Jordbruket i norra Sverige har en särskild regionalpolitisk betydelse som grundar sig på en mångfald av värden med vilka näringen och dess verksamhet förknippas. Förutom den grundläggande produktionen av livsmedel bidrar jordbruket till att uppehålla sysselsättning, befolknings- och samhällsstruktur i dessa delar av landet. Jordbruket är betydelsefullt för livsmedelsbranschen och har därutöver en viktig roll för att bevara landskapsbilden och de kulturella värden som hör samman därmed.
Värmland drabbas av försämringar med EU-stöden
Det regionalpolitiska stödet till jordbruket i norra Sverige har utgått på ungefär samma premisser sedan mitten 1980- talet. Stödet är en ersättning för merkostnader orsakade av klimat, långa avstånd m.m.
Vid förra årets förhandlingar om ett EU-medlemskap lyckades den förra regeringen förhandla fram ett bra resultat för det svenska jordbruket. Resultatet innebar att stödet till bönderna och livsmedelsindustrin i norra Sverige skulle bli av minst samma storlek som tidigare.
Tyvärr så har socialdemokraterna ej tagit emot alla de framförhandlade stöden. Detta får till följd att stöden kraftigt kommer att sänkas för ett stort antal mjölkproducenter särskilt i stödområde 4. Stöden till svinproduktionen och livsmedelsindustrin i stödområde 4 har också slopats. För Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län kan förslagen få ödesdigra konskvenser.
Några fakta
I område 4 produceras 68 % av mjölken i Värmland.
I område 4 finns ca 56 % av mjölkproducenterna i länet (ca 400 av 700).
I område 4 produceras ca 90 % av fläsk och smågrisar.
I område 4 finns ca 75 % av den brukade åkerarealen i Värmland.
Av dessa fakta kan man utläsa att område 4 utgör en mycket stor del av värmländskt jordbruk. Det är också av denna anledning som de kraftigt försämrade stöden kan få så svåra konsekvenser för jordbruksnäringen i länet.
I budgetpropositionen ökas det nationella stödet till norra Sverige (ingen EU-finansiering) och ersätter det tidigare förslaget om miljöstöd nord. Det finns en skrivning om ett generellt vallstöd men angivna medel tyder inte på att de skall kompensera miljöstöd nord. Eftersom det i område 4 ej får betalas ut nationellt stöd missgynnas detta område. Försämringen innebär att ett familjeföretag med 70 kor i område 4 förlorar ca 200 0000 kronor jämfört med vad som tidigare utgått i stöd.
Sverige som nation, område 4 och övriga bygder med tilltänkt miljöstöd skulle tjäna på att ta emot det framförhandlade miljöstödet. Genom att i stället använda de 300 miljoner, som anslagits för norra Sverige, till miljöstöd skulle vi även få del av EU:s medfinansiering med 50 %. Därmed skulle man kunna komma tillrätta med de negativa konsekvenserna i område 4.
Svinproduktionen
Borttagandet av norra Sverigestödet till svinproduktion i område 4 ställer Värmlands fläskproducenter i en besvärlig situation. Fläsket är i EU-sammanhang relativt oreglerat. Detta kommer att innebära en ökad konkurrens. Svinproducenter i område 4 skall även klara av borttagna bidrag. Ett sätt skulle vara att ge smågris- och slaktsvinsproducenterna i område 4 ett s.k. LFA-stöd till spannmålsodling i kombination med svinproduktion.
Angående uppflyttning till högre stödområde
Jag vill i detta sammanhang ånyo ta upp frågan om stödområdestillhörighet. Jag har i tidigare motioner hänvisat till den tidigare Jordbruksnämndens utredning av stödområdestillhörighet. Denna utredning kom fram till att det vore väl motiverat med en uppflyttning av kommunerna Sunne, Munkfors, Filipstad, Forshaga, Kil samt Älvsbacka och Nyeds församlingar i Karlstad kommun till stödområde 3. Jag anser att denna uppflyttning alltfort ska ske.
Industristödet
Slopandet av ersättningen till industrin i område 4 kan också få allvarliga konsekvenser. T.ex. slakteriet i Kil har en intransportkostnad som är 30 öre kg högre än övriga anläggningar inom Farmek. Detta gör att konkurrenskraften för slakteriet i Kil avsevärt försämras. Slopandet av industristödet i område 4 innebär i realiteten en resultatförsämring för anläggningen i Kil med ca 3 miljoner kronor. Förutom ökad konkurrens från utlandet och rationaliseringskrav måste dessa anläggningar kompensera sig för slopat stöd. Situationen är densamma för mejerierna. Vid en omstrukturering ligger dessa anläggningar i farozonen. Därför bör effekterna av ett slopat industristöd ytterligare utredas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av miljöstöd för animalieproduktionen i stödområde 4,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svinproduktionen i stödområde 4,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppflyttning av vissa kommuner i högre stödområde,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning av industristödet i stödområde 4.
Stockholm den 23 januari 1995 Kjell Ericsson (c)