Vissa snedvridande effekter för de redan etablerade ekomjölkproducenterna finns då det gäller fördelning av mjölkkvoter. Genom att ekomjölkproducenterna har en lägre produktion per ko jämfört med i konventionell produktion blir kvoten inledningsvis betydligt lägre.
Om en producent däremot går över från konventionell produktion till produktion av ekomjölk utgår man vid kvotfördelning från hans tidigare betydligt högre produktion. Producenten får därmed ett betydligt bättre utgångsläge än den redan etablerade ekoproducenten. Denna drabbas också genom förhållandet att kalvarna i ekomjölksbesättningen måste födas upp med egen ekomjölk. Därigenom blir utgångskvoten än lägre. Dessa förhållanden uppfattas som orättvisa och därför bör problemen beaktas vid fördelning av ekomjölkkvoter.
Andra problem i sammanhanget kan komma i dagen vid försäljningar eller förändringar av produktionsinriktningen. En väg att uppnå största möjliga rättvisa vore att basera kvotfördelningen inom ekomjölkens produktion på antalet båsplatser multiplicerat med genomsnittsproduktionen per ko i mjölkkontrollen. Genom detta skulle ekomjölkproducenterna även få möjlighet att öka sin produktion.
Då riksdagen tog beslut angående EU--avtalet i höstas skapades ett särskilt utrymme för utökad ekomjölkproduktion vilket kan motivera anförda förslag. Orsaken till detta var att produktionen av ekomjölk är mycket låg i förhållande till den nuvarande efterfrågan på marknaden.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvottilldelning för ekomjölkproducenterna.
Stockholm den 25 januari 1995 Ingvar Eriksson (m)