I samband med Sveriges medlemskap i EU har
förhandlingar genomförts. Dessa förhandlingar har bl.a.
resulterat i att lantbruket i Sverige skall producera högst 3 303 000 ton
mjölk.
De mjölkkvoter som nu kommer att införas i landet
kommer att drabba lantbrukarna inom Tjustbygdens
Husdjurs verksamhetsområde hårdare än lantbrukare i andra
delar av landet. Anledningen till detta är att
leukosbekämpningen påbörjades ett år tidigare inom
Tjustbygdens Husdjurs område än i andra delar av Sverige,
nämligen år 1990.
Därför har många mjölkproducenter levererat mindre
mängd mjölk under åren 1991, 1992 och 1993 än vad de
annars skulle ha gjort. Över hälften av alla besättningar inom
området hade, enligt de mätningar som gjordes, högsta
smittoklass. Det betyder att Tjustbygdens Husdjurs område
varit värst drabbat av alla. Till detta skall läggas att
lantbrukarna har ställt upp på bekämpningsprogrammet i
stor omfattning.
Eftersom bekämpningsprogrammet startade här fanns det
inte några friförklarade besättningar att köpa ersättningsdjur
ifrån. Det betyder att många ladugårdar inte haft ''normal''
beläggning.
Under tiden leukosbekämpningen pågått har ett
bekämpningsprogram mot BVD (Bovinvirusdiarré)
påbörjats. Lantbrukarna har därför blivit avrådda från att
köpa in djur, vilket ytterligare försvårat återuppbyggnaden
av djurantalet.
Med anledning av det som anförts så anser vi att dessa
speciella förhållanden skall man ta hänsyn till när
mjölkkvoterna fördelas. De lantbrukare som har ställt upp
för att bekämpa leukosen har redan drabbats av ett avsevärt
ekonomiskt bortfall. De bör nu inom ramen för kvotsystemet
kompenseras så att de når den nivå de skulle haft om de hade
levererat från en fulltalig, frisk besättning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kompensation vid fördelning av
mjölkkvoter.
Stockholm den 24 januari 1995
Krister Örnfjäder (s)
Agne Hansson (c)