Sammanfattning
I motionen föreslås i förhållande till regeringens förslag en ökad satsning på miljöstöd inom jordbruket med drygt 900 miljoner kronor samt ett ökat strukturstöd (LFA-syd) med 59 miljoner till södra Sveriges skogs- och mellanbygder. Det totala stödet till det norrländska jordbruket ökar med närmare 200 miljoner kr. Vidare avslås regeringens förslag att avveckla avbytarverksamheten. Genom omprioriteringar anslås 30 miljoner kr till forskningen.
Bakgrund
Vänsterpartiets mål är ett livskraftigt jordbruk i hela landet med produktion av livsmedel, energi och andra råvaror på ett långsiktigt uthålligt sätt. Svenska folkets behov av billiga livsmedel av hög kvalitet och ett öppet och varierande landskap med en rik biologisk mångfald skall utgöra grunden för svensk livsmedelspolitik. Jordbruket skall också utgöra basen för att upprätthålla de kollektiva nyttigheter som det svenska folket är berett att gemensamt betala.
Den enskilde jordbrukaren och det enskilda jordbruksföretaget har en nyckelroll i att vända utvecklingen mot ett kretsloppssamhälle. Det är samhällets uppgift att bidra till att skapa de nödvändiga förutsättningarna för detta.
Inom ramen för Sveriges medlemskap i EU är det Sveriges uppgift att påverka EU:s jordbruk mot ett mindre bidragsberoende och en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion, ett starkare skydd för djurs hälsa och välbefinnande samt en livsmedelsproduktion som inte bidrar till en fortsatt orättvis världshandel.
EU:s överproduktion av jordbruksprodukter, som dumpar världsmarknadspriserna och som aktivt förhindrar världens fattiga länder att vända sin egen utveckling, måste stoppas.
Arbete och sysselsättning
Enligt officiell statistik svarar jordbruket tillsammans med trädgårdsnäring och skogsbruk för knappt 3 % av sysselsättningen i landet. Dessa låga tal har medfört att många har fått uppfattningen att de areella näringarna har liten betydelse för landets ekonomi och för antalet arbetstillfällen. Detta är en feluppfattning som beror på flera saker.
För det första är dessa 3 % sysselsatta endast i första ledet i en lång kedja av förädling och distribution som ger arbete åt mångdubbelt fler. För det andra underskattas lantbrukets sysselsättning i statistiken eftersom många som arbetar deltid i jordbruket redovisas under andra näringsgrenar. Enligt SCB:s undersökningar av jordbrukets arbetskraft är det ungefär tre gånger så många om man tar hänsyn till detta.
Ett belysande exempel är hur kvinnor som arbetar i jordbruket inte sällan kombinerar jordbruksarbetet med ett deltidsarbete (inom den kommunala vården och omsorgen) och av den anledningen inte redovisas som sysselsatta inom jordbruket. Bilden blir också en annan om man bortser från de större städerna. På landsbygden, inklusive mindre orter med upp till 2 000 invånare, svarar de areella näringarna för upp till en åttondel av sysselsättningen.
Svenska folkets och framför allt ungdomars stora miljöengagemang liksom en ökande efterfrågan på ekologiskt odlade produkter är ytterligare incitament för att jordbruket och landsbygden kan ge ett viktigt bidrag till att skapa framtidens nya miljöinriktade arbeten.
Problem
Jordbruksnäringen innebär inte bara möjligheter. Det finns flera stora problem som måste lösas.
Det handlar omläckage av näringsämnen till vattendrag och hav,minskad biologisk mångfald,jordbrukets belastning på statsbudgeten,ett subventionssystem som är byråkratiskt, svårbegripligt och oöverskådligt, överproduktion av jordbruksprodukter som bidrar till en orättvis världshandel,hot mot djurskyddet som försvåras av kraven på högeffektiva gårdar och djur med hög avkastning,en ökad användning av importerade insatsmedel och foderråvaror,stor förbrukning av energi från fossila bränslen,stor förbrukning av ändliga resurser, en alltför svag koppling mellan konsumenter och producenter.
EU:s jordbrukspolitik
Från den 1 januari 1995 är Sverige medlem i den europeiska unionen. Det innebär att vi också fullt ut omfattas av EU:s jordbrukspolitik och måste inordna den svenska jordbrukspolitiken i de marknadsordningar och bidragssystem som tillämpas i EU.
Det blir en återgång till ett genombyråkratiserat, detaljreglerat och centralstyrt jordbruk med stödformer som i EU har lett till överproduktion, dumpade priser på världsmarknaden, marknadsregleringar som gynnar den inhemska produktionen och förhindrar en rättvis världshandel. Mer än hälften av EU:s budget används i dag inom jordbrukssektorn. Detta betyder också att det är EU:s jordbrukspolitik som i dag är det största hindret för en anslutning av länderna i östra Europa.
I förhandlingarna inför medlemskapet har Sverige tilldelats följande kvoter:
Basareal: 1,8 miljoner hektar åker, omfattande spannmål, oljeväxter, proteingrödor, oljelin samt träda (total åkerareal i Sverige är 2,78 milj ha varav spannmål odlas på 1,19 milj ha) Oljeväxter: 140 000--150 000 hektar Socker: 370 000 ton Mjölk: 3,3 miljoner ton (1993 års produktion var 3,286 miljoner ton, som producerades av 525 000 kor på 18 897 gårdar.) Nötkött: 155 000 am- och dikor samt 250 000 handjur Får: 180 000 tackor Djurskydd: Sverige har under en treårsperiod rätt att behålla strängare regler för djurskydd under transport
EU:s bidragsmodeller är i huvudsak av två slag. Dels bidrag som till 100 % betalas ur EU:s garantifond, dels bidrag som kräver medfinansiering ur den svenska statsbudgeten. Mer än 90 % av EU:s totala utgifter för jordbruket avser stöd ur garantifonden. I regeringens budget för 1995/96 beräknas stödet till jordbruket ur garantifonden uppgå till drygt 5,3 miljarder kronor räknat på perioden juli 1995 -- juni 1996. Av de delfinansierade stöden beräknar regeringen att EU bidrar med 0,6 miljarder kr.
Totalt ökar de ekonomiska bidragen till jordbrukssektorn kraftigt och detta utgör ett faktiskt problem eftersom det är stöden till spannmål (som betalas ur EU:s garantifond) som ökar medan stöden till miljöåtgärder och strukturstöd kräver svensk medfinansiering. Både Sverige och EU producerar i dag ett överskott av spannmål. Mycket förenklat kan man säga att EU står för stödet till överproduktionen medan miljö- och strukturåtgärder måste betalas över statsbudgeten för att berättiga till EU:s stöd. EU:s jordbrukspolitik är ett faktum. Konsekvenserna för svensk del är dock omöjliga att överblicka i det längre perspektivet.
Utifrån en helhetsbedömning av ekonomin i Sverige anser Vänsterpartiet att de framförhandlade ramarna för olika stöd inte kan utnyttjas under det kommande budgetåret.
Sveriges ekonomiska situation kräver att varje satsad krona ur den svenska budgeten vägs på guldvåg. Medlemsavgiften till EU är drygt 20 miljarder kronor per år. Vänsterpartiet har ansett att det är rätt att de som tjänar mycket på EU-medlemskapet också skall vara beredda att ta en större andel av kostnaderna för detsamma.
BUDGETPROPOSITIONEN
Avbytarverksamheten
Regeringen föreslår att stödet till avbytarverksamheten upphör från 1 juli 1995. Vänsterpartiet kan inte ställa upp på detta. I ett läge där arbetslösheten är mycket hög kan det inte vara rimligt att bidra till att antalet arbetslösa ökar. I dag finns ca 1 700 heltidsanställda avbytare, som arbetar med 8 000 mjölkbönder.
En total avveckling av stödet från juli 1995 ger inte tillräcklig tid att hitta alternativa lösningar. Vänsterpartiet accepterade hösten 1994 en halvering av stödet till 100 miljoner kr. Nu måste tid ges för avbytarverksamheten, att söka andra lösningar. Möjligheten att hitta finansiering inom ramen för EU-finansierade stöd bör undersökas. Ett sätt att utveckla avbytarverksamheten så att den omfattar ett större antal jordbrukare, kan till exempel vara att utnyttja avbytare för att ge möjlighet till utbildning och fortbildning inom ramen för en miljöomställning av jordbruket.
Strukturstöd inom livsmedelssektorn
Inom ramen för dessa stöd finns också möjlighet att utnyttja ett investeringsstöd som medfinansieras av EU med 25 %. 16 miljoner kr bör överföras från anslaget F 6, Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket till anslaget B 7 och användas för investeringar med miljöprofil. Djurskyddslagens krav på djurmiljö kräver nyinvesteringar som är svåra att klara framför allt för de mindre jordbruken. Inom det ekologiska jordbruket finns behov av maskin- och lagerbyggnadsinvesteringar inom grönsaksproduktionen och för utveckling av nya produktionssystem för svin och höns inom djurhållningen.
Regionala stöd till jordbruket
Anslagsposten innefattar strukturstöd dels till Norrlandsjordbruket, dels till södra Sveriges skogs- och mellanbygder. Regeringens ambitionsnivå är för låg vad gäller det södra LFA-området. Genom ett effektivare utnyttjande av EU:s medfinansiering ökar stödet till miljöprogrammet, Norrlandsjordbruket och det så kallade södra LFA-området (LFA = Less favoured areas).
Det sker genom att en mindre neddragning av det nationella stödet fördelas till stödformer som berättigar till EU-stöd. Effekten blir att stödet förskjuts mot Norrlands inland. Samtidigt innebär konstruktionen med tre produktionsområden för spannmålsstödet att en högre ersättningsnivå styrs längre norrut jämfört med förra regeringens förslag.
EU:s strukturstöd bör också kunna inrymma vissa ersättningar till rennäringen. Regeringen bör få i uppdrag att återkomma med förslag på hur EU:s strukturstöd kan utnyttjas inom rennäringen.
Stödens omfattning, finansiering och fördelning framgår av följande tabell (beloppen redovisade i miljoner kr/år):
LFA-region Regeringens förslag
Vänsterpartiet
Budget EU Tot. Budget EU Tot.
Stödområde 1-3 exkl. Mål 6 158 52 210 108 36 144 Mål 6 52 53 105 52 53 105 Stödområde 4 60 20 80 60 20 80 Summa 270 125 395 220 109 329
Södra LFA 50 17 67 80 26 106 Summa LFA 320 142 462 300 135 435
Nationellt stöd till Norrlands- jordbruket 600
500
Denna omfördelning gör att totalt 120 miljoner kr kan överföras från B 9 till miljöprogrammet B 11. För budgetåret 1995/96 blir det 140 miljoner kronor.
Miljöersättningar inom jordbruket
EU:s miljöstöd tillhör de stöd där regeringen föreslår den största förändringen jämfört med den utredning, ''Förstärkta miljöinsatser i jordbruket'' (SOU 1994:82), som legat till grund för förhandlingarna med EU.
I principfrågan om miljöprogrammens utformning beslutade riksdagen i december 1994 att ett miljöprogram med tre delprogram skulle utformas inom ramen för EEG- förordning 2078/92.
De tre delprogrammen är:
1) Delprogram för landskapsvårdande åtgärder,
2) Delprogram för miljökänsliga områden och 3) Delprogram för stöd till ekologisk odling.
Vidare beslutade riksdagen att ett generellt arealstöd till vall och betesmark skall kunna utgå i stödområde 1--4 samt inom södra Sveriges skogs- och mellanbygder, samt att regeringen skulle återkomma med ett bättre genomarbetat förslag såvitt avser resurshushållande konventionellt jordbruk.
Vänsterpartiet anser att regeringens förslag till ekonomiska ramar för miljöstödsprogrammet är för låga. I regeringens förslag omfördelas medel från miljödepartementets budget för landskapsvård på 250 miljoner kronor samt 39 miljoner kronor för s.k. NOLA- stöd. Det innebär att regeringens förslag i princip endast utnyttjar de EU-medel som tillämpningen av EEG- förordningen 2078/92 innebär.
Av de återförda miljöavgifterna syns inte ett spår. Detta trots att riksdagen i december uttalade att jordbruket och trädgårdsnäringen bör tillföras resurser som står i paritet med intäkterna från miljöavgifterna.
Det finns många goda skäl att satsa på miljöåtgärder i jordbruket. Det handlar å ena sidan om att skapa förutsättningar för en nödvändig omställning mot en långsiktigt hållbar utveckling som kan kombinera produktion av livsmedel och andra produkter av hög kvalitet med att tillhandahålla för människan nödvändiga kollektiva nyttigheter samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras. Men det handlar också om att så långt den svenska ekonomin tillåter utnyttja de delfinansierade miljöstöd som förhandlats fram med EU.
Vänsterpartiet föreslår följande nivåer:
Miljöersättningar Regeringen Vänsterpartiet (miljoner kr/år)
Budget EU Tot. Budget EU Tot.
Delprogram för landskapsvård 250 250 500 690 690 1 380 Delprogram för miljökänsliga områden 50 50 100 50 50 100 Delprogram för stöd till ekologisk odling 100 100 200 115 115 230 Summa 400 400 800 855 855 1 710
Finansiering sker genom att utöver regeringens förslag återföra medel för avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel samt en omfördelning av medel från B 4, B 9 och F 6.
Delprogrammet landskapsvård
Utöver den i proposition 1994/95:75 föreslagna inriktningen av programmet beslöt riksdagen i december att det inom delprogrammet landskapsvård också skall utgå ett generellt arealstöd för vall och bete i stödområde 1--4 samt i det södra LFA-området.
Vänsterpartiet föreslår att det görs en tydlig koppling till djurinnehav så att ersättningen utgår till brukare som innehar djur och således har ett eget behov av grovfoder. Inom ramen för programmet bör också kunna utgå ersättning för miljöåtgärder inom det konventionella jordbruket.
Miljöåtgärder i det konventionella jordbruket
Riksdagen beslutade i december att regeringen skulle återkomma med förslag på miljöåtgärder i det konventionella jordbruket. Det är beklagligt att inga sådana förslag finns i budgeten. Trots det växande intresset för ekologiskt odlad mat kommer under en lång tid framåt det konventionella jordbruket att dominera livsmedelsproduktionen.
Det är därför av avgörande betydelse att också det konventionella jordbruket minskar miljöbelastningen och bidrar till en bättre miljö. Jordbruket är en viktig och nödvändig länk i kretsloppet och kan gå i spetsen för utvecklingen av ett framtida kretsloppssamhälle.
I ett internationellt perspektiv har Sverige ett förhållandevis miljövänligt jordbruk, speciellt gäller det i norra Sverige där klimatet minskar behovet av bekämpningsmedel. Samtidigt har det högeffektiva jordbruket lett till en utarmning av den biologiska mångfalden. De vajande sädesfälten är vackra att se på, men i biologisk bemärkelse är de öknar. Principen om att det är förorenaren som ska betala (PPP-principen) skall gälla också inom jordbruket.
Därför är det viktigt att skilja mellan vad som är jordbrukarens ansvar och vad som är åtgärder som är att betrakta som kollektiva nyttigheter. Med kollektiva nyttigheter menas att svenska folket vill ha ett svenskt jordbruk, ett öppet och varierat landskap med biologisk mångfald.
Till stora delar sammanfaller dessa behov med det som är långsiktigt nödvändigt också inom jordbruket samtidigt som vi måste vara beredda att betala för detta över skattsedeln. Att sätta pris på kollektiva nyttigheter är svårt liksom att bedöma betalningsviljan, men kunskapen är nödvändig.
De problem som måste åtgärdas när det gäller det konventionella jordbruket är att -- öka kunskapen om jordbrukets roll för miljön -- minska växtnäringsläckaget -- eliminera läckage från stallgödsel -- bevara och återupprätta ett varierat odlingslandskap och en biologisk mångfald.
För att komma till rätta med problemen finns en hel del att göra.
Det handlar bland annat om att:öka arealen grön mark inklusive ökad areal extensiv vall,begränsa användningen av handelsgödselkväve,skapa sprutningsfria kantzoner, insådd av fånggrödor,återskapande av våtmarksområden, öka kunskapen om det biologiska kretsloppet genom att bland annat göra växtnäringsbalanser för det enskilda jordbruket.
Inom ramen för landskapsvård bör ca 200 miljoner avsättas som ett första steg i avvaktan på regeringens förslag till miljöåtgärder.
Delprogrammet ekologisk odling
Vänsterpartiet delar målsättningen att den ekologiska odlingen skall öka från dagens knappt 2 % till 10 % av jordbruket fram till sekelskiftet. Efterfrågan på ekologiskt producerade livsmedel växer och i dag finns inte tillräcklig produktionskapacitet. Vänsterpartiet lägger fram en särskild motion om det ekologiska jordbruket.
De krav som där framförs är i korthet följande:riktad arealersättning till hela den ekologiskt odlade arealen, högre ersättning för vall, potatis och grönsaker, dvs. grödor som ej berättigar till EU:s generella arealstöd, investeringsstöd till grönsaksproduktion och djurhållning, särskilda medel till rådgivning,undantag från produktionsbegränsningar,ekologisk inriktning på forskning och försök,särskilda medel till marknadsföring, kontrollverksamhet och informationsverksamhet.
Totalt anslås 285 miljoner kronor varav 230 miljoner kr avser delprogrammet för stöd till ekologisk odling, 40 miljoner kr avser rådgivning och utbildning och 15 miljoner kr marknadsföring, kontroll- och informationsverksamhet.
Rådgivning och utbildning
Den viktigaste enskilda faktorn för att vrida utvecklingen i miljövänlig riktning är kunskap. Därför är det nödvändigt att en ny inriktning av jordbrukspolitiken också ger möjlighet för jordbrukaren både att få rådgivning och att få möjlighet till utbildning och vidareutbildning.
Genom införandet av EU:s miljöprogram finns dessutom möjligheter att få dessa utbildningsinsatser delfinansierade från EU. Anslaget under B 4, Rådgivning och utbildning bör därför överföras till anslaget B 11 och ingå i EU:s miljöprogram där de ger dubbelt igen. Inom ramen för landskapsvårdsprogrammet kan därför 150 miljoner kronor avsättas till rådgivning och utbildning. Av detta bör ca 40 miljoner avdelas till det ekologiska jordbruket.
Norrlandsjordbruket
Riksdagen har beslutat att kostnadstäckningsgraden för Norrlandsjordbrukarna skall hållas i stort sett oförändrad i förhållande till 1990 års situation. Med EU-medlemskapet följer att stödsystemen förändras. Till jordbruket i Norrlands stödområden 1--4 kan spannmålsstöd, strukturstöd och miljöstöd utgå. Till stödområde 1--3 dessutom ett nationellt stöd. Med vänsterpartiets förslag blir fördelningen av de olika stöden följande:
Strukturstöd (LFA):
Stödområde 1-3 exkl. Mål 6 144 miljoner kr Mål 6 105 Stödområde 4 80 Nationellt stöd 500 Stöd till vall och bete 350 Totalt 1 179 miljoner kronor
Dessutom tillkommer CAP-stöd för spannmål, medel för rådgivning och utbildning ur de totalt 150 miljoner kr som föreslås samt ur den återstående delen av landskapsvårdsprogrammet.
Genom att utnyttja 100 miljoner kr av det nationella stödet och 50 miljoner kr av strukturstödet som miljöstöd fördubblas summan och ger totalt ett högre stöd till Norrland. Minskningen av det nationella stödet skall också ses som en signal att ställa om den mest intensiva jordbruksproduktionen i riktning mot en mer extensiv produktion. Samtidigt är det viktigt att denna omställning ges tillräcklig tid. Förädlingsindustrin är i dag anpassad till nuvarande produktion och en omställning kan därför inte göras under ett budgetår.
Forskning
Den nödvändiga miljöomställningen inom jordbrukets område förutsätter också att tillräckliga medel avsätts till forskning och utveckling. Regeringen föreslår i årets budget betydande nedskärningar på forskningsanslagen till jordbruket. Det kan starkt ifrågasättas varför just denna forskning skall vidkännas större nedskärningar än övriga forskningsområden. Till en del kan detta kompenseras genom ett ökat utnyttjande/deltagande i EU:s forskningsprogram.
Vänsterpartiet förutsätter också att påbörjade forskningsprojekt kan fullföljas. För att i någon mån kompensera nedskärningarna föreslås att anslaget dvs. 30 miljoner kr under G 8 Konsument- och marknadsföringsåtgärder inom livsmedelsområdet överförs till anslaget H 1 Sveriges lantbruksuniversitet. Vänsterpartiet avser återkomma med en helhetsbedömning av forskningsbehoven i samband med den forskningspolitiska propositionen.
Övriga frågor
Regeringen har utan behandling i riksdagen notifierat fyra prisorter vad gäller inlösen av spannmål. I proposition 1994/95:19 angavs att Sverige borde ha minst 30 prisorter. Det förefaller vara en märklig kullerbytta att inrätta så få prisorter efterom det enbart gynnar EU.
EU står för transportkostnaden från den fastställda prisorten medan den enskilde jordbrukaren står för kostnaden för transport till prisorten. Vänsterpartiet föreslår att regeringen åter tar upp frågan i EU för att utöka antalet prisorter.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges uppgift när det gäller utformningen av den framtida jordbrukspolitiken i EU,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jordbruket som sysselsättningsskapande verksamhet,
3. att riksdagen till Stöd till jordbrukets föetagshälsovård (B
3) för budgetåret 1995/96 anvisar 150
000
000 kr utöver vad regeringen föreslagit,
4. att riksdagen för budgetåret 1995/96 beslutar överföra 20
000
000 kr från Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket (F
6) till Strukturstöd inom livsmedelssektorn (B
7),
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om strukturstöd för rennäringen,1
6. att riksdagen för budgetåret 1995/96 beslutar överföra 140
000
000 kr från Regionala stöd till jordbruket (B
9) till Miljöersättningar inom jordbruket (B
11),
7. att riksdagen till Miljöersättningar inom jordbruket (B
11) för budgetåret 1995/96 anvisar 910
000
000 kr utöver vad regeringen föreslagit,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöåtgärder inom jordbruket så att 400
000
000 kr avser stöd till vall och bete i Norrland, 300
000
000 kr avser stöd till vall och bete i södra Sveriges skogs- och mellanbygder, 200
000
000 kr avser miljöåtgärder i det konventionella jordbruket, 150
000
000 kr avser rådgivning och utbildning,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Norrlandsjordbruket,
10. att riksdagen för budgetåret 1995/96 beslutar överföra 30
000
000 kr från Konsument- och marknadsföringsåtgärder inom livsmedelsområdet (G
8) till Sveriges lantbruksuniversitet (H
1),
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att öka antalet prisorter för spannmål.
Stockholm den 22 januari 1995 Gudrun Schyman (v) Hans Andersson (v) Ingrid Burman (v) Björn Samuelson (v) Eva Zetterberg (v) Maggi Mikaelsson (v)
1 Yrkande 5 hänvisat till BoU.