Vid folkomröstningen beträffande medlemskap i EU hade
väljarna att ta ställning till frågan om Sverige borde bli
medlem i EU i enlighet med framförhandlat avtal mellan
Sverige och EU:s medlemsländer. För många var det
framförhandlade avtalets innehåll av avgörande betydelse
för om svaret skulle bli ja eller nej. Särskilt för många, som
på avtalets grund nu såg en möjlighet för landsbygdens,
miljöns och jordbrukets utveckling. En möjlighet till
expansion, utveckling och export baserad på rättvisa och lika
villkor för våra svenska jordbrukare. En möjlighet till
utveckling och fler arbetstillfällen i en vidare krets.
Regeringen förändrar nu innehållet i och utfallet av EU-
avtalet. Förändringar som medför att själva förutsättningen
för folkomröstningen nu i efterhand håller på att urgröpas,
men också förändringar som leder till försämrat utfall för
såväl landsbygden som jordbruket, miljön och bygders och
regioners utveckling. Tillsammans med övriga åtgärder och
förslag innebär kursförändringen dessutom att regeringen
återupptar och återigen blåser under koncentrations- och
centraliseringspolitiken i landet, med kända problem som
naturlig konsekvens.
För Kalmar läns del, där mer än vart tredje arbetstillfälle
genereras ur lantbruket, och för Öland, där mer än 40 %
av arbetstillfällena emanerar från jordbruket, kommer
tänkta utvecklings- och exportmöjligheter för
jordbrukssektorn, och därmed också för övriga sektorer, att
mycket starkt reduceras.
Det av föregående regering framförhandlade EU-avtalet
hade bl.a. som utgångspunkt att svenskt jordbruk och svensk
livsmedelsindustri skulle få samma konkurrensvillkor som
övriga EU. Denna målsättning är nu tyvärr i årets
budgetproposition utbytt mot kraftigt försämrade villkor för
jord- och skogsbruket och en mycket negativ urholkning av
EU-avtalet. Urholkningen av EU-avtalet gäller framför allt
följande:det kraftiga underutnyttjandet av framförhandlade
miljömedel, där endast 25--30 %
av EU-avtalet tas till vara,motsvarande mycket låga
ambitionsnivå beträffande ersättning till mindre gynnade
områden (LFA-stödet) i södra Sverige samtföreslagen
finansiering av EU-avgiften med speciell beskattning av de
areella näringarna.
Sammantaget innebär detta att näringens generella
konkurrenskraft urholkas, att jordbruket och det öppna
landskapet i mindre gynnade områden hotas och att
livsmedelssektorn inte kan tillgodogöra sig de möjligheter,
som en fri tillgång till europamarknaden ger. I förlängningen
kommer detta att drabba sysselsättningen, handelsbalansen
och landets ekonomi.
Listan med exempel på försämringar kan dessvärre göras
längre:Av EU:s strukturstöd avstår regeringen helt från
investeringsstödet, samtidigt som denna möjlighet i t.ex.
Danmark utnyttjas i väsentlig utsträckning. --
Landsbygdsutvecklingsstödet i EU (5B-stöd) beskärs till
förmån för sysselsättningsskapande åtgärder i
tätortsområden.Stödet till avbytarverksamheten slopas
helt, utan hänsyn till att stödet bygger på tidigare
förhandlingsuppgörelser, där näringen avstått från
prishöjningar till förmån för olika sociala satsningar.
Förutom att regeringen medvetet radikalt försämrar
arbetsvillkoren, tryggheten och levnadsvillkoren för
lantbrukets folk, hotas sysselsättningen för totalt 1700
avbytare, varav ca 80
i Kalmar län. En inte bara märklig utan en destruktiv
politik mot näring, enskilda människor och landets
ekonomi.Genom att det f.n. inte finns något alternativ till
att finansiera de FoU-program som drivs av SLF medför
regeringens förslag att de fleråriga program som är beslutade
inte kan fullföljas.
Sammanlagt motsvarar besparingarna beträffande
miljöersättningar, LFA-syd, övr. strukturstöd,
avbytarverksamhet och FoU inte mindre än 15 %
av Jordbruksdepartementets anslag för 1995/96 (12 mån).
Inkluderas uteblivna EU-medel ökar
besparingseffekten till ca 20 %.
Dessa nedskärningar är mycket stora i förhållande till
de totala besparingarna i statsbudgeten på ca 22 miljarder
kronor, vilka utgör ca 3 %
av den totala budgetomslutningen.
Arealersättningen i EU-systemet är en kompensation för
sänkta spannmålspriser enligt CAP-reformen. Det generella
arealstödet bör regionaliseras på flera områden än nuvarande
3 st.
Antalet klasser bör ökas upp mot det tidigare förslaget
om 11 st.
Utan
föregående behandling i riksdagen har regeringen till
EU-kommissionen notifierat 4 st
prisorter vad avser interventionssystemet för spannmål.
För att syftet bakom EU:s interventionssystem för spannmål
skall gälla i Sverige, liksom det gör i alla andra
medlemsländer, var det tidigare förslaget med minst 30 orter
välavvägt. Detta står också klart vid en jämförelse med andra
EU-länder, som genomsnittligt har en prisort per 50 000
ha spannmålsodling. Regeringens linje med 4 orter ger
för svensk del en ort per 375 000
ha spannmål! Detta visar orimligheten i regeringens
förslag och är ytterligare ett bevis på att regeringen inte är
beredd att ge svenskt jordbruk jämförbara konkurrensvillkor.
Vad gäller den ekonomiska utvecklingen i näringen
innebär regeringens samlade förslag att sektorns ekonomi
försämras med ca 1 miljard kronor jämfört med 1994 och
med drygt 3 miljarder
kronor jämfört med EU-avtalet. Med tanke på att
jordbrukets överskott till eget arbete och eget kapital 1993
och 1994 låg på ca 3 miljarder
kronor är detta en orimlig utveckling.
Det är inte heller rimligt att lantbruket, som har ca 0,3 %
av den svenska befolkningens totala nettointäkt av
tjänsteinkomster och inkomst av näringsverksamhet skall
betala 7 %
av EU-avgiftens finansiering.
Regeringens samlade förslag beträffande jord- och
skogsbrukssektorn kommer inte att medföra utveckling --
men avveckling, inte fler arbetstillfällen -- men färre
arbetstillfällen, inte lika villkor -- men olika villkor, inte
landsbygdsutveckling och regional balans -- men
koncentration och centralisering, inte utveckling av en
levande landsbygd -- men mycket stor risk för avfolkning
och ett igenvuxet kulturlandskap.
För Kalmar läns del, där ca 30 %
av arbetstillfällena genereras från lantbruksnäringen,
betyder regeringens förslag enligt budgetpropositionen ett
dråpslag. Där är utvecklingen av jord- och
skogsbrukssektorn en förutsättning för utveckling och
nya varaktiga arbetstillfällen. Där har exempelvis bara under
1993 och 1994 tillkommit 1700 koplatser, varav 1200 på
Öland, som har alldeles särskilda och speciella
förutsättningar, vilka framgent måste uppmärksammas.
Förutsättningen för att hela Öland skall leva, bevaras och
utvecklas är att jordbrukets olika grenar där tas tillvara.
På Öland finns en unik kombination av olika
produktionsinriktningar: mjölkproduktion, växtodling,
odling av sockerbetor och specialgrödor och köttproduktion
på naturliga strandängs- och alvarmarker. Det är viktigt att
se till denna helhet för att bevara de ursprungsmiljöer, som
nationen värnar om. Värden som finns över hela ön. Öland
intar en särställning i Sverige med en bofast befolkning som
är mycket, för att inte säga helt, beroende av jordbruket.
Denna särart måste också beaktas i fortsättningen för
bevarande av bl.a. biologisk mångfald, inte bara nationellt,
utan även i ett europeiskt perspektiv.
För att något belysa konsekvenserna av regeringens
samlade förslag enligt budgetpropositionen för några
lantbruk i Kalmar län, kan följande exempel hämtade ur
verkligheten vara värda att återge:Ex 1. Växtodlingsgård
på Öland, som på en totalareal av 62 ha
odlar 35 ha
spannmål, 7 ha
oljeväxter, 7 ha
bruna bönor, 10 ha
sockerbetor och 3 ha
lök.
Med regeringens samlade förslag minskar gårdens intäkter
med 33 000
kronor medan kostnaderna ökar med 47 000
kronor. En sammanlagd negativ lönsamhetsförändring
på 80 000
kronor.Ex 2. Gård på fastlandet i Kalmar län med 2 000
slaktsvinsplatser, 230 ha
åker varav 50 ha
fabrikspotatis och 50 ha
sockerbetor samt 300 ha
skog.
Med regeringens samlade förslag sker en negativ
lönsamhetsförändring på 593 000
kronor.
Ovanstående exempel belyser det orimliga i regeringens
jordbrukspolitik. Det orimliga för näringsidkaren, för
näringen, för landsbygden, för regional balans, för det öppna
landskapet, för ekonomin, för landet.
Vi behöver de 8 %
jordbruksmark vi har i landet. Vi behöver ett svenskt
jordbruk för att producera livsmedel efter svenska etiska
normer, d.v.s. ett miljövänligt jordbruk med god djuromsorg.
Vi behöver också ett svenskt skogsbruk som har råd till
utveckling och god miljövård.
Dessa förutsättningar skapas ej av regeringens förslag
enligt nu framlagd budgetproposition, som baseras på alltför
obearbetat underlag. Därför bör regeringen tillsammans med
näringen ta fram och presentera en konsekvensanalys
rörande jordbrukets ekonomi, dess villkor och dess inverkan
på den samlade samhällsekonomin, arbetsmarknadsläge och
regional utveckling.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av konsekvensanalys rörande
jordbrukets ekonomi och villkor.
Stockholm den 23 januari 1995
Sivert Carlsson (c)
Agne Hansson (c)