanalys
Med de förändringar som nu sker inom jordbruksområdet
och med alla de förslag som kommer från olika departement
är det viktigt att man gör en ekonomisk konsekvensanalys av
hur detta drabbar olika typer av jordbruksföretag.
EU-råd
Jag föreslår att vi i Sverige inrättar ett EU-råd som man har
i Danmark. För att nå framgång i att förändra EU:s
jordbrukspolitik och att de svenska kraven skall kunna
hävdas krävs en samverkan. I detta råd bör finnas
representanter för bönderna, livsmedelsindustrin, regeringen
och riksdagen. Deras uppgift skall vara att utarbeta en
gemensam strategi som är nödvändig för att bevaka Sveriges
intressen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om arealstöd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om miljöstödet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om LFA-stödet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fastighetsskatt på jord- och
skogsbruk,1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att öka antalet interventionsorter,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om exportbidrag vid export av havre,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om konsekvensanalys,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättande av EU-råd.
Stockholm den 24 januari 1995
Birgitta Carlsson (c)