med anledning av skriv. 1994/95:167 Det svenska miljöarbetet i EU -- Inriktning och genomförande
1 Inledning
Miljöförstöringen känner inga gränser. Därför krävs
internationellt samarbete och gemensamma beslut både för
att identifiera och lösa problemen. Även om det i många fall
krävs insatser av alla världens länder behövs också ett
regionalt europeiskt samarbete. I det tätbefolkade Europa,
där produktion och konsumtion ligger på en hög nivå
återfinns alla de miljöproblem som är utmärkande för
industrisamhället. Genom sin överstatlighet kan EU fatta
effektiva beslut som gynnar miljön i Europa. EU kan också
med tyngd och auktoritet agera i internationella fora.
Som medlem får Sverige inflytande över den
gemensamma miljöpolitiken. Det är angeläget att Sverige tar
tillvara denna möjlighet. En slutsats EU drog i sin avis med
anledning av Sveriges medlemskapsansökan var att vårt land
hade mycket att tillföra på miljöområdet. Vi får nu inte låta
de andra medlemsländernas förhoppning komma på skam.
I skrivelsen 1994/95:167 har regeringen redogjort för sina
ambitioner inför arbetet med miljöfrågorna i EU. Folkpartiet
liberalerna anser att skrivelsen på många punkter är allt för
diffus. Det saknas visioner om vad vi vill med EU-
samarbetet. Konkretionsgraden i enskilda ställningstaganden
är endera för låg eller också drunknar den i en uppsjö av
tekniska specifikationer. Vad vill egentligen regeringen och
varför?
Sverige måste använda medlemskapet i EU till att förbättra
miljön i Sverige, Europa och världen.
Ett av de stora hoten mot jordens människor och
ekologiska system är en ökande växthuseffekt. Därför tycker
vi liberaler att det är mycket viktigt att verka för en
gemensam miniminivå för beskattning av koldioxidutsläpp i
EU. Kampen mot växthuseffekten förs nämligen bäst om så
många länder som möjligt samverkar. Den effekt ett
gemensamt agerande av en stor grupp avancerade
industriländer skulle ha för viljan att agera globalt kan inte
överskattas.
Regeringen annonserar en hållning som inte är särskilt
progressiv. Den vill visserligen verka för att en gemensam
miniminivå för koldioxidskatt införs men i övrigt håller den
en låg profil. Vi liberaler tycker det är självklart att Sverige
skall jobba för att höja tillämpade ambitionsnivåer för
miljösamarbetet i EU och tydligt arbeta för en skatteväxling
som gynnar miljön och bidrar till att öka sysselsättning och
nyskapande.
Regeringen tassar som katten runt het gröt inför frågan om
att föra in krav om hållbar utveckling i EU:s grundläggande
fördragstexter. Det är oklart vad regeringen vill, men den kan
räkna med folkpartiet liberalernas stöd för att verkligen göra
detta tillägg. Men folkpartiet anser därutöver att EU måste
få vassare tänder i miljösammanhang. Således förespråkar vi
att miljöavgifter bör betraktas som just miljöfrågor -- inte
skattefrågor som i dag. Sverige bör aktivt arbeta för den
ändringen vilken innebär att miljöavgifter kan införas genom
majoritetsbeslut.
En förutsättning för ett framgångsrikt miljöarbete är att
medborgarna har god tillgång till information om
miljötillståndet och om fattade beslut. Sverige bör av den
anledningen verka för ökad öppenhet och större insyn i EU:s
organ och beslutsprocesser. Sverige bör också inrätta en
databas, där allmänheten ges tillgång till miljöfakta och
miljöbeslut i EU:s organ.
2.2 Prioriterade sakområden
Folkpartiet liberalerna har inget att invända mot de
sakområden regeringen lyfter fram. Vi tycker dessutom det
är bra att biologisk mångfald tagits upp som ett prioriterat
område. Det finns dock anledning att ha synpunkter på en del
åtgärder eller brister på åtgärder inom de olika sakområdena.
Trafikens miljöpåverkan bör angripas på ytterligare en
nivå. EU:s handelspolitik leder till att transportena ökar.
Folkpartet liberalerna är för frihandel och anser att Sverige
bör driva EU mot en ännu mer frihandelsinriktad politik.
Därför ser vi det som mycket viktigt att ta ansvar för
transportsektorns miljöpåverkan och arbeta med framför allt
ekonomiska styrmedel för att minska sektorns
miljöpåverkan och gynna mindre skadliga trafikslag. En
översyn av bidragsfloran till transporter bör också göras, så
att inte miljöstyrmedel motverkas och ett överflödigt
transportarbete uppstår i onödan till följd av trafikdrivande
bidrag.
Utsläppen från energisektorn av klimatpåverkande och
försurande ämnen måste bekämpas med större kraft. Det
räcker inte med skärpta utsläppsnormer. Därtill måste
ekonomiska styrmedel, som vi pläderar för tidigare i den här
motionen, införas. Miljöavgifter bör fånga upp de verkliga
kostnaderna för miljöförstöring inom energisektorn;
därutöver bör inga subventioner ges för elproduktion. Det är
alltså viktigt att EU också ser över reglerna på energi- och
elmarknaderna. Sverige bör verka för avregleringar och för
att dolda subventioner inom energisektorn avskaffas inom
EU. Därtill bör EU i internationella sammanhang agera för
att energi prissätts utan subventioner.
2.3 Öst- och Centraleuropa
Den allra viktigaste uppgiften de närmaste åren är att vidga
EU till att omfatta länder i Central- och Östeuropa. Före
sekelskiftet bör Polen, Tjeckien, Ungern, Slovakien, Estland,
Lettland och Litauen vara EU-medlemmar. Det skulle ha
mycket stor betydelse för miljösituationen i Europa.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en skatteväxling för miljön,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att införa krav på en hållbar
utveckling i EU:s grundläggande fördragstexter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att miljöavgifter
beslutas som miljöfrågor och inte skattefrågor i EU,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om offentlighet avseende miljöfakta
och miljöbeslut i EU:s organ,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder mot transportsektorns
miljöpåverkan,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om avregleringar och avskaffande av
subventioner inom energisektorn,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utvidgning av EU till att
omfatta länder i Öst- och Centraleuropa.
Stockholm den 6 april 1995
Eva Eriksson (fp)
Lennart Fremling (fp)