I samband med Sveriges medlemskap i EU har förhandlingar genomförts. Dessa förhandlingar har bl.a. resulterat i att lantbruket i Sverige skall producera högst 3 303 000 ton mjölk.
De mjölkkvoter som nu kommer att införas i landet kommer att drabba lantbrukarna inom Tjustbygdens Husdjurs verksamhetsområde hårdare än lantbrukare i andra delar av landet. Anledningen till detta är att leukosbekämpningen påbörjades ett år tidigare inom Tjustbygdens Husdjurs område än i andra delar av Sverige, nämligen år 1990.
Därför har många mjölkproducenter levererat mindre mängd mjölk under åren 1991, 1992 och 1993 än vad de annars skulle ha gjort. Över hälften av alla besättningar inom området hade, enligt de mätningar som gjordes, högsta smittoklass. Det betyder att Tjustbygdens Husdjurs område varit värst drabbat av alla. Till detta skall läggas att lantbrukarna har ställt upp på bekämpningsprogrammet i stor omfattning.
Eftersom bekämpningsprogrammet startade här fanns det inte några friförklarade besättningar att köpa ersättningsdjur ifrån. Det betyder att många ladugårdar inte haft ''normal'' beläggning.
Under tiden leukosbekämpningen pågått har ett bekämpningsprogram mot BVD (Bovinvirusdiarré) påbörjats. Lantbrukarna har därför blivit avrådda från att köpa in djur, vilket ytterligare försvårat återuppbyggnaden av djurantalet.
Med anledning av det som anförts så anser vi att dessa speciella förhållanden skall man ta hänsyn till när mjölkkvoterna fördelas. De lantbrukare som har ställt upp för att bekämpa leukosen har redan drabbats av ett avsevärt ekonomiskt bortfall. De bör nu inom ramen för kvotsystemet kompenseras så att de når den nivå de skulle haft om de hade levererat från en fulltalig, frisk besättning.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompensation vid fördelning av mjölkkvoter.
Stockholm den 24 januari 1995 Krister Örnfjäder (s) Agne Hansson (c)