Livsmedelspolitiken är ett område där ett medlemskap i
EU innebär en tydlig förändring. Vid Sveriges förhandlingar
med EU om villkoren för ett medlemskap har en målsättning
varit att Sverige fullt ut skall delta i den gemensamma
jordbrukspolitiken från medlemskapets första dag.
Den nya jordbrukspolitiken innebär att prisstöd ersätts
med direktstöd samt att gränserna öppnats för export och
import. 1990 års omställningsprogram upphör och nya regler
för jordbruket införs.
Regeringen har föreslagit en rad förändringar i förhållande
till den förra regeringens förslag vad gäller åtgärder på det
jordbrukspolitiska området.
Dessa förslag ställer vi oss helt bakom:En mer rättvis
fördelning av EU-medlemskapets kostnader och intäkter
mellan konsument, skattebetalare och bonde.En minskning
av utgifterna över budgeten.Begränsa jordbrukets negativa
påverkan på miljön genom miljöavgifter.Öka jordbrukets
positiva inverkan på miljön genom att prioritera
landskapsvårdsstöd och bevarande av den biologiska
mångfalden.Öka den svenska livsmedelssektorns
konkurrenskraft.
Det regionalpolitiska stödet till jordbruket i norra Sverige
har utgått på ungefär samma premisser sedan 80-talets mitt.
Det har varit ersättningar för merkostnader orsakade av
klimat, långa avstånd m.m. Stöden har lämnats i form av
pristillägg eller direktbidrag inom det s.k. stödområdet.
Enligt regeringens prop. 1994/95:75 Vissa
livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i EU sägs
att det fortsatta stödet till jordbruket i norra Sverige vid ett
EU-medlemskap skall behållas i stort sett oförändrat i
förhållande till 1990 års situation. Det har också riksdagen
beslutat (JoU 1994/95:7, rskr. 1994/95:126).
Inom stödområde 4 i Värmlands del i Vänerområdet,
Sunne och Filipstad produceras ca 68 %
av mjölken. Ca 56 %
av mjölkproducenterna finns inom område 4 och ca 90 %
av all fläsk och smågrisprodukter samt ca 75 %
av all brukad åkerareal finns inom detta område av
Värmlands totala jordbruksproduktion.
Avtalet mellan Sverige och EU innebär att Sverige har
möjlighet att lämna ett nationellt stöd i vissa delar av norra
Sverige. De regionerna är stödområdena 1--3.
Område 4 är alltså inte med trots att område 4 enligt den
gamla regionalpolitiska stödområdesindelningen fått del av
olika stöd.
Utan nya stödformer skulle mjölkproduktionen förlora sin
del av de pristillägg och direktstöd som i dag utgår. En
förklaring är att LFA-stödet i detta område enbart får utgå
till högst 20 kor.
För att åstadkomma en situation som mer liknar dagens är
det viktigt att riksdagsbeslutet enligt 1994/95:JoU7 om ett
generellt arealstöd för vall och betesmark i stödområdena 1--
4 genomförs.
Annars är risken stor att de sänkta intäkterna för
producenterna i område 4 får effekter även på
sysselsättningen inom livsmedelsindustrin i länet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljöstödet i stödområdena 1--4.
Stockholm den 24 januari 1995
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Kristina Svensson (s)
Bo Finnkvist (s)
Jarl Lander (s)
Torgny Danielsson (s)