I och med Sveriges inträde i EU kan äppelodlare som röjer
sina odlingar få upp till 55 000
kronor per hektar röjd mark. Bidraget är begränsat till
friska, produktiva odlingar där trädens ålder inte överstiger
20 år. Andra villkor är att ingen nyplantering av äpplen sker
på den röjda marken och att bidragstagaren förbinder sig att
inte odla äppelträd inom de kommande 15 åren.
För äldre odlare, som ändå tänkt lämna yrket, innebär
röjningsbidraget att de kan göra det utan stora förluster.
Risken är dock stor att EU:s röjningsbidrag kan få mer
långtgående konsekvenser i Sverige än på andra håll i Europa
och att även odlare av produktiva, potentiellt lönsamma,
svenska odlingar kommer att anamma EU:s röjningspropåer.
Detta sammanhänger med att svenska äppelodlare, trots
medlemskapet i EU, för närvarande inte kan konkurrera på
samma ekonomiska villkor som andra europeiska odlare. Så
är t.ex. villkoret för att svenska äppelodlare skall få del av
EU:s investeringsbidrag att svenska staten också bidrar,
vilket regeringen hittills sagt nej till. En annan skillnad i
ekonomiska villkor utgör arbetsgivar-avgiften som i Sverige
är densamma, 32,86 %,
oavsett om det rör sig om fast eller tillfällig anställning.
I t.ex. Tyskland är uttaget av arbetsgivaravgifter endast några
få procent på nettolönen för tillfällig arbetskraft. En låg
arbetsgivaravgift innebär en betydande konkurrensfördel
inom den säsongintensiva äppelodlingen, där merparten av
produktionskostnaden utgörs av lön till deltidssysselsatt
personal.
En utslagning av den kommersiella äppelodlingen i
Sverige skulle innebära en stor kunskapsutarmning vad
gäller odlingsteknik och även ha negativa effekter på den
pomologiska forskningen och det förädlingsarbete som har
långa traditioner i Sverige. Det finns även risk att intresset
för att bevara gamla äppelsorter minskar om behovet av
förädlingsmaterial minskar. Förutom värdet av genbanker
för framtida forsknings- och förädlingsarbete utgör gamla
fruktsorter också en bit av vårt kulturarv som måste värnas
för framtiden.
Klimatet i södra Sverige (upp till Mälardalen) är mycket
lämpligt för äppelodling. Äpplets arom utvecklas mycket fint
här och problem med sjukdomar, och därmed behovet av
bekämpningsmedel, är mycket mindre här än längre söderut
i Europa. Frukten blir också mer tunnskalig i vårt klimat.
Detta kan vara en nackdel om frukten skall lagerhållas länge,
transporteras långa sträckor och hanteras i många led. Men
detta talar ju egentligen bara för vikten av att frukt för svensk
konsumtion odlas i Sverige. Att göra oss helt beroende av
utlandet för att få äpplen som är sämre än dem vi själva skulle
kunna producera är en dålig resurshushållning. Idag är det
endast 20--30 %
av de äpplen som säljs i Sverige som också odlas här.
Att svenskodlad frukt redan idag utgör en så liten andel
sammanhänger bl.a. med att handeln föredragit de
tjockskaliga och lätthanterliga sorter som via några få
grossister kan köpas upp centralt till mycket pressade priser.
Svenska äppelodlare håller för närvarande på att gå samman
i en ekonomisk förening, Svenska äpplen, som i framtiden
skulle kunna utgöra en intressantare och starkare
förhandlingspartner i kontakten med de stora, svenska
uppköparna. Detta under förutsättning att de få svenska
äppelodlingar som finns kvar idag inte då är röjda med bidrag
från EU.
Om inget görs åt svenska äppelodlares ekonomiska villkor
är risken att vi i framtiden enbart kan köpa ''röda'' och
''gröna'' äpplen i våra butiker. Med en större närproduktion
av äpplen kan även mer av aromrika sorter utan ''läderhölje''
till skal nå konsumenten och ett större utbud av sorter
saluföras. De ökade transporter som blir följden av att frukt
för svensk konsumtion ska odlas i utlandet medför
naturligtvis även stora nackdelar för miljön.
För miljöns och konsumenternas skull är det viktigt att den
kommersiella fruktodlingen i Sverige inte minskar. Den
borde snarare öka. Miljöpartiet förordar att även svensk
äppelodling får del av EU:s investeringsstöd och att svenska
staten satsar 10 miljoner för att svenska äppelodlare ska få
samma villkor som andra europeiska odlare i detta avseende.
Miljöpartiet föreslår också att möjligheterna till en
differentiering av arbetsgivaravgifter för fast och tillfälligt
anställd personal utreds.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om EU:s investeringsbidrag till
svensk äppelodling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en differentiering av
arbetsgivaravgiften.
Stockholm den 25 januari 1995
Gunnar Goude (mp)
Gudrun Lindvall (mp)