Motion till riksdagen
1994/95:Jo234
av Kjell Ericsson (c)

Jordbruket i Värmland


Jordbruket i norra Sverige har en särskild regionalpolitisk
betydelse som grundar sig på en mångfald av värden med
vilka näringen och dess verksamhet förknippas. Förutom den
grundläggande produktionen av livsmedel bidrar jordbruket
till att uppehålla sysselsättning, befolknings- och
samhällsstruktur i dessa delar av landet. Jordbruket är
betydelsefullt för livsmedelsbranschen och har därutöver en
viktig roll för att bevara landskapsbilden och de kulturella
värden som hör samman därmed.
Värmland drabbas av försämringar med EU-stöden
Det regionalpolitiska stödet till jordbruket i norra Sverige
har utgått på ungefär samma premisser sedan mitten 1980-
talet. Stödet är en ersättning för merkostnader orsakade av
klimat, långa avstånd m.m.
Vid förra årets förhandlingar om ett EU-medlemskap
lyckades den förra regeringen förhandla fram ett bra resultat
för det svenska jordbruket. Resultatet innebar att stödet till
bönderna och livsmedelsindustrin i norra Sverige skulle bli
av minst samma storlek som tidigare.
Tyvärr så har socialdemokraterna ej tagit emot alla de
framförhandlade stöden. Detta får till följd att stöden kraftigt
kommer att sänkas för ett stort antal mjölkproducenter
särskilt i stödområde 4. Stöden till svinproduktionen och
livsmedelsindustrin i stödområde 4 har också slopats. För
Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län kan förslagen
få ödesdigra konskvenser.
Några fakta
I område 4 produceras 68 % av mjölken i Värmland.
I område 4 finns ca 56 % av mjölkproducenterna i länet (ca
400 av 700).
I område 4 produceras ca 90 % av fläsk och smågrisar.
I område 4 finns ca 75 % av den brukade åkerarealen i
Värmland.
Av dessa fakta kan man utläsa att område 4 utgör en
mycket stor del av värmländskt jordbruk. Det är också av
denna anledning som de kraftigt försämrade stöden kan få så
svåra konsekvenser för jordbruksnäringen i länet.
I budgetpropositionen ökas det nationella stödet till norra
Sverige (ingen EU-finansiering) och ersätter det tidigare
förslaget om miljöstöd nord. Det finns en skrivning om ett
generellt vallstöd men angivna medel tyder inte på att de
skall kompensera miljöstöd nord. Eftersom det i område 4 ej
får betalas ut nationellt stöd missgynnas detta område.
Försämringen innebär att ett familjeföretag med 70 kor i
område 4 förlorar ca 200 0000 kronor jämfört med vad som
tidigare utgått i stöd.
Sverige som nation, område 4 och övriga bygder med
tilltänkt miljöstöd skulle tjäna på att ta emot det
framförhandlade miljöstödet. Genom att i stället använda de
300 miljoner, som anslagits för norra Sverige, till miljöstöd
skulle vi även få del av EU:s medfinansiering med 50 %.
Därmed skulle man kunna komma tillrätta med de negativa
konsekvenserna i område 4.
Svinproduktionen
Borttagandet av norra Sverigestödet till svinproduktion i
område 4 ställer Värmlands fläskproducenter i en besvärlig
situation. Fläsket är i EU-sammanhang relativt oreglerat.
Detta kommer att innebära en ökad konkurrens.
Svinproducenter i område 4 skall även klara av borttagna
bidrag. Ett sätt skulle vara att ge smågris- och
slaktsvinsproducenterna i område 4 ett s.k. LFA-stöd till
spannmålsodling i kombination med svinproduktion.
Angående uppflyttning till högre stödområde
Jag vill i detta sammanhang ånyo ta upp frågan om
stödområdestillhörighet. Jag har i tidigare motioner hänvisat
till den tidigare Jordbruksnämndens utredning av
stödområdestillhörighet. Denna utredning kom fram till att
det vore väl motiverat med en uppflyttning av kommunerna
Sunne, Munkfors, Filipstad, Forshaga, Kil samt Älvsbacka
och Nyeds församlingar i Karlstad kommun till stödområde
3. Jag anser att denna uppflyttning alltfort ska ske.
Industristödet
Slopandet av ersättningen till industrin i område 4 kan
också få allvarliga konsekvenser. T.ex. slakteriet i Kil har en
intransportkostnad som är 30 öre kg högre än övriga
anläggningar inom Farmek. Detta gör att konkurrenskraften
för slakteriet i Kil avsevärt försämras. Slopandet av
industristödet i område 4 innebär i realiteten en
resultatförsämring för anläggningen i Kil med ca 3 miljoner
kronor. Förutom ökad konkurrens från utlandet och
rationaliseringskrav måste dessa anläggningar kompensera
sig för slopat stöd. Situationen är densamma för mejerierna.
Vid en omstrukturering ligger dessa anläggningar i
farozonen. Därför bör effekterna av ett slopat industristöd
ytterligare utredas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om införande av miljöstöd för
animalieproduktionen i stödområde 4,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om svinproduktionen i stödområde 4,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om uppflyttning av vissa kommuner
i högre stödområde,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utredning av industristödet i
stödområde 4.

Stockholm den 23 januari 1995

Kjell Ericsson (c)